miljö

Rödlistan 2020 – igelkott och skogshare hotade

Vart femte år uppdateras rödlistan, en tjock bok med sida upp och sida ner av namn på arter vars framtid ser mörk eller osäker ut. Nu är det dags igen. Den 15 april publicerar Artdatabanken sin analys av alla svenska arters utdöenderisk. Ofta brukar välkända grupper som däggdjur dra till sig mest uppmärksamhet, och därför kan det vara klokt att avslöja dem lite i förväg, för att inte ta all fokus från andra viktiga grupper. Så resonerar Henrik Thurfjell som är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur. Mest intressant bland däggdjuren tycker han själv är nykomlingarna igelkott...

Stor könlig skillnad i livslängd hos däggdjur

Ett internationellt forskarteam har sammanställt alla tillgängliga data om livslängd i förhållande till kön hos däggdjur. Studien innefattar drygt 100 arter – allt från små fladdermöss till späckhuggare och elefanter. Att kvinnor lever längre än män är känt sedan länge. Men den nya studien , som har publicerats i PNAS , indikerar att det är ett generellt mönster hos däggdjur. Honornas livslängd hos de undersökta arterna är i genomsnitt 17,8 procent längre än hannarnas. Hos människor är skillnaden mindre, 7,8 procent och den varierar ganska mycket mellan olika regioner. Hannarnas storlek kan...

Så funkar reningsverk

Skräp, bajs, kväve och fosfor – innan vårt avloppsvatten släpps ut i naturen måste det renas. Forskning & Framsteg visar steg för steg hur reningen går till.

Viruskarantän förbättrar storstadsluften

Sedan mitten av februari har halterna av kvävedioxid sjunkit med 10 procent per vecka i norra Italien (se grafik här) . Minskningarna sammanfaller med att kraftiga begränsningar i befolkningens rörelsefrihet infördes (dessa har nu utökats till att gälla för hela landet). Liknande trender kan ses på flera håll i Europa. Det visar mätningar utförda av europeiska rymdorganisationens, EAS:s, satellit Sentinel–5P. Kvävedioxid är en röd-brun gas som är mycket hälsofarlig. Biltrafiken är den främsta källan till kvävedioxidutsläpp i tätorter. När befolkningen sätts i karantän så minskar bilismen och...

Elvägar lönsamma för tung trafik

Forskare vid VTI har räknat på de samhällsekonomiska vinsterna med elvägar, det vill säga vägar där fordon kan matas med el under körning på samma sätt som järnvägen. Slutsatsen är att en utbyggnad av elvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö skulle löna sig. - Jag blev själv förvånad och trodde först vi räknat fel, men godstrafikflödena är väldigt koncentrerade till de här korridorerna, säger Maria Börjesson, professor vid VTI och en av författarna. Vinsterna fås genom minskade driftskostnader för lastbilarna samtidigt som utsläppen minskar. Totalt skulle koldioxidutsläppen från den tunga...

Kortare dagar på dinosauriernas tid

Månens dragningskraft bromsar långsamt in jordens rotationshastighet. Den här processen är svår att mäta. Men belgiska forskare har nu visat att för 70 miljoner år sedan, precis innan dinosaurierna dog ut, snurrade jorden avsevärt snabbare än idag. Dygnet var en halvtimme kortare på den tiden och det gick hela 372 dagar på ett år. Även tidvattnet orsakas av månens dragningskraft och tidvattnet bidrar i sin tur till att det bildas dagliga ”tillväxtringar” i skalen hos en del musselarter som lever i tidvattenzonen. Och det är inget nytt fenomen, de belgiska forskarnas beräkningar är baserade på...

Dolda mönster bland möss och människor

Bokens ambition beskrivs i den långa undertiteln: Det dolda mönstret i allt – om vad som förenar möss, människor, megastäder och multinationella företag . Författaren Geoffrey West är en fysiker som blev intresserad av biologins villkor och sadlade om till komplexitetsforskare. Skalning handlar om hur olika mätbara storheter varierar tillsammans med varandra. Däggdjur har till exempel en skalfördel med storlek. Energiförbrukningen blir effektivare för större djur: En människa som väger dubbelt så mycket som sin hund behöver inte dubbelt så mycket mat. Från djur och natur, över fraktaler och...

Miljöframgångar påminner om lösta miljöproblem

Som Sveriges första klimathandläggare 1988 vet Mats Engström vad han pratar om när han skildrar miljöarbete inifrån. Han har även varit biträdande statssekreterare på Miljödepartementet och politiskt sakkunnig åt dåvarande utrikesminister Anna Lindh. Med de stora problem vi står inför nu behöver vi blicka bakåt i miljöhistorien och analysera framgångsfaktorerna och lära av dem, menar Mats Engström. Du fokuserar på förbud mot freoner, den svenska koldioxidskatten, EU:s kemikalielagstiftning och ett svenskt klimatpolitiskt ramverk. Det var svåra frågor men kanske mer begränsade än att nå...

Ger mer koldioxid frodigare växter?

Jodå, växter stimuleras av atmosfärens stigande koldioxidhalt. Detta har sannolikt bidragit till ökad tillväxt i både skogar och jordbruksområden under de senaste decennierna, globalt sett. Man räknar med att landekosystem tar upp cirka 30 procent av människans koldioxidutsläpp – utan denna effekt skulle alltså halten i atmosfären öka ännu fortare. Högre koldioxidhalt leder dock inte till ökad tillväxt i alla sammanhang. Om tillgången på till exempel näring eller vatten är låg kan stimuleringen utebli. I ett flerårigt experiment med granar i norra Sverige hade dubblerad koldioxidhalt ingen...

Smygande hot att ta på allvar

När jag skriver det här har det just kommit nya rapporter om värmerekord i världen. Det senaste decenniet har varit det varmaste som uppmätts på jorden, det bekräftar Nasa, Noaa och WMO. Satelliten Copernicus mätningar visar att Europa, liksom Arktis, hade rekordhöga årsmedeltemperaturer – alla årstider var varmare än normalt. Och i Alaska var årsmedeltemperaturen 2019 för första gången sedan mätningarna började över noll grader. Vi vet ännu inte med säkerhet vad klimatförändringarna kommer att medföra för långsiktiga konsekvenser för oss, naturen och våra samhällen. Men det ser inte bra ut,...