hjärnan

Oväntade skillnader mellan möss och människor

I en stor genomgång har forskare kartlagt vilka slags proteiner som bildas i 23 regioner i den mänskliga hjärnan, exempelvis amygdala, hippocampus och luktbulben. – Det vi kan säga är att de allra flesta proteiner finns nästan överallt, men vissa förekommer i betydligt högre halter på vissa platser, vilket tyder på att de har viktiga roller där, säger Mathias Uhlén, ledare för Human Protein Atlas Program och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. Oväntade skillnader mellan möss och människor I den så kallade Hjärnatlasen analyserades också motsvarande hjärnregioner hos...

Ett U-format implantat med nanotråd och en elektrod når hela vägen in i nervcellerna

Utkammad nanotråd kan göra cyborger till verklighet

Tanken med den nya metoden med massproducerade nanoimplantat är att på sikt låta hjärnan styra robotdelar, kommunicera med andras hjärnor, eller bli avscannad som en ritning att designa AI utifrån. Bakom upptäckten står Charles Liebers forskargrupp från Harvard som publicerat sina resultat i Nature Nanotechnology. Men kan man inte läsa av hjärnans elektriska aktivitet redan idag? Svaret är att jo, det kan man. Till viss del. Sätter man exempelvis elektroder utanpå hjässan kan man plocka upp hjärnaktivitet genom ett så kallat EEG (elektroencefalografi). Men även om man lyckats använda signalen...

Djurhjärnor som förbryllar

Hjärna och nervsystem kan se mycket olika ut i djurvärlden. Korpar har till exempel fler hjärnceller per gram hjärna än en människa, bläckfiskar kan ha hjärnan i armarna och många spindlar har stora hjärnor för att kunna spinna komplicerade nät. Och sjöpungarna avvecklar hjärnan när de blir vuxna. Korpens hjärna har många nervceller Ett gram korphjärna innehåller närmare tre gånger så många nervceller som ett gram människohjärna. Och korphjärnans intelligenscentrum, palladium, innehåller hela 14 gånger fler nervceller per gram än vad man finner i människans hjärnbark. Det förklarar varför...

Visst kan du lära i sömnen

Är en tofer tillräckligt liten för att rymmas i en skokartong? Ja eller nej? Och hur är det med en guga? Får den plats? Eller en aryl? Frågorna verkar helt knäppa. Orden är påhittade av forskare vid Universität Bern i Schweiz och ingår i ett experiment som måste ha varit en aning förbryllande för de drygt fyrtio tyskspråkiga deltagarna. Den föregående natten hade de bara sovit i fyra timmar. Efter en kraftig lunch kom de till universitetets sömnlaboratorium för att ta en tupplur med EEG-elektroder på hjässan och lurar med svagt vattenfallsbrus i öronen. Efter tuppluren kom frågorna om de...

En person störs av två bakgrundspratande kollegor.

Ditt skrivande störs mer av en monolog än av sju babblare

Idag jobbar allt fler i öppna kontorslandskap, och forskningen ger olika svar på hur det påverkar de anställdas prestationer och mående. Det finns både studier som visar på negativa och positiva effekter, beroende på vilken bransch, organisation, person och arbetsuppgift det handlar om. Nu visar en svensk studie, publicerad i tidskriften Applied Cognitive Psychology att det heller inte går att klumpa ihop ”bakgrundsprat” som ett fenomen. Åtminstone inte när det gäller en vanlig arbetsuppgift i många kontorsyrken: skrivande. Hjärnan bearbetar begripligt prat – vare sig du vill eller inte I...

Datorn ger hjärnan en röst

Sjukdomen ALS eller en stroke i hjärnstammen kan drabba talet. Det finns sätt att kommunicera, till exempel genom att använda blinkningar eller signaler från hjärnan till att bokstavera ord. Men det går sakta. En annan möjlighet är att översätta signaler från hjärnan direkt till tal. Tyvärr har det visat sig svårt att göra talet begripligt. Nu har amerikanska forskare utvecklat en tvåstegsmodell som ger lovande resultat. Först fångade de signaler från hjärnans talcentra hos fem personer som högläste hundratals olika meningar. Signalerna lästes av via elektroder, som deltagarna hade fått...

Synvillan fungerar på apor

Fäst blicken mitt i figuren. När du flyttar huvudet framåt ser de röda och blå ringarna ut att rotera åt var sitt håll. När du i stället flyttar huvudet bakåt byter de riktning. Ingen vet exakt hur synvillan uppstår, men generellt beror illusioner på att nervsystemets gissningar om världen slår fel. Det drabbar även apor, enligt sinnrika experiment där makaker fick träna sig i att urskilja verkliga rörelser i olika riktningar innan de blev utsatta för illusionen. Forskarna mätte aktiviteten hos nervceller i två olika delar av hjärnan som bearbetar synintryck av rörelser. Överallt reagerade...

Detaljerade hjärnor

Med hjälp av en ny, snabbare avbildningsteknik med högre upplösning har amerikanska forskare lyckats avbilda hela hjärnan hos en bananfluga och stora delar av hjärnan hos en mus på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet ha tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där man tänjer ut vävnaden innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Det har gjort det möjligt att snabbt och enkelt avbilda enskilda nervceller, deras inre strukturer och inbördes kopplingar. Bakom tekniken står forskare...

Först rädd – sedan lugn

Känslor kan ofta uppstå snabbt för att sedan förändras, beroende på den tankemässiga, kognitiva, bedömningen av situationen som görs. I hjärnan kan det svara mot att djupliggande (subkortikala) områden först initierar känslan. Sedan kopplas hjärnbarken (cortex) på, framför allt i pannloben, och då blir vi analytiska och bättre på att bedöma läget. Ett sådant exempel är när rädsla övergår i lättnad då man under skogspromenaden först skräckslaget hoppar till för att undvika att trampa på en orm, men sedan drar en lättnadens suck då ormen visar sig vara en trädgren. I djupet av hjärnans...

Sjuka har en särskild doft

Hjärnan är bättre än man tidigare trott på att upptäcka och undvika sjukdomar – och detta redan innan de brutit ut ordentligt. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet aktiverade immunförsvaret hos 18 försökspersoner genom att injicera ofarliga delar av bakterier, vilket gav övergående symtom som trötthet, värk och feber. Luktprover och bilder togs av försökspersonerna, både när de var ”sjuka” och när de var friska. Sedan fick 30 personer se på bilderna och känna lukterna, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades. Därefter fick de uppge vilka de tyckte såg sjuka ut,...

Övergrepp sätter spår

Att människor som varit utsatta för övergrepp i barndomen senare i livet löper större risk för depression och ångest är känt sedan tidigare. För att titta närmare på hur detta tar sig uttryck i hjärnan undersökte forskare vid kanadensiska McGill university hjärnor från 78 avlidna personer. En tredjedel hade utsatts för misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen och senare lidit av depressioner och begått självmord, medan en tredjedel varken haft psykiska problem eller varit utsatta för övergrepp. Den sista tredjedelen hjärnor hade tillhört människor som lidit av depression och begått...

Tvång kopplat till fyra gener

En människa med tvångssyndrom kan tvätta händerna tills de blir såriga, eller kontrollera att spisen är avstängd så många gånger att det blir svårt att gå hemifrån. Nu har forskare i Sverige och flera andra länder hittat fyra gener som ökar risken för tvångssyndrom, som på engelska kallas obsessive compulsive disorder , OCD. – I förlängningen hoppas vi att det kan leda till bättre läkemedel, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom upptäckten. En av de fyra generna påverkar signalämnet serotonin i hjärnan, och skulle kunna...

Exekutiva funktioner viktiga i fotboll

Tidigare forskning har visat att elitfotbollsspelare är vassare än övriga befolkningen vad gäller exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att planera och genomföra handlingar samt lösa problem och uppgifter vi ställs inför. Nu har forskare vid Karolinska institutet sett mönstret även hos unga elitspelare, mellan 12 och 19 år. Man såg ett samband mellan antalet mål spelarna gjorde och hur de presterade på tester av exempelvis arbetsminne, problemlösning, uppmärksamhet och multitasking. En fråga som tas upp i studien, som publicerats i PLOS ONE , är huruvida de exekutiva funktionerna kan...

Robot får hjälp av mänskliga hjärnsignaler

Hjärnaktiviteten uppvisar ett särskilt mönster när vi upptäcker ett misstag. Detta utnyttjar forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Boston university i USA för att styra en robot med tankekraft. I försöket är robotens uppgift att sortera färgburkar och trådspolar i två olika lådor. Arbetet övervakas av en försöksperson med EEG-elektroder på huvudet, som mäter hjärnaktiviteten. Signalerna från hjärnan analyseras av en dator, som letar efter den speciella signal som betyder att försökspersonen upptäckt ett misstag. Roboten får då automatiskt order att ändra sig. Forskarna...

Sök på sajten