miljö

En dinosaurie på två ben täckt av en mörk pälsliknande fjäderdräkt.

Dinosaurier nära sydpolen värmde sig med fjädrar

Forskare från bland annat Sverige och Australien har undersökt tio fjädrar som upptäckts i de förstenade avlagringarna av en sjö sydväst om Melbourne. Genom att jämföra med andra fossila fjädrar som hittats tillsammans med skelett kan forskarna känna igen dem som fågel- respektive dinosauriefjädrar. Djuren var små och anpassade till kyla. Med utgångspunkt från fjädrarnas storlek bedömer forskarna att fåglarna var jämförbara med dagens sparvar, och dinosaurierna med små hundar. Fynden breddar bilden av dinosaurierna. De flesta fynd av dinosaurier med fjädrar har hittats på norra halvklotet och...

Mjushjorten, som ser ut som en mycket liten hjort. Med brun päls, smala ben, stora mörka ögon, och stora uppåtstående öron.

Mushjorten fångad på bild - efter 30 år

Den vietnamesiska mushjorten ansågs vara en försvunnen art. Tills nu. Lokalbefolkningen i regnskogen i Vietnam visste att den fortfarande levde, men det var inte bekräftat av forskare. Det lilla djuret är knappt 2 decimeter högt och väger under 5 kilo. Forskarna och djurvårdarna bakom studien ville bevisa att den fortfarande lever. Kameror sattes upp för att fånga djurets rörelser. Har setts vid två separata tillfällen Nu har tidskriften Nature publicerat bekräftelsen på att den vietnamesiska mushjorten ( Tragulus versicolor ) fortfarande finns kvar. Organisationen Global Wildlife...

Krympande isar ökar risk för sjuka sälar

Sommaren 1988 dog omkring hälften av Europas knubbsälar på ett par månader. De var drabbade av PDV, ett mässlingliknande virus, som troligen hade följt med när grönlandssälar rörde sig längre söderut än normalt. Nu visar en amerikansk studie att risken för sjuka sälar ökar när Arktis isar smälter. Arter som tidigare skiljts av stora ismassor stöter plötsligt på varandra och överför smittor. Mellan åren 2001–2016 har två större utbrott av massdöd bland sälar skett i norra Stilla havet. Dessa toppar sammanfaller med de år då istäcket varit som minst, skriver forskarna i tidskriften Scientific...

Extremväder hot mot bin och andra pollinatörer

Forskare har i en metastudie sammanställt 117 olika forskningsresultat som visar hur pollinatörer påverkats av olika typer av extremväder och naturkatastrofer. Mönstret visar att extrem värmebölja, torka och översvämningar har störst negativ effekt på arterna. Det är antalet individer och förmågan att para sig som är mest sårbart. Skogsbränder är det enda som har en positiv påverkan – och då gäller det specifikt bin. Till exempel visar studierna att bränder kan öka både antalet individer och artrikedomen. De naturliga hot som undersökts är översvämningar, orkaner, tsunami, extrema värmeböljor...

BLOGG: Lars Olof Björn

Effektivare jordbruksgrödor

Med ett nytt grepp har Donald Ort och medarbetare lyckats avsevärt effektivisera växters fotosyntes och tillväxt. På grund av att RuBisCO, ett koldioxid-bindande enzym i växters kloroplaster, också binder syre, så försvinner en del av fotosyntesens resultat genom s.k. fotorespiration. I fotorespirationen är andra celldelar än kloroplasterna inblandade. Tidigare försök att stoppa fotorespirationen...

Jodå, din katt älskar dig

I experimentet får en kattunge tillbringa två minuter i ett nytt rum tillsammans med sin ägare, sedan två minuter ensam, för att därefter återförenas med ägaren. Studien visar att 65 procent av kattungarna visade tecken på oro när ägarna lämnade rummet – och vågade utforska mer med ägaren närvarande. Det tyder på ett känslomässigt band mellan dem. Vanligare med hundforskning Kristyn Vitale, doktor i djurvetenskap på Oregon State University i USA, som ledde experimentet, tror att relationen mellan katt och ägare är ömsesidig. – Jag tror att det beror på att människor kan ge katterna...

Knölvalen återhämtar sig

Valfångst har pågått i hundratals år, men i början av 1900-talet blev jakten så intensiv att knölvalarna närmade sig utrotning. På 1950-talet fanns bara omkring 450 sydvästatlantiska knölvalar kvar. 1986 förbjöds all kommersiell valfångst världen över och många valarter började återhämta sig. En ny amerikansk studie publicerad i The Royal Society Open Science uppskattar det nuvarande beståndet till 25 000 knölvalar vilket är drygt 90 procent av 1830-talets bestånd enligt vetenskapliga uppskattningar. Sedan den storskaliga valfångsten upphörde har knölvalarna ökat stort även på norra...

Krabbor kan minnas vägen i en labyrint

Under fyra veckors tid fick krabborna träna på labyrinten, som innehöll tre återvändsgränder och krävde fem riktningsbyten. Som belöning i andra änden fanns en mussla. Krabborna blev snabbare och snabbare på att hitta vägen, och dessutom mindes de den när de fick ett ”examensprov” efter två veckor utan träning. Då utan belöning, för att vara säkra på att de inte luktade sig fram. Resultaten är viktiga eftersom vi vet väldigt lite om de mentala förmågorna hos marina ryggradslösa djur, enligt biologen Ed Pope som lett experimenten. Varför behöver vi då veta något om krabbors intelligens? Jo, vi...

Forskare kartlägger tumlarnas hemliga nattliv

Kullahalvön ligger utsträckt i kvällssolen som en skrovlig urtidsdrake, med nosen rakt ut i Kattegatt. Ditåt styr vi också, än så länge bara för nöjes skull. För doktoranden Johanna Stedt och Per Carlsson, lektor i akvatisk ekologi, börjar inte jobbet förrän solen går ner. Havet är platt som smält blåglänsande metall. En perfekt kväll för tumlarspaning − inga vågor kan dölja de decimeterhöga ryggfenorna. Ett par minuter från hamnen i Mölle dyker de första upp. Sedan är det bara att vrida huvudet runt, runt i en 360-gradersföreställning. Ett par meter bakom båten hörs en utandning. Det kunde...

Kan sol- och vindkraft bidra till jordens uppvärmning?

Det stämmer att både vindkraftverk och solceller påverkar luftens temperatur. Vindkraftverk bromsar vinden och runt rotorbladen skapas virvlar som leder till att en viss del av vindens rörelseenergi omvandlas till värmeenergi. På natten kan vindkraftverk även bidra till att varmare luft högre upp i atmosfären dras ner mot markytan. Båda effekterna bidrar till lokalt höjd temperatur. Enligt en studie av Keith et al. (2004) är denna temperaturhöjning i storleksordningen tusendels grader Celsius (°C) per terawatt (TW) installerad vindkraft. När det gäller solceller handlar påverkan i stället om...

Så funkar fåglarnas lungor

Klicka för att ladda ner grafiken som pdf. Bild: Johan Jarnestad

Björnar kan vara naturligt skyddade mot bly

Svenska björnar har nästan tio gånger högre halter av bly än EU:s tröskelvärde för skador på nervsystemet hos människor. Det visar resultat från en skandinavisk forskargrupp som publicerats i Frontiers in Veterinary Science . − Vi hade förväntat oss förhöjda värden hos enskilda björnar, men resultaten visade att alla de undersökta björnarna i Mellansverige var exponerade för bly, säger Jon M Arnemo som är professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Björnarna får förmodligen i sig bly när de äter kvarlämnade rester av älgar och annat vilt som jagats...

Hans uppgift: Kartlägga livet på jorden

1) Att kartlägga livet på jorden låter som en stor uppgift? − Det är det, men det handlar inte om att namnge alla okända arter utan att kartlägga vad den biologiska mångfalden består av och hur den fördelar sig över jorden. Nya DNA-baserade provtagningsmetoder låter oss göra det på ett helt nytt sätt. 2) Hur ska ni gå till väga? − Vi ska välja ut 450 provtagningsplatser över jorden där vi registrerar arter automatiskt. Vi kommer att fånga upp sporer i luften med en slags dammsugare, insekter med en tältliknande fälla, liv i marken med jordprover, och dessutom spela in ljus och sätta upp...

Valmammor "viskar" till sina kalvar

Valar är kända för att kunna kommunicera över mycket långa avstånd under vattnet. Men de kan också kan ”viska” när det behövs, enligt forskning publicerad i tidskriften Biology Letters . En rätvalsmamma pratar med sin nyfödda unge genom små grymtningar som bara hörs på mycket korta avstånd. Ljuden har aldrig dokumenterats tidigare och kan jämföras med mänskliga viskningar, enligt professor Susan Parks som lett studien. Vuxna rätvalar har inga naturliga fiender men kalvarna kan angripas av späckhuggare och därför måste nyblivna mammor vara diskreta. Valarna kolliderar med fartyg Vuxna rätvalar...

Tama bin hotar vilda

Resultaten stämmer överens med flera andra studier som visar att tambin konkurrerar med vildbin om nektar och pollen, enligt studien som publicerats i tidskriften Plos one. Städer har varit fristad för bin Ju närmare de parisiska kuporna forskarna tittade, desto färre pollinerande skalbaggar och vildbin såg de. Detta är ett problem eftersom vilda pollinatörer minskar dramatiskt, samtidigt som de har haft en fristad i städer, skriver artikelförfattarna. Bin får längre blomsäsong i städerna Att många vilda insekter trivs i stan förklarar de med att städerna har ett rikt blomutbud under hela...