Annons

marinbiologi

Storskarvar hör bra – även under vattnet. Det har forskare vid University of southern Denmark (SDU) visat genom att låta fåglarna söka upp en ljudkälla under vattnet, där de sedan belönades med en matbit. – Det måste vara användbart för skarvar att höra under vattnet. De är beroende av att kunna hitta mat även om vattnet är grumligt eller om de lever i arktiska vatten där det är mörkt långa perioder, säger forskaren Kristin Hansen, som medverkade i studien. Storskarvens hörsel är i klass med sälars, vilket innebär att de kan höra läten från bytesfiskar. Det innebär även att de kan störas av...
Forskare har i en ny genetisk studie funnit bevis för att flundrefisken skrubbskädda i Östersjön faktiskt består av två olika arter – och att den nya arten har utvecklats på endast 8 500 år. Det är en rekordnotering i världen. Normalt tar den här typen av marin artbildning betydligt längre tid, ofta flera hundratusen år. – Dels har det här gått väldigt fort och dels har det skett i en marin miljö där det hela tiden funnits kontakt mellan ursprungsarten och den nya varianten. Det förändrar synen på hur nya arter kan uppstå i marina miljöer, säger Ann-Britt Florin, forskare vid Institutionen...
För 40 år sedan lyckades den första människan dyka ner till 100 meters djup på ett enda andetag. Det var fransmannen Jacques Mayol, som har porträtterats i filmen Det stora blå . I dag är motsvarande rekord inom den extrema formen No limit hela 214 meter. Fridykning, som även kallas apnea, är numera en populär tävlingssport. Den delas upp i sex olika grenar (se grafik). En är att simma längst sträcka horisontellt under vattnet i bassäng, en annan att hålla andan så lång tid som möjligt i vila. Rekorden är på 300 meter respektive 11 minuter och 35 sekunder – och utökas hela tiden. För bara...
Sedan början av sommaren har en fem meter lång, obemannad forskningsbåt guppat runt i Gotlands västra kustvatten. Uppdraget är att kartlägga de fiskstim som utgör mat åt de stora fågelkolonierna på Karlsöarna. – Vi har studerat fågelkolonierna i över 20 år och vet det mesta om dem, men vi vet nästan ingenting om vad som händer under ytan, säger Olof Olsson, biträdande föreståndare för Stockholm resilience center och ledare för havsfågelprojektet på Stora Karlsö. Han och hans kolleger är framför allt intresserade av sillgrisslornas och tordmularnas matvanor. Det finns ungefär 80000 fiskätande...
Det vimlar av självlysande fiskar i haven. Kanske låter det som en överdrift, men faktum är att de självlysande fiskarna är de mest talrika ryggradsdjuren på hela planeten. Nya beräkningar indikerar att det kan finnas mer än en triljon av dem – en miljard miljarder självlysande fiskar. Många organismer ger ifrån sig ljus med en metod som kallas fluorescens. Det innebär att solljuset bidrar med den energi som krävs för ljusproduktionen. Men de flesta självlysande fiskar lever på djupt vatten och ser aldrig solen, så deras ljustillverkning sker med hjälp av en kemisk reaktion som äger rum inuti...
Ett europeiskt forskarteam har under fem år fångat ålar på fem olika platser i Europa och utrustat dem med sändare, så att ålarnas försök att nå lekplatserna i Sargassohavet har kunnat studeras. Drygt 700 ålar utrustades med sändare. Forskarna kunde samla in data från cirka 200 av dem. Data visade att många ålar blev uppätna innan de hann lämna kustvattnen. Men 87 ålar lyckades ta sig ut i Atlanten och började simma mot Sargassohavet. Hälften av dessa ålar försvann på vägen. De flesta blev sannolikt uppätna. – Det är förvånande att så många ålar verkar bli uppätna. Men en intressant sak är...