miljö

Klimatet knäcker regnskogskrypen

I mitten av 1970-talet inventerade den amerikanske forskaren Bradford Lister djurlivet i Luquillo Experimental Forest, en skyddad regnskog i Puerto Rico. I början av 2010-talet återvände han och hans kollegor till samma område och upprepade inventeringarna. När forskarna jämförde data från de två undersökningarna upptäckte de dramatiska förändringar. Under de 40 år som passerat har mängden fjärilar, skalbaggar, spindlar och andra leddjur som lever i buskagen och undervegetationen minskat med 75–90 procent. Antalet småkryp som lever på marken har minskat till en sextiondel av den ursprungliga...

Gamla miljögifter hotar späckhuggare

Polyklorerade bifenyler, PCB:er, är en grupp miljöfarliga kemikalier som började förbjudas redan på 1970-talet, men som fortfarande ställer till med problem. PCB:er är nämligen svårnedbrytbara och dessutom fettlösliga, vilket medför att de kan ansamlas i vävnader hos många sorters djur. PCB:er påverkar både immunförsvaret och fortplantningen. En grupp som drabbats hårt är de marina rovdjuren och framförallt de arter som är högst upp i näringskedjorna, så kallade topprovdjur. Späckhuggaren är ett typiskt topprovdjur. Ett stort forskarteam med deltagare från Europa och USA har samlat in mängder...

Mager jakt på humlor

Den brittiske biologen och författaren Dave Goulson har en passion för humlor. Hans senaste bok handlar om hur han jagar sällsynta humlor. Många av dem var vanliga förr, innan jordbruket industrialiserades och artrikedomen utarmades. En jakt på humlor innebär en jakt på de växter som humlorna är beroende av. De kan finnas på oväntade ställen, exempelvis på ett militärt övningsfält. Där börjar humleresan. Sedan fortsätter den till Hebriderna och vidare till den polska landsbygdens småskaliga och artrika jordbruk. Författaren varvar inlevelsefulla miljöbeskrivningar och reseskildringar med...

Det dödliga ljuset

Redan på 1950-talet kunde den amerikanske fladdermuspionjären Donald Griffin visa att vissa arter av fladdermöss lockas till gatlyktor på jakt efter nattfjärilar som förvirrats av ljusskenet. Det är framför allt snabbflygande fladdermöss som kan dra nytta av sådana ansamlingar av insekter. Men för de flesta fladdermusarter innebär nattlig belysning i stället ett allvarligt hot. Fladdermöss har ända sedan dinosauriernas tid utvecklats för ett liv i mörker. Ljus innebär risk att bli tagen av rovfåglar, ugglor och katter. En del, som visserligen kan dra nytta av insekter som samlas runt...

Smarta lösningar får fler att cykla

En vit testcykel står längs ena väggen på Joost de Kruijfs kontor. Han ber mig hoppa upp och ger mig ett par vr-glasögon. Plötsligt är jag ute i trafiken på stadens gator. Bilarna susar förbi obehagligt nära. Men med några knapptryck på datorn kan Joost de Kruijf göra cykelbanan bredare. Han kan...

BLOGG: Lars Olof Björn

Jordens biomassa efter organismslag

Vi människor anser oss ju vara en framgångsrik art med många individer. Vi hör också till de större djuren, även om vi är långt ifrån de största. Mänsklighetens samlade vikt uppskattades för år 2015 vara 369 miljoner ton. Vikten bara av kolatomerna i alla människors kroppar uppskattas av ett israeliskt forskarlag till 60 miljoner ton, eller 0,06 Gt (gigaton). För en enda art är det mycket, men...

Kräftdjur använder ”levande sköldar”

Det är så kallade vingsnäckor som märlkräftorna använder som ”levande sköldar”. De är 1–5 millimeter långa, saknar skal och simmar med hjälp av två vingliknande hudflikar. Märlkräftorna håller fast snäckorna på sina ryggar med hjälp av de bakre benparen, ungefär som om de hade ryggsäckar på sig. Att kräftan gynnas av att ha en giftig snäcka på ryggen är ganska självklart – det skyddar ju mot hungriga fiender. Men frågan är om även snäckan gynnas. Enligt en ny studie utförd av ett tyskt forskarteam så är svaret nej. Det rör sig inte om ett samarbete utan snarare om kidnappning som missgynnar...

Vindkraft ger mer regn i Sahara

Om Sahara skulle täckas med stora sol och vindkraftparker skulle det leda till mer än dubbelt så mycket nederbörd visar beräkningar från bland annat amerikanska University of Maryland. Forskarna har använt klimat- och växlighetsmodeller för att simulera vad som händer med klimatet om den förnybara energin byggs ut i stor skala. Resultatet visar att vindkraftsverken påverkar vindar och luftströmmar medan solpanelerna minskar solljuset som annars skulle reflekteras från sanden. Enligt beräkningarna, som presenteras i Science , leder dessa förändringar till att nederbörden mer än fördubblas...

Nu blommar det – igen

Fruktplockare som hittar blommor bland de mogna äpplena kan haja till lite. Det är tydligen inte helt ovanligt att äppelträd får en eller annan blomma i otid, men år tycks de ändå vara ovanligt många. Andra sorters träd och buskar visar också upp några spridda blommor här och där, fastän det inte är tid för dem nu: syren, rönn, hägg. Jens Sundström, som forskar om blommande träd och barrträd vid SLU, har också sett de här blommorna. – Visst är det spännande! Växter har flera sätt att hålla reda på när det är dags att blomma, förklarar han. En viktig komponent är ljuset och dagslängden, vilket...

Kontaktlinser källa till mikroplast

Om kontaktlinser utsätts för den typ av bakterier som används vid avloppsrening bryts plasten i linserna ned till mindre bitar, som sedan följer med ut i havet och bidrar till att öka mängden mikroplast. Detta framgår av en amerikansk studie som nyligen presenterades vid American Chemical Societys årliga kongress. Forskarna, som är verksamma vid Arizona state university, uppskattar att den totala mängden kontaktlinser som varje år hamnar i amerikanska avloppssystem uppgår till närmare 10 ton. Situationen kan antas se likartad ut i de flesta andra länder. Siffran bygger på en enkätstudie som...

Flygande skarpsinne

Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som styrs av medfödda beteenden. Men alltmer forskning ifrågasätter den här bilden. Boken Bevingad intelligens samlar många hundra forskningsexempel. Här finns korpar som leker herre på täppan eller känner igen människor, trots att de klär ut sig i peruk och kimono, svartkråkor som spelar memory och duvor som kan skilja impressionistisk konst från kubistisk. Nyakaledonienkråkorna tillverkar avancerade verktyg som de finputsar och sparar. Dessutom för de vidare lokala hantverksstilar från generation till generation, vilket skulle kunna kallas...

Ett modernare sätt att svänga stjärten

Hajar är fiskar medan delfiner och valar är däggdjur. Fiskar har oftast en vertikal stjärtfena som de rör horisontellt. Samma rörelsemönster har de flesta andra vattenlevande ryggradsdjur – såväl groddjur och kräldjur som forntida fisködlor. Hos delfiner och valar är det, som du noterat, tvärtom: Deras stjärtfena är horisontell och de rör den vertikalt. Orsaken är att valar och delfiner utvecklats från landlevande däggdjur och behållit ett för däggdjur grundläggande rörelsemönster. Däggdjur springer annorlunda än andra fyrfota djur. Om du studerar en springande häst, antilop eller gepard kan...

Så surnar mjölken

Bild: Johan Jarnestad Fakta: Ingela Marklinder, docent i kostvetenskap, Uppsala universitet

Myrornas märkliga fredsavtal

De flesta stora myrstackar är resultatet av ett grovt bedrägeri. Allting börjar med att en ung, befruktad skogsmyredrottning ger sig ut på jakt efter ett eget hem. Hon kan inte själv bygga en stack för sig och sina framtida larver. I stället smyger hon diskret runt vid boet som tillhör en annan art, av släktet slavmyror. När hon stöter på en slavmyra uppstår handgemäng, och eftersom drottningen är mer än dubbelt så stor brottar hon lätt ner slavmyran. För varje gång hon möter en myra av den andra arten tar hon upp lite av deras lukt. Till sist luktar hon så mycket slavmyra att hon kan ta sig...

Han talar med insekter

1 | Hur går det till? – Varje insektsart är unik och kommunicerar med egna doftblandningar. För att undersöka vilka ämnen som en art reagerar på löser vi upp en insekt i lösningsmedel och identifierar vilka substanser den innehåller. Sedan testar vi hur en artfrände reagerar på de olika substanserna. För att göra det måste vi plocka loss en antenn från den insekten och sätta i en elektroantennodetektor, som mäter elektriska impulser från antennen. När vi får en reaktion från antennen visar det att substansen har betydelse för arten. Sedan kan vi testa ämnet på levande insekter och se om de...

Korallerna som klarar klimatet?

Korallblekning uppstår när algerna som korallerna lever i symbios med dör. Algerna förser korallerna med näring så korallblekningen kan på sikt döda själva korallerna. Algerna är värmekänsliga och det finns därför en utbredd oro bland forskare att de ökande vattentemperaturerna som följer med klimatförändringarna kommer innebära slutet för många korallrev. Under 1970-talet började forskare vid Hawaiis universitet undersöka hur öns korallrev reagerade på förhöjda vattentemperaturer. Forskarna höjde temperaturen i vattnet från cirka 26 grader till 31 grader under en månads tid. Det resulterade...