miljö

Här blir koldioxid till sten

Tekniken att fånga koldioxid direkt ut luften kallas DAC, direct air captur e, och den nya anläggningen utanför Reykjavik är den hittills största med en årlig kapacitet på att suga bort 4 000 ton från atmosfären. Fläktarna startade i förra veckan. Luft sugs in och leds genom porösa filter som innehåller kemikalier som binder koldioxid. När filtren är fulla hettas de upp och koldioxiden kan fångas in. Energin för att driva processen hämtas från ett geotermiskt kraftverk i närheten. Koldioxiden blandas med vatten Den infångade koldioxiden blandas sedan med vatten och pumpas ner i den vulkaniska...

Fossil avslöjade uråldrig simmare

Forskare från Kanada har upptäckt en helt ny art, utifrån ett 500 miljoner år gammalt fossil. Djuret var enormt för sin tid, och skvallrar om ett komplext och mångfaldigt ekosystem.

Larm om klimatångest från världens unga

När Parisavtalet klubbades år 2015 var det många unga som kände hopp. Världens beslutsfattare skulle gå samman för att bromsa den globala uppvärmningen – men nu visar ny forskning att världens unga i stället känner sig svikna. En internationell forskargrupp med psykologer, psykiatriker och psykoterapeuter från sex olika universitet har undersökt ungas inställning till klimatet. Undersökningen omfattar 10 000 personer mellan 16 och 25 år i Australien, USA, Storbritannien, Indien, Nigeria, Filippinerna, Finland, Portugal, Brasilien och Frankrike. Prenumerera på Forskning & Framsteg!...

Rubbad blomning hot mot pollinatörer

Få blommor har varit så tätt förknippade med en viss högtid som midsommarblomster . De violetta eller rosaaktiga blommorna slår ut precis lagom till midsommar. Eller? Faktum är att midsommarblomster i vissa delar av landet ofta blommar redan i maj. I takt med att klimatet har blivit varmare är det numera allmänt känt att blomningstiderna har förändrats. Både vårblomning och lövsprickning sker allt tidigare på säsongen. En stor del av den informationen baseras dock på ett mindre antal arter och från ett begränsat antal platser. Alistair Auffret är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet,...

Är det farligt att förvara mat i plastburkar?

Svar av Anna Rotander , forskare inriktad på mikroplaster, Örebro universitet När plastmaterial används finns en risk att små partiklar – så kallade mikroplaster och nanoplaster – skavs av. Hur dessa överförs från förpackningar till livsmedel är fortfarande ett tämligen outforskat område, men utöver de rön om mineralvatten som du nämner vet vi bland annat att även mikroplast i köttprodukter kunnat kopplas till plast som varan har varit förpackad i. Det saknas också en del kunskap om hur mycket av dessa mikro- och nanoplaster vi får i oss och hur de påverkar vår hälsa. Att analysera...

Jämtlands bönder odlade en helt egen typ av korn

Kornet är vårt härdigaste sädesslag, och det enda som kan odlas i stora delar av norra Sverige med mindre ljus och kort odlingssäsong. Men innan jordbruket blev storskaligt och mer inriktat på monokultur fanns stora regionala genetiska variationer inom de så kallade lantsorterna. I Norden fanns tre huvudsakliga grupper av korn – en variant i ett band över norra Norge, Sverige och Finland, en i ett band i mellersta och södra Norrland, och en tredje i söder. Men kring Storsjön fanns en helt egen typ, visar analyser av bevarade frön från slutet av 1800-talet som gjorts av forskare vid Linköpings...

Larmet: Kolreserven måste bli kvar i marken

Målsättningen med Parisavtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer. Länderna som står bakom avtalet ska i stället sträva efter att hålla nere temperaturökningarna till 1,5 grader. Ändå står fossila bränslen fortfarande för 81 procent av den globala energiproduktionen. Enligt en ny studie, publicerad i tidskriften Nature , blir det allt mer bråttom att hitta alternativa energikällor. 90 procent av världens kolreserver och nästan 60 procent av all olja och fossil metangas måste stanna kvar i marken och förbli oanvända. Då har vi...

De vilda morötternas revansch

De vilda släktingarna till många av våra odlade grödor riskerar att försvinna. Men med klimatförändringarna kan deras egenskaper bli livsviktiga för att vi ska ha mat på bordet. Nu arbetar forskare med att rädda dem inför framtiden.

Konstgjorda moln ska rädda barriärrevet

En fin dimma av havsvatten sprutas ur speciella munstycken, ungefär som en snökanon. När de små dropparna kommer ut i luften avdunstar vattnet och kvar blir små saltpartiklar som stiger och fungerar som kondensationskärnor för nya vattendroppar som ökar molnigheten så att mer solljus reflekteras bort. Det är teorin bakom ”marin molnblekning”, ett av flera koncept för att på konstgjord väg ändra jordens klimat, även kallat geoengineering. Molnblekning i praktiken För första gången har molnblekning testats i praktiken. Forskare i Australien har genomfört två fältexperiment där de sprutat ut...

Björntänder ger hopp om minskad antibiotikaresistens

Under 1980- och 90-talen infördes hårdare restriktioner kring användningen av antibiotika i Sverige. Detta för att motverka vad som enligt Världshälsoorganisationen är ett av dagens största hot mot mänskligheten: antibiotikaresistens. Restriktionerna var ett svar på att antibiotika överanvändes, bland annat inom sjukvården och vid djuruppfödsel inom lantbruket. Nu visar en internationell grupp forskare att åtstramningen kan ha gynnat naturen. Analyser av bevarade björntänder tyder nämligen på att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier ökade från och med 1950-talet, för att sedan...