miljö

Vulkanutbrott bakom största massutdöendet

Under loppet av 100 000 år försvann drygt 95 procent av alla havslevande arter och ungefär 70 procent av de landlevande arterna. Perm-triasutdöendet är både det mest omfattande och det snabbaste som har inträffat, hittills. En teori är att utdöendet orsakades av vulkanutbrott i det som idag är Sibirien. Där finns enorma formationer av vulkaniska bergarter som kallas de sibiriska trapporna. De bildades för ungefär 252 miljon år sedan, vilket sammanfaller tidsmässigt med perm-triasutdöendet. Ett forskarteam med deltagare från USA och Kina har nu presenterat geologiska bevis för det här...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Massdöd bland insekter

Inom 50 år riskerar 40 procent av alla insektsarter att dö ut. Den varningen kommer från forskare som har sammanställt drygt 70 internationella insektsstudier. Resultatet är publicerat i tidskriften Biological Conservation . Det allvarligaste hotet är att insekternas livsmiljö förändras. Framför allt är det nischade insekter med ett mycket specialiserat levnadssätt som drabbas, exempelvis vissa steklar, där humlor och bin ingår. Andra hot är i tur och ordning gifter, biologiska faktorer som parasiter och – särskilt i varmare områden – klimatförändringar. Några svagheter i sammanställningen är...

Katter vet vad de heter

De flesta kattägare måste vänja sig vid att bli ignorerade av sitt älskade husdjur med jämna mellanrum. En tröstande tanke kan vara att katten till skillnad från hunden, inte kopplar samman sitt jag med det namn vi valt åt den. Men det är tyvärr fel. Det visar en studie utförd av japanska forskare, publicerad i Scientific reports . I studien fick katter lyssna på inspelningar med fem ord som hade liknande uttal och längd som deras eget namn, som var det sista ordet i serien. Rösten på bandet tillhörde kattens ägare, som sa orden med 15 sekunders mellanrum. Tanken var att katten skulle hinna...

BLOGG: Lars Olof Björn

Effektivare jordbruksgrödor

Med ett nytt grepp har Donald Ort och medarbetare lyckats avsevärt effektivisera växters fotosyntes och tillväxt. På grund av att RuBisCO, ett koldioxid-bindande enzym i växters kloroplaster, också binder syre, så försvinner en del av fotosyntesens resultat genom s.k. fotorespiration. I fotorespirationen är andra celldelar än kloroplasterna inblandade. Tidigare försök att stoppa fotorespirationen...

Dystra rekord i ny klimatrapport

Den globala medeltemperaturen förra året var 0,99 grader högre än medelvärdet för perioden 1850–1900 (ett referensvärde som kallas ”den förindustriella baslinjen”). År 2018 var lite kallare än 2016 och 2017 Det beror på att väderfenomenet La Nina kylde klimatet. Sammantaget är perioden 2015–2018 den varmaste som uppmätts sedan mitten av 1800-talet. En rad europeiska länder satte rekord i höga årsmedeltemperaturer 2018. Några exempel är Frankrike, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Även om Sveriges årsmedeltemperatur var något lägre än de förgående årens så blev sommaren rekordvarm på många håll i...

Galapagosöarna invaderas av främmande arter

Tack vare Galapagosöarnas isolerade läge har djur- och växtlivet där utvecklats på ett unikt sätt. Ögruppen är hem för ett stort antal endemiska arter, det vill säga, de finns endast i denna miljö. Galapagos endemiska djurliv var en inspirationskälla för Charles Darwin när han skapade evolutionsteorin. Forskare från USA och Ecuador har gjort en grundlig undersökning av djur- och växtlivet i ögruppens kustvatten. De fann 53 invasiva arter, varav endast fem var kända sedan tidigare. Det rör sig framförallt om ryggradslösa, fastsittande djurarter som mossdjur, musslor, havsborstmaskar och...

Sperma kan bevaras i decennier

Sir Freddie var en bagge av rasen Merino som levde på en fårfarm i Australien under 1960-talet. Sperma från Sir Freddie frystes ned i flytande kväve 1968. Förra året provade forskare från Sydneys universitet om det gick att inseminera tackor med den 50-åriga sperman. Det visade sig att hälften av de tackorna blev dräktiga och födde friska lamm. Det är samma utfall som vid inseminering med sperma som varit frusen i ett år. Kvaliteten har alltså inte påverkats av den långa lagringen. – Våra resultat indikerar att sperma kan frysas i stort sett hur länge som helst utan att kvaliteten försämras,...

Träden är hem för många hotade arter

Att träden är så betydelsefulla som värdväxter beror bland annat på att de är långlivade, storvuxna och att de kan erbjuda en mängd olika livsmiljöer på – och inuti – sina olika delar. Under senare år har två trädarter drabbats av sjukdomar. Almar hotas av en svampinfektion som ger upphov till almsjuka. Det är en dödlig sjukdom som sprids från träd till träd av en barkborrande skalbagge. Ask drabbas också av en svampinfektion som kallas askkottsjuka och som sprids med vinden. Almarna är viktiga värdar för omkring 250 arter, varav många är mossor och lavar. Ungefär 60 av dessa arter är helt...

Djur får också influensa

Ett internationellt forskarteam har undersökt hur influensa sprids mellan däggdjur som lever på savannen i Namibia. De har samlat in blodprov från 14 däggdjursarter, bland annat lejon, geparder, sjakaler elefanter, springbockar och gnuer. Blodproverna har analyserats på jakt efter antikroppar mot influensavirus typ A, som orsakar de flesta epidemierna hos människor. Forskarnas analyser indikerar att influensa är ovanligt hos de stora växtätarna. Ingen av de undersökta elefanterna bar på antikroppar mot influensa – och inga springbockar heller. En av tio undersökta noshörningar hade svaga...

Spännande om hajar

Hajar är ovanliga i svenska vatten. Det är sannolikt orsaken till att ytterst få böcker om dessa djur har skrivits i vårt land. Det nya uppslagsverket Guide till världens hajar är ett gyllene undantag. Boken beskriver merparten av de drygt 500 hajarter som är kända i nuläget. Författaren David C. Bernvi är marinbiolog på Stockholms universitet och expert på vithajar, som han studerar i Sydafrika. Boken har ett ganska traditionellt upplägg. Den inleds med ett par kapitel som handlar om hajars ekologi, artrikedom och systematik. Därefter följer beskrivningar av 534 arter, indelade i släkten,...

Stadens gömda åkermark

Vi håller på att få slut på odlingsbar mark. Jordens befolkning närmar sig åtta miljarder och enligt FN:s beräkningar kommer det att finnas ytterligare två miljarder munnar att mätta år 2050. För att möta den utmaningen måste åker-arealerna ökas med en yta lika stor som Australien. Det är omöjligt – vi använder redan 80 procent av all odlingsbar mark. Det här dystra framtidsscenariot utgår från att vi fortsätter använda konventionella jordbruksmetoder. Genom att använda växthus i stället för åkrar kan avkastningen ökas, odlingssäsongen förlängas och miljöpåverkan kontrolleras. Men det finns...

Summan är en varmare jord

Svar: Vädret vid ett visst område och en viss tidpunkt påverkas mycket av hur varmare respektive kallare luftmassor rör sig. När till exempel arktisk luft strömmar söderut, leder det till kyligt väder. Samtidigt kan mildluft söderifrån breda ut sig på Arktis. Sådana fördelningar och omfördelningar sker ständigt med de storskaliga luftströmningarna – atmosfärens allmänna cirkulation. Värmen var verkligen utbredd under sommaren 2018, men det fanns områden med både varmare och kyligare väder än vanligt. Juni var ovanligt varm i delar av norra Sibirien, Nordamerika, Europa, Norra Afrika och...

Gåtfulla bakterier i orörd sjö

Svar: Ja, ryska forskare penetrerade den nästan fyra kilometer tjocka isen i februari 2012 och nådde därmed ner till Vostoksjön. Den har varit isolerad från omvärlden i över 15 miljoner år, och många forskare tror att det kan finnas ett unikt ekosystem av mikroorganismer anpassade till den extrema miljön i sjön. Man tror att vulkanisk aktivitet under sjön i kombination med det höga trycket hindrar vattnet från att frysa. Vattentemperaturen är cirka –3°C, men fryspunkten är ännu lägre på grund av det höga trycket. Att studera mikrobiologi i en sådan unik miljö kan bland annat ge oss ledtrådar...

Så funkar fågelfoten

Klicka för att ladda ner grafiken som pdf. Bild: Johan Jarnestad