miljö

Misstänkt magnetläsare i fågelögon

Flyttfåglar har ett sjätte sinne som hjälper dem att hitta rätt. De kan känna av jordens magnetiska fält och håller på så sätt kursen även en molnig natt utan stjärnor. Men mer exakt hur detta magnetsinne fungerar eller var det sitter är en gåta som många forskare har försökt lösa. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit ett steg närmare gåtans lösning genom att studera en grupp proteiner som kallas kryptokromer. De är kända för att reglera dygnsrytmen, men de reagerar även på jordens magnetfält och misstänks därför vara en del av fåglarnas magnetsinne. Lundaforskarna har sett att det i...

Bin tycker om lata husägare

− Den som oroar sig för att bin, fjärilar och andra pollinerande insekter minskar i antal behöver inte titta längre än till sin egen bakgård, säger ekologen Susannah Lerman vid universitetet Massachusetts Amherst. Hon har studerat villaägare som fick välja mellan att klippa en gång i veckan, en gång varannan vecka eller en gång var tredje vecka – och som fick hålla sig till respektive gräsklippningsschema under hela studien. Resultatet blev att de ”lata gräsklipparna”, som klippte varannan vecka, fick en tredjedel fler bi-besök på sina tomter än de som klippte varje vecka. Något förvånande...

Båtar skrämmer bort fiskarnas mat

Djurplankton är viktig mat för en stor del av livet i havet. Men de gör vad de kan för att inte bli uppätna. Ett knep är att akta sig för ljus – att försvinna ner i de mörka djupen under dagen och sedan stiga uppåt igen på natten för att beta växtplankton. Men vad gör arktiska djurplankton när det är mörkt dygnet runt? Ny forskning visar att de små djuren är extremt känsliga för ljus. Månljus eller norrsken räcker för att sätta igång en massflykt nedåt. I stort sett all mänsklig verksamhet till havs innebär ljus som skrämmer undan myriader av djurplankton. Deras ljuskänslighet har aldrig...

Gardin håller träden torra

Träden i en molnregnskog är insvepta i en ständig dimma, som ger fukt åt de tjocka lager av mossor, lavar och orkidéer som lever på träden. Sedan flera år har dock forskare över hela världen konstaterat att molnregnskogarna blir torrare. Det har att göra med ett varmare klimat, som gör att luften hinner stiga högre upp i bergen innan den kyls av och bildar moln. Dessutom förvärras molnbristen av att lägre liggande skogar avverkas, så att ingen fukt stiger upp från dessa områden. I takt med att luften blir torrare minskar många av molnregnskogarnas unika växter och djur i antal. Men beror...

BLOGG: Lars Olof Björn

1 600 000 000 år gamla rödalger

Forskare vid Riksmuséet beskriver ett fynd av 1.6 miljarder år gamla rödalgsfossil från Indien. Deras artikel kan du läsa här . Fossilen är mycket välbevarade för att vara så gamla, och fyndlagrens ålder har tidigare ifrågasatts just på grund av fossilinnehållet. Man kan förmoda att andra forskare snart kommer att vilja fingranska både åldersbestämningen och om det rör sig om rödalger, eftersom...

Tusenåriga spår efter fjärilsvingar

En fjärilsvinge är uppbyggd av tusentals kitinfjäll. Nyligen upptäckte forskare av en slump att dessa små fjäll bevaras i myrarnas torv precis som pollen. Eftersom varje fjäll går att artbestämma är det nu möjligt att läsa fjärilarnas historia i borrprov från myrar. Forskare vid SLU i Umeå och Université du Québec i Kanada har använt fjärilsfjällen för att uppskatta förekomsten av insekter 10 000 år bakåt i tiden. Källa: Frontiers in ecology and evolution

Tävling i pepparätning slutade på akuten

En av deltagarna i en tävling i konsten att äta stark chilipeppar i den amerikanska delstaten New York slukade en hel frukt av sorten Carolina Reaper, som enligt Guinness rekordbok är starkast i världen. Under de följande dagarna fick han attacker av blixtrande huvudvärk som varade under några sekunder. Mannen tog sig till ett sjukhus, och läkarna konstaterade att flera artärer i hans hjärna var sammandragna. Det minskade blodflödet utlöste så kallad åskknallshuvudvärk , enligt en fallbeskrivning i tidskriften BMJ Case Reports – den första som kopplar diagnosen till chilipeppar. Mannen repade...

Djuret som lurar evolutionen

För några år sedan fick en bläckfisk med namnet Inky stora rubriker världen över. Han lyckades rymma från det havsmuseum i Nya Zeeland som var hans – uppenbarligen ofrivilliga – hem. Rymningen var elegant. Inky verkar ha noterat att locket på akvariet var slarvigt stängt. Han väntade tills personalen gått hem och klättrade sedan ut ur akvariet och ner på golvet. Han kravlade tvärs över rummet tills han nådde en golvbrunn som mynnade ut i havet via ett långt dräneringsrör. Sedan dess är han försvunnen. Inky var en åttaarmad bläckfisk. De har varken skal eller skelett och är mästare på att...

Här växer framtidens drivmedel

Sveriges finansminister får en fråga i tv sommaren 2017, om var alla alternativa drivmedel egentligen ska komma ifrån, då all bensin och diesel ska ersättas med alternativa energikällor fram till år 2050. Hon svarar med ett enda ord: ”Skogen”. Regeringen vill se en övergång till en biobaserad ekonomi. Om målet ska kunna förverkligas, så krävs mer skogsråvara. Det är en av slutsatserna i regeringens nystartade strategiska samverkansprogram – Cirkulär och biobaserad ekonomi. Men företrädare för den svenska skogsindustrin oroar sig för att regeringens linje kommer att leda till råvarubrist. Man...

Världens äldsta flaskpost

Den 21 januari 2018 gjorde australiensarna Kym Illman och Tonya Allan ett ovanligt strandfynd 18 mil norr om Perth. I en flaska låg en hoprullad lapp, lite skavd i kanten men annars välbevarad, daterad 12 juni 1886. Detta gör meddelandet till världens äldsta kända flaskpost, upphittad över 131 år efter att den kastades i havet. Meddelandet var inget nödrop från en skeppsbruten, utan ett förtryckt formulär med en uppmaning att skicka in uppgifter om var flaskan hittats till havsobservatoriet i Hamburg. Meddelanden i flaskor var ett sätt att utforska havsströmmarna. – Det var framsynt – man gör...

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Koldioxid och bly återvinns med alger

Vid Boliden Bergsöes blysmältverk i Landskrona smälts blybatterier ner så att metallen kan återanvändas. Processen släpper ut koldioxid, men även mycket små mängder bly. I ett nystartat forskningsprojekt med stöd från Energimyndigheten ska Boliden tillsammans med forskningsinstitutet Rise undersöka om algodlingar kan minska utsläppsproblemen. Rökgaser från blyåtervinningen leds till vattenfyllda odlingstankar som kan stå utanför fabriken. Algerna använder koldioxiden vid sin fotosyntes. Samtidigt får de i sig blypartiklar, som även fastnar på deras yta. När algerna dör sjunker de till botten...

Unik studie om biologisk mångfald

Att förlusten av biologisk mångfald kan leda till att viktiga ekosystemtjänster – som näringsomsättning och produktion av biomassa – försämras är något de flesta ekologer är överens om. Men att undersöka detta i detalj är en utmaning eftersom det kräver storskaliga och långvariga experiment i fält. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har dock antagit utmaningen. Under snart två decennier har forskarna manipulerat växtrikedomen i provytor på 30 öar som finns i två norrländska sjöar. – Det är det äldsta fältförsöket av sitt slag, och ju äldre försöket blir, ju mer värdefullt blir det,...

Mikroplast – ett hot mot havens bjässar?

Dessa bjässar filtrerar dagligen hundratals till tusentals kubikmetrar vatten på jakt efter sin pyttesmå byten. Att de samtidigt får i sig mikroplast är oundvikligt, men i dagsläget saknas kunskap om mängderna, för de flesta arterna. Men ett internationellt forskarteam har kunnat visa att valhajar i Californiaviken får i sig 100 mikroplastbitar per dag medan fenvalar i Medelhavet får i sig tusentals. Plastbitar kan blockera näringsupptaget och ge skärskador i magtrakterna. Dessutom tar plastbitar upp miljögifter direkt från vattnet. Dessa ackumuleras på plastens yta. Därför kan mikroplast (...

En explosion av nyupptäckta arter

Alla däggdjur som någonsin har upptäckts finns beskrivna i databasen Mammal species of the world . Den uppdaterades senast 2005 och innehöll då 5 416 däggdjursarter. Ett amerikanskt forskarteam har gått igenom 1 200 vetenskapliga publikationer som har publicerats sedan dess och kommit fram till att antalet kända däggdjursarter nu har stigit till 6 495. På bara 13 år har alltså ytterligare drygt 1 000 arter upptäckts – en ökning med närmare 20 procent. De två mest artrika däggdjursordningarna är gnagare och fladdermöss – och merparten av de nyupptäckta arterna tillhör dessa grupper. Men även...