miljö

Så blev vargen tam – ny teori från finska forskare

Människan är en typisk allätare. Vi kan inte leva av enbart kött utan behöver också fett och kolhydrater för att täcka vårt energibehov. Vargen däremot, är en utpräglad köttätare som kan livnära sig på enbart kött månader i sträck. Enligt en ny teori från finska forskare utgör den skillnaden grunden till domesticeringen, som gav oss hunden. Både vargar och istidsmänniskor var storviltjägare och konkurrerade om samma villebråd. Därför har det varit svårt att förstå varför dessa människor beslutade sig för att tämja vargen, de borde snarare försökt att utrota den. Vintern var en svår period för...

Vätgas direkt från vindkraft

Grön vätgas, som tillverkas genom att spjälka vatten med hjälp av förnybar energi, pekas ut som en nyckel för att industrier som kemi och stål ska kunna bli fossilfria. I stålindustrin ska vätgasen ersätta kol och koks för att ta bort syret i järnmalmen, något som det svenska projektet Hybrit siktar på. Problemet är att det saknas storskalig produktion av grön vätgas. Det vill ett nytt stort forskningsprojekt i Tyskland ändra på. Projektet, som kallas H2 Mare, leds av det tyska företaget Siemens Energy. Målet är att utveckla stora, havsbaserade vindkraftverk med inbyggda elektrolysörer. Dessa...

Bakterierna – vår undergång?

Varje år dör 700 000 människor av antibiotikaresistenta bakterier. Enligt vissa prognoser kan siffran ha ökat till 10 miljoner år 2050. Boken Bakteriekriget , av den norske författaren och journalisten Erik Martiniussen, är en 400 sidor lång redogörelse för alla de problem som bakterier orsakar, framför allt de antibiotikaresistenta varianterna. Författaren besöker forskare som försöker utveckla nya antibiotika och nya behandlingsformer. Vi får också möta personer som lever med resistenta bakterier i kroppen. De möts av misstro, okunskap, rädsla och utanförskap. Erik Martiniussen besöker...

Optimist i klimatmörkret

Den globala uppvärmningen kan hejdas samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. Det hävdar den amerikanska ekonomen Andrew McAfee som skrivit Me r från mindre . Men det är bråttom och kräver ett pris på kol. 1 | Greta Thunberg kallade ”evig ekonomisk tillväxt” för en ”saga” när hon talade i FN. Går det att förena tillväxt och minskade utsläpp av västhusgaser? – Att frivilligt anamma negativ tillväxt för planetens skull är inget vinnande koncept. – Det jag gillar med Greta är att hon hela tiden upprepar att vi måste lyssna på forskarna. Det håller jag med om, och vi vet hur vi kan växa och...

Rekordvarma hav 2020

Ett forskarteam med 20 deltagare från 13 institutioner världen över har sammanställt data över de temperaturer som rådde i världshavens översta 2000 meter år 2020. Den här sortens mätningar har utförts sedan 1950-talet och trenden är tydlig, temperaturerna ökar. Inte alltid från år till i år men varje nytt decennium har varit varmare än det föregående. År 2019 blev ett rekordår men 2020 blev ännu varmare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC tar haven upp cirka 90 procent av det värmeöverskott som uppstår från våra utsläpp av växthusgaser. Det mildrar effekterna av den globala uppvärmningen. Men den...

Drönare skjuter pil med sensorer

Det senaste sättet att fästa sensorer på otillgängliga platser är att låta en drönare skjuta iväg dem med pilar. Det är forskare vid Imperial College London som utvecklar metoden . Inom miljöövervakning används sensorer för att mäta temperatur, luftfuktighet, ljus, rörelser och halten av olika ämnen. Men ibland är det svårt att få sensorerna på plats – miljön kan vara både otillgänglig och farlig. Genom att byta ut pilspetsen mot en magnet kan samma metod användas på andra underlag. Källa: Robotics and Automation Letters

”Allt mer bråttom med klimatet”

Vetenskapsåret 2021: Nya forskningsresultat visar hur klimatförändringarna blir allt tydligare och går snabbare. Det märks inte minst på världens isar och hav.

Hur påverkar minskade utsläpp hälsa och klimat?

Jag och flera i min bekantskapskrets har noterat att luften blev klarare denna vår, bland annat i Mälardalen. Det måste väl bero på mindre utsläpp på grund av pandemin. Vilka utsläpp är det som har minskat och hur påverkar detta folkhälsa och klimat? /Per Kihlgren Christer Johansson och Kevin Noone, professorer i kemisk meteorologi, Stockholms universitet svarar: Det verkar vara många som upplevt att luften blev klarare den här våren, inte bara i Mälardalen utan på många platser världen över. Himlen blev blåare då mängden kondensationsstrimmor orsakade av flygtrafiken minskade markant. Under...

Massutdöenden sker i cykler

Ingen vet exakt hur många massutdöenden som har ägt rum på vår jord. Forskarna har ganska bra koll på de fem största som har inträffat under de senaste 500 miljoner åren – och kanske befinner vi oss nu på randen till ett sjätte, orsakat av människans rovdrift på planeten. Utöver dessa stora massutdöenden har ett antal mindre ägt rum, vars antal varierar beroende på hur begreppet definieras. Forskare från New York university i USA har analyserat utdöenden hos landlevande fyrfotadjur och visat att det har skett åtminstone tio stycken under de senaste 290 miljoner åren. Dessa utdöenden är inte...

Nu väger våra saker mer än allt levande

Den totala vikten av all infrastruktur på jorden – den så kallade antropogena massan – är nu uppe i 1,1 teraton (10 12 ton). Vid början av 1900-talet var den antropogena massan 35 gigaton (0,035 teraton) vilket motsvarar endast 3 procent av vikten av alla levande organismer, den totala biomassan på vår jord. Men sedan dess har den antropogena massan fördubblats ungefär vart 20:e år, medan den totala biomassan har minskat – den har halverats sedan människan började med jordbruk. I år (± 6 år) beräknas alltså den antropogena massan bli större än den totala biomassan på jorden. Lagt samman allt...