Annons

miljö

Ett forskarteam med 20 deltagare från 13 institutioner världen över har sammanställt data över de temperaturer som rådde i världshavens översta 2000 meter år 2020. Den här sortens mätningar har utförts sedan 1950-talet och trenden är tydlig, temperaturerna ökar. Inte alltid från år till i år men varje nytt decennium har varit varmare än det föregående. År 2019 blev ett rekordår men 2020 blev ännu varmare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC tar haven upp cirka 90 procent av det värmeöverskott som uppstår från våra utsläpp av växthusgaser. Det mildrar effekterna av den globala uppvärmningen. Men den...
Det senaste sättet att fästa ­sensorer på otillgängliga platser är att låta en drönare skjuta iväg dem med pilar. Det är forskare vid Imperial College London som utvecklar metoden . Inom miljöövervakning används sensorer för att mäta temperatur, luftfuktighet, ljus, rörelser och halten av olika ­ämnen. Men ibland är det svårt att få sensorerna på plats – miljön kan vara både otillgänglig och farlig. Genom att byta ut pilspetsen mot en magnet kan samma ­metod användas på andra underlag. Källa: Robotics and Automation Letters
Vetenskapsåret 2021: Nya forskningsresultat visar hur klimatförändringarna blir allt tydligare och går snabbare. Det märks inte minst på världens isar och hav.
Jag och flera i min bekantskapskrets har noterat att luften blev klarare denna vår, bland annat i Mälardalen. Det måste väl bero på mindre utsläpp på grund av pandemin. Vilka utsläpp är det som har minskat och hur påverkar detta folkhälsa och klimat? /Per Kihlgren Christer Johansson och Kevin Noone, professorer i kemisk meteorologi, Stockholms universitet svarar: Det verkar vara många som upplevt att luften blev klarare den här våren, inte bara i Mälardalen utan på många platser världen över. Himlen blev blåare då mängden kondensationsstrimmor orsakade av flygtrafiken minskade markant. Under...
Ingen vet exakt hur många massutdöenden som har ägt rum på vår jord. Forskarna har ganska bra koll på de fem största som har inträffat under de senaste 500 miljoner åren – och kanske befinner vi oss nu på randen till ett sjätte, orsakat av människans rovdrift på planeten. Utöver dessa stora massutdöenden har ett antal mindre ägt rum, vars antal varierar beroende på hur begreppet definieras. Forskare från New York university i USA har analyserat utdöenden hos landlevande fyrfotadjur och visat att det har skett åtminstone tio stycken under de senaste 290 miljoner åren. Dessa utdöenden är inte...
Den totala vikten av all infrastruktur på jorden – den så kallade antropogena massan – är nu uppe i 1,1 teraton (10 12 ton). Vid början av 1900-talet var den antropogena massan 35 gigaton (0,035 teraton) vilket motsvarar endast 3 procent av vikten av alla levande organismer, den totala biomassan på vår jord. Men sedan dess har den antropogena massan fördubblats ungefär vart 20:e år, medan den totala biomassan har minskat – den har halverats sedan människan började med jordbruk. I år (± 6 år) beräknas alltså den antropogena massan bli större än den totala biomassan på jorden. Lagt samman allt...