Annons

marinbiologi

Sedan början av sommaren har en fem meter lång, obemannad forskningsbåt guppat runt i Gotlands västra kustvatten. Uppdraget är att kartlägga de fiskstim som utgör mat åt de stora fågelkolonierna på Karlsöarna. – Vi har studerat fågelkolonierna i över 20 år och vet det mesta om dem, men vi vet nästan ingenting om vad som händer under ytan, säger Olof Olsson, biträdande föreståndare för Stockholm resilience center och ledare för havsfågelprojektet på Stora Karlsö. Han och hans kolleger är framför allt intresserade av sillgrisslornas och tordmularnas matvanor. Det finns ungefär 80000 fiskätande...
Det vimlar av självlysande fiskar i haven. Kanske låter det som en överdrift, men faktum är att de självlysande fiskarna är de mest talrika ryggradsdjuren på hela planeten. Nya beräkningar indikerar att det kan finnas mer än en triljon av dem – en miljard miljarder självlysande fiskar. Många organismer ger ifrån sig ljus med en metod som kallas fluorescens. Det innebär att solljuset bidrar med den energi som krävs för ljusproduktionen. Men de flesta självlysande fiskar lever på djupt vatten och ser aldrig solen, så deras ljustillverkning sker med hjälp av en kemisk reaktion som äger rum inuti...
Ett europeiskt forskarteam har under fem år fångat ålar på fem olika platser i Europa och utrustat dem med sändare, så att ålarnas försök att nå lekplatserna i Sargassohavet har kunnat studeras. Drygt 700 ålar utrustades med sändare. Forskarna kunde samla in data från cirka 200 av dem. Data visade att många ålar blev uppätna innan de hann lämna kustvattnen. Men 87 ålar lyckades ta sig ut i Atlanten och började simma mot Sargassohavet. Hälften av dessa ålar försvann på vägen. De flesta blev sannolikt uppätna. – Det är förvånande att så många ålar verkar bli uppätna. Men en intressant sak är...
År 1818 gjorde den brittiske örlogskaptenen John Ross ett försök att hitta en farled mellan Atlanten och Stilla havet genom Norra ishavet. Under seglatsen, som följde USA:s ostkust norrut, undersöktes havsdjupet med lod. I höjd med Baffin Bay, där vattnet är ungefär 2 000 meter djupt, upptäckte man att ett märkligt djur hade fastnat på lodet. Det hade ett virrvarr av slingrande armar som förde tankarna till Medusa, en figur i den grekiska mytologin som har ormar på huvudet i stället för hår. Det man hade fått upp var en ormstjärna av familjen medusahuvuden. Just denna beskrevs av Carl von...
Haven är fulla av mikroskopiska plastpartiklar ( se FoF 9/2014 ) som kommer från plastindustrin och från sönderfallande plastföremål. Halterna av mikroplast är ofta högst i de kustnära vattnen, som utgör hem för yngel från många fiskarter. Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt hur nyfödda abborrar – abborrlarver – påverkas av de koncentrationer av mikroplast som förekommer i Östersjöns kustvatten. Abborrlarverna fick växa upp i akvarier med filtrerat östersjövatten som innehöll olika halter av mikroplast i form av mikroskopiska polystyrenkulor. Akvarierna innehöll även rikligt...
Vi är vana att se på bakterier och andra mikroorganismer som något ont, inte minst när de finns i sjöar och hav. ”Törs man verkligen bada här, det vimlar säkert av bakterier i vattnet?” Det gör det definitivt. Faktum är att en vattendroppe kan innehålla mer än 50 000 bakterier. Och visst finns det mikroorganismer som är farliga, men vi är samtidigt helt beroende av dem. – Mikroorganismerna driver alla de stora näringscyklerna, som kväve, fosfor och kol, så utan dem skulle det inte finnas något liv i världshaven, säger Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet...