hjärnan

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

Synvillan fungerar på apor

Fäst blicken mitt i figuren. När du flyttar huvudet framåt ser de röda och blå ringarna ut att rotera åt var sitt håll. När du i stället flyttar huvudet bakåt byter de riktning. Ingen vet exakt hur synvillan uppstår, men generellt beror illusioner på att nervsystemets gissningar om världen slår fel. Det drabbar även apor, enligt sinnrika experiment där makaker fick träna sig i att urskilja verkliga rörelser i olika riktningar innan de blev utsatta för illusionen. Forskarna mätte aktiviteten hos nervceller i två olika delar av hjärnan som bearbetar synintryck av rörelser. Överallt reagerade...

Detaljerade hjärnor

Med hjälp av en ny, snabbare avbildningsteknik med högre upplösning har amerikanska forskare lyckats avbilda hela hjärnan hos en bananfluga och stora delar av hjärnan hos en mus på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet ha tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där man tänjer ut vävnaden innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Det har gjort det möjligt att snabbt och enkelt avbilda enskilda nervceller, deras inre strukturer och inbördes kopplingar. Bakom tekniken står forskare...

Fnittrig av el i hjärnan

Lisa sitter i en sjukhussäng och tittar tomt på sina händer. Ett bandage är surrat runt hennes huvud och baktill syns en härva av grå sladdar kopplade till en apparat parkerad bredvid sängen. En av läkarna i rummet trycker på en strömbrytare. Lisa lyfter blicken och spricker upp i ett leende. Hon fnissar. – Förlåt, men det är en riktigt bra känsla, säger hon. Läkaren ber henne att se bister ut. Lisa koncentrerar sig, men börjar skratta. – Försök tänka på något sorgligt, säger läkaren. Lisa försöker, men fnissar igen. – Vad tänker du på som är sorgligt? – Jag försöker tänka på när min hund dog...

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Daglig belöning krymper tumör

Långt ner i mellanhjärnan sitter ett litet knippe nervceller som frigör signalämnet dopamin när livet leker. Cellerna ingår i hjärnans belöningssystem – och har en direkt koppling till kroppens immunförsvar, enligt israeliska forskare. Asya Rolls och hennes medarbetare vid tekniska högskolan Technion i Haifa i Israel hittade ett sätt att aktivera dessa dopaminceller utan att påverka kroppen i övrigt. För två år sedan visade de att en sådan förändring i hjärnan stärker kroppens försvar mot en bakterieinfektion. Nu har de upptäckt att en daglig belöning av samma slag under två veckor även...

Robot får hjälp av mänskliga hjärnsignaler

Hjärnaktiviteten uppvisar ett särskilt mönster när vi upptäcker ett misstag. Detta utnyttjar forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Boston university i USA för att styra en robot med tankekraft. I försöket är robotens uppgift att sortera färgburkar och trådspolar i två olika lådor. Arbetet övervakas av en försöksperson med EEG-elektroder på huvudet, som mäter hjärnaktiviteten. Signalerna från hjärnan analyseras av en dator, som letar efter den speciella signal som betyder att försökspersonen upptäckt ett misstag. Roboten får då automatiskt order att ändra sig. Forskarna...

Hjärnkamera förutsäger klickmonster

Forskare i USA har studerat hjärnan hos människor som läser tidningsartiklar på nätet – och hittat mönster som kan avslöja vilka texter som blir virala. Somliga artiklar sprider sig som en gräsbrand, andra faller i glömska. För att ta reda på hur folk reagerar på olika texter har amerikanska forskare gjort en ovanlig typ av läsarundersökning. Sammanlagt 80 studenter fick ligga i en hjärnkamera och läsa artiklar om hälsa från tidningen New York Times . På en femgradig skala skulle de skatta hur troligt det var att de skulle dela artiklarna på Facebook. Försökspersonernas skattningar gav en...

Nytt sätt att stoppa migrän

Åsa Lundgren fick sitt första anfall i tonåren. Periodvis har hon haft huvudvärk fyra dagar i veckan. Det värsta anfallet någonsin inträffade under en kickoff-resa till Norge med en tidigare arbetsgivare. Under middagen den sista kvällen kom en fasansfull smärta i huvudet. – Sedan blev jag rullad i rullstol ombord på planet inför mina kolleger, och där satt jag och spydde under hela resan. Det var så förnedrande, säger Åsa Lundgren, som bor i Uppsala. Genom åren har hon haft hjälp av tabletter med så kallade triptaner som kan häva en pågående attack. Det finns alltid en ask i handväskan. Men...

Socialstyrelsen rekommenderar magnetbehandling

I dag kom remissversionen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. En av nyheterna är att rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering, rekommenderas som alternativ för vuxna med medelsvår till svår depression. Metoden går ut på att delar av hjärnan stimuleras med en elektromagnet utanför huvudet. I de tidigare riktlinjerna från 2010 fanns transkraniell magnetstimulering med, men bara som en möjlighet inom ramen för kontrollerade studier. Men nu är forskningsstödet alltså mer gediget. I remissversionen skriver Socialstyrelsen att ett 50-tal patienter...

Orgasm är ett slags trans

Hur fungerar en orgasm egentligen? Exakt vilka mekanismer som ligger bakom är fortfarande relativt oklart. Adam Safron, forskare i neurovetenskap vid Northwestern university i Illinois, USA, bestämde sig därför för att titta närmare på fenomenet, eller snarare på tidigare studier i ämnet. Hans slutsats: Det handlar om rytm, och kanske någon form av trans. De rytmiska rörelser och den stimulering som sexuell aktivitet vanligtvis innebär kan påverka hjärnaktiviteten – genom att den elektriska aktiviteten i nätverk av neuroner kan anpassas och synkroniseras efter ett utifrån kommande stimuli...

Odla dina små grå

Det går utför. Så kan man sammanfatta den bild av hjärnan som de flesta av oss växte upp med. Så fort hjärnan vuxit färdigt så var resten av livet en nedförsbacke, tills du gick i barndom igen och dog. Men så ser det ju inte ut längre. Vi kan få nya hjärnceller, om än bara i hippocampus så vitt forskarna vet säkert hittills. Det är i och för sig inte fy skam, eftersom de två sjöhästformade små hjärndelarna är centrala för korttidsminnet och bildandet av långtidsminnen, som är en stor del av vilka vi är. Även den ofantliga omkopplingspotential som den moderna hjärnforskningen visat hos våra...

Sök på sajten