miljö

Hem för smådjursjägare – för 45 000 år sen.

När människan spred sig från Afrika till Europa, Mellanöstern och Asien så skedde det till stor del via öppna gräslandskap. Det berodde sannolikt på att jaktmetoderna förbättrades så att det blev lättare att jaga de stora gräsätarna som finns i dessa miljöer. Människan spred sig också via kusterna i takt med att med att vi blev bättre på att fiska. Regnskogar däremot, har betraktats som ett hinder för vår arts spridning. Det beror bland annat på att de flesta av regnskogens bytesdjur är förhållandevis små och svårfångade, eftersom de håller till trädtopparna. Men en internationell...

Solen går upp i Dubai

Solen lyser från en klar himmel och svetten rinner längs ryggen i den nästan 40-gradiga hettan. – På sommaren är det ännu varmare. Då kan det bli uppåt 50 grader, säger säkerhetsvakten som följer med under besöket. Vi befinner oss i öknen, omkring en timmes bilresa från staden Dubai, på Mohammed bin Rashid Al Maktoum Solar Park, döpt efter emiratet Dubais härskare. Här pågår bygget av det som enligt planerna ska bli världens största solenergipark. Att Förenade Arabemiraten – där Dubai ingår – liksom andra länder i Mellanöstern satsar på solenergi trots den rika tillgången på olja är en ny...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...

Virket berättar om bättre och sämre tider

Forskare i Europa har under många årtionden gjort dendrokronologiska undersökningar för att åldersbestämma enskilda byggnader från medeltiden och framåt. Dendrokronologi är en metod som används för att datera träd, bland annat genom att studera årsringar. Ringarna varierar från år till år och skiljer ett träd från ett annat, nästan som ett fingeravtryck. Nu har arkeologer också använt sig av dessa data om trä i hus för att analysera hög- och lågkonjunkturer genom historien. – Vi har använt alla dessa data för att analysera husbyggandet i ett vidare perspektiv, säger historikern Fredrik...

BLOGG: Lars Olof Björn

Effektivare jordbruksgrödor

Med ett nytt grepp har Donald Ort och medarbetare lyckats avsevärt effektivisera växters fotosyntes och tillväxt. På grund av att RuBisCO, ett koldioxid-bindande enzym i växters kloroplaster, också binder syre, så försvinner en del av fotosyntesens resultat genom s.k. fotorespiration. I fotorespirationen är andra celldelar än kloroplasterna inblandade. Tidigare försök att stoppa fotorespirationen...

Tippen är full av säljbara prylar

Forskare vid Sveriges miljöinstitut har gjort en djupdykning i återvinningscentralernas containrar. De fann att 18 procent av skräpets vikt bestod av prylar som kan säljas, om man skapar en marknad för dem. De flesta av föremålen bedömdes ha ett ganska lågt värde. Det beror antagligen på att de mer värdefulla prylarna lämnas direkt till välgörenhetsorganisationer. Återvinningscentralerna som ingick i studien hade sådana inlämningsstationer. Om de inte hade haft det så hade värdet på de slängda sakerna sannolikt varit högre, tror forskarna. Merparten av de säljbara prylarna från containrarna...

Prisbelönt svensk blick på naturen

Den här elektronmikroskopbilden av den ihoprullade snabeln hos en fjäril av arten Papilio ulysses ingår i en kortfilm om livet på jorden, som nyligen tog hem första pris i filmfestivalen Imagine sicence film festival . Filmen heter Non Linear och är resultatet av ett samarbete mellan den svenska vetenskapsfotografen Linnea Rundgren, poeten Hugo Farrant, animatören David Abbott samt musikskaparen Sk'p. – Filmen gav mina bilder ett helt annat liv och har spridit dem till ställen där mina bilder normalt inte visas, säger Linnea Rundgren. Video of Non-Linear - A journey through Time and...

Tre bilder av en fossil fjäder: ett fotografi, en teckning från 1861, en bild gjord med ny teknik som visar fjäderns penna. Även en bild av ett fossil av urfågeln Archaeopteryx.

Urfjädern kom nog inte från urfågeln

Den fina sandstenen i Solnhofen i Tyskland innehåller många välbevarade fossil. En av de mest kända arter som har upptäckts här är urfågeln Archaeopteryx , som levde för 150 miljoner år sedan under juratiden. Den fick sitt namn av paleontologen Hermann von Meyer år 1861, efter att han bara hade studerat avtrycket av en enda fjäder. Senare hittades flera mycket välbevarade fossil av hela fågeln, med fjädrar, klor på vingarna, och tänder i näbben. Men nu ifrågasätts om den första fjädern över huvud taget kom från den fågel som numera förknippas med namnet Archaeopteryx lithographica . En...

Allt färre pingvinhonor

Magellanpingvinen är en sydamerikansk art som har en av sina största häckningskolonier på Punta Tombo, en halvö vid Argentinas atlantkust. Ensamma pingvinhannar har blivit en allt vanligare syn under häckningen – det går numera tre hannar på varje hona. Det visar ny studie utförd av forskare från Washington university, Washington USA. När det inte är parningssäsong (april-augusti) lämnar pingvinerna Punta Tombo och jagar efter stim med småfisk som rör sig norrut. Pingvinerna simmar flera hundra mil och det är under den här perioden som flest pingviner dör, framförallt unga honor. Det har...

Kräftdjur med levande sköld

Den här märlkräftan bär en giftig vingsnäcka på ryggen med hjälp av de bakre benparen. Beteendet förekommer i Södra ishavet, där det saknas gömställen och det kristallklara vattnet gör det lätt för hungriga fiskar att upptäcka märlkräftor på långt avstånd. Då kan det vara smart att skydda sig med hjälp av en giftig ryggsäck. En grupp tyska forskare har nyligen undersökt om även vingsnäckan har något att vinna på detta arrangemang. Svaret är nej – den kan inte ens äta när den kidnappas på detta sätt. Källa: Marine biodiversity

Så skyddas tamboskap bäst

I en hage utanför Uppsala njuter en liten fårflock av det strålande höstvädret. Hagen är omgärdad av kraftiga stängsel med högt monterade eltrådar. Det är för att hålla rovdjuren ute. Ett lodjur angrep gårdens får och getter vid två tillfällen förra vintern. Som en extra säkerhetsåtgärd har gårdens djur nyligen fått två livvakter, Texas och Winter. De är lamadjur. Att skydda boskap med lamadjur är än så länge ovanligt i Sverige, men i bland annat västra USA är det en etablerad metod. Där används lama för att skydda får mot framför allt prärievarg. Lamor behöver inte tränas, men kan behöva...

Så påverkas skogen av klimatförändringarna

De ökande temperaturerna som följer med klimatförändringarna förväntas snabba på nedbrytningen av organiskt material i jorden. En farhåga är att det kommer öka läckaget av koldioxid från marken till atmosfären. Men den ökande nedbrytningen leder också till att mer kväve frigörs i jorden. Kväve är ofta en bristvara i våra barrskogar, så mer kväve betyder en snabbare tillväxt hos träden och därmed ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären. I teorin skulle alltså ökande koldioxidupptag i skogarna kunna kompensera för ökande koldioxidutsläpp från jorden. Men en ny svensk studie grusar den...

Kraftig minskning av vilda renar

Den arktiska tundran breder ut sig över de nordligaste delarna av Eurasien och Nordamerika. Området är kallt, torrt och saknar träd eftersom rotsystemen stoppas av den ständiga tjälen i marken, permafrosten. Renen är en den dominerande växtätaren på den arktiska tundran och därför en nyckelart i ekosystemet. Men antalet renar har minskat från 4.7 miljoner till 2,1 miljoner under de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport från den vetenskapliga organisationen National oceanic and atmospheric administration, NOAA, som övervakar drygt 20 bestånd av renar. Att renbestånden ökar och minskar över...

Koden bakom klimatet

Vintern kryper närmare. Får vi någon snö? Den förra vintern var mild men snörik i stora delar av Sverige, med en köldknäpp i februari som kändes i hela landet. Vintern dessförinnan var ljummen och torr, och sedan kom våren mycket tidigare än den brukar. Den ena vintersäsongen kan skilja sig ganska mycket från den andra, men det finns en långsiktig trend: klimatförändringar orsakade av människan lägger sig ovanpå de naturliga variationerna och får vintrarna här i Sverige att i medeltal bli allt kortare, mildare och mer nederbördsrika. Världen är redan ungefär en grad varmare jämfört med det...

Så klarar myror farliga smittor

Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror. Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar. Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre...