miljö

Korallerna som klarar klimatet?

Korallblekning uppstår när algerna som korallerna lever i symbios med dör. Algerna förser korallerna med näring så korallblekningen kan på sikt döda själva korallerna. Algerna är värmekänsliga och det finns därför en utbredd oro bland forskare att de ökande vattentemperaturerna som följer med klimatförändringarna kommer innebära slutet för många korallrev. Under 1970-talet började forskare vid Hawaiis universitet undersöka hur öns korallrev reagerade på förhöjda vattentemperaturer. Forskarna höjde temperaturen i vattnet från cirka 26 grader till 31 grader under en månads tid. Det resulterade...

Flygande skarpsinne

Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som styrs av medfödda beteenden. Men alltmer forskning ifrågasätter den här bilden. Boken Bevingad intelligens samlar många hundra forskningsexempel. Här finns korpar som leker herre på täppan eller känner igen människor, trots att de klär ut sig i peruk och kimono, svartkråkor som spelar memory och duvor som kan skilja impressionistisk konst från kubistisk. Nyakaledonienkråkorna tillverkar avancerade verktyg som de finputsar och sparar. Dessutom för de vidare lokala hantverksstilar från generation till generation, vilket skulle kunna kallas...

Ett modernare sätt att svänga stjärten

Hajar är fiskar medan delfiner och valar är däggdjur. Fiskar har oftast en vertikal stjärtfena som de rör horisontellt. Samma rörelsemönster har de flesta andra vattenlevande ryggradsdjur – såväl groddjur och kräldjur som forntida fisködlor. Hos delfiner och valar är det, som du noterat, tvärtom: Deras stjärtfena är horisontell och de rör den vertikalt. Orsaken är att valar och delfiner utvecklats från landlevande däggdjur och behållit ett för däggdjur grundläggande rörelsemönster. Däggdjur springer annorlunda än andra fyrfota djur. Om du studerar en springande häst, antilop eller gepard kan...

Myrornas märkliga fredsavtal

De flesta stora myrstackar är resultatet av ett grovt bedrägeri. Allting börjar med att en ung, befruktad skogsmyredrottning ger sig ut på jakt efter ett eget hem. Hon kan inte själv bygga en stack för sig och sina framtida larver. I stället smyger hon diskret runt vid boet som tillhör en annan...

BLOGG: Lars Olof Björn

Jordens biomassa efter organismslag

Vi människor anser oss ju vara en framgångsrik art med många individer. Vi hör också till de större djuren, även om vi är långt ifrån de största. Mänsklighetens samlade vikt uppskattades för år 2015 vara 369 miljoner ton. Vikten bara av kolatomerna i alla människors kroppar uppskattas av ett israeliskt forskarlag till 60 miljoner ton, eller 0,06 Gt (gigaton). För en enda art är det mycket, men...

Han talar med insekter

1 | Hur går det till? – Varje insektsart är unik och kommunicerar med egna doftblandningar. För att undersöka vilka ämnen som en art reagerar på löser vi upp en insekt i lösningsmedel och identifierar vilka substanser den innehåller. Sedan testar vi hur en artfrände reagerar på de olika substanserna. För att göra det måste vi plocka loss en antenn från den insekten och sätta i en elektroantennodetektor, som mäter elektriska impulser från antennen. När vi får en reaktion från antennen visar det att substansen har betydelse för arten. Sedan kan vi testa ämnet på levande insekter och se om de...

Tamkaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsarter syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp, från bland annat Uppsala universitet, som studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, redovisar de tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna i...

Marken andas allt häftigare i värmen

Globalt innehåller marken dubbelt så mycket kol som atmosfären. Men marken släpper också ut koldioxid. Det beror på mikroorganismernas nedbrytning av organiskt material. Även växternas rötter släpper ut koldioxid som kan nå atmosfären. Tillsammans kallas dessa processer för markandningen. Marken binder mer kol än vad den avger – den utgör en så kallad kolsänka. Men matematiska modeller visar att markandningen kommer att öka till följd av ökande temperaturer. Nu har amerikanska forskare kunnat backa upp detta med globala data från naturliga system. Forskarteamet har sammanställt och analyserat...

Orangutangen missförstådd

Idag finns orangutanger endast på öarna Sumatra och Borneo. Men under Pleistocen (2,6 milj. – 12 000 år sedan) var utbredningsområdena avsevärt större och innefattade bland annat nuvarande Thailand, Vietnam och delar av Kina. Under istiderna var klimatet kallare och torrare och regnskogarna ersattes då till stor del av ett öppnare, savannliknande landskap. Orangutangerna verkar ha klarat de här omställningarna utan större problem. Men mot slutet av Pleistocen minskade utbredningsområdena kraftigt och försköts samtidigt söderut, mot Indonesiens övärld. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie i...

Vad gör hannar för nytta?

Den blåskimrande varelsen vrider sina utstående ögon och spretar med klorna. Blicken är stel och metallisk. Även vanliga kräftor har något utomjordiskt över sig, men hos marmorkräftorna blir alien -faktorn extra hög när man vet att de klonar sig själva och helt har avskaffat konceptet hannar. Allt började i en plastpåse för 20 år sedan. Det tror i alla fall Frank Lyko, som är professor i epigenetik i Heidelberg, Tyskland. Frank Lyko är professor i epigenetik och älskar marmorkräftorna, eftersom de är mer lätthanterliga än bin och gräshoppor. Bild: Anahit Hayrapetyan − Jag pratade nyligen med...

”Behandla plasten som guld”

Balar med plastförpackningar tornar upp sig så långt ögat kan se. Till plastsorteringsföretaget Swerec i småländska Bredaryd forslas omkring hälften av all plast som svenskarna slänger i återvinningen. Det är påsar, burkar och lock – men också sådant som inte hör hemma bland förpackningarna. Ur en av balarna hänger en trasig foppatoffel. Ur en annan tittar några galgar och en gul leksaksbil fram. – Bromsskivor och bildäck är vanligt, vi hittar sexleksaker, men äckligast är döda djur. En gång låg det en älg i en av balarna, säger produktionsteknikern Nellie Dimiraca. En kemisk återvinning. I...

Fiskarna dör när flodhästar bajsar

Nio ton spillning från flodhästar hamnar varje dag i Marafloden, i den kenyanska nationalparken Masai mara. Under torrperioder koncentreras exkrementerna i mindre pölar, och när sedan ett plötsligt regn spolar i väg flodhästförorenat vatten orsakar det syrebrist och fiskdöd i floden. Det konstaterar en amerikansk studie i tidskriften Nature Communications . Men detta är kanske inte så illa som det låter, menar forskarna. Fåglar och krokodiler drar nytta av perioderna med gott om död fisk. För krokodiler, som inte behöver äta så ofta, är det lättare att få ett skrovmål på ruttnande fisk än att...

Nytt hopp för Östersjön

2011 var Björnöfjärden i Stockholms skärgård kraftigt övergödd och syrefria bottnar bredde ut sig. I dag, sju år senare, har mängden växtplankton halverats, vattnet är klarare och fisken återvänder. Framgångsreceptet är att minska näringstillförseln till viken, bland annat med bättre avloppsrening, olika jordbruksåtgärder och aluminiumbehandling som binder näringsämnet fosfor. Detta ger hopp för hela Östersjön, enligt forskarna bakom projektet Levande kust. De valde Björnöfjärden, eftersom den med sina avrinningsområden fungerar som ett ”Östersjön i miniatyr”.

Väldoftande bon gynnar fågelungar

Staren bygger sitt bo i ett ihåligt träd eller i en fågelholk. Boet – som kan se lite slarvigt ut – består av en blandning av gräs, växter och fjädrar. Men ny forskning visar att det finns en genomtänkt byggplan. Staren väljer ut specifika växter med starka dofter till boet. De här dofterna verkar påverka stararnas beteende så att de blir mer benägna att ruva och ta hand om ungarna. Det visar en studie utförd av ett internationellt forskarteam i Tyskland. Forskarna bytte ut riktiga fågelbon mot konstgjorda som bestod av enbart gräs eller av en kombination av gräs och aromatiska växter som...

Djur blir till nattugglor på grund av oss

Det är ont om gratisluncher i naturen och konkurrensen om resurser – som boplatser, partners och mat, har ett stort inflytande över ekosystemens näringsvävar. Ett sätt att undvika direkta konfrontationer över resurser är att anpassa dygnsrytmen, så att man är aktiv under perioder då konkurrensen är förhållandevis låg.

Sök på sajten