miljövård

Flaskpost mäter plastskräpets färd

Åtminstone 150 miljoner ton plastskräp flyter runt i haven och varje år tillkommer ytterligare åtta miljoner ton. Kunskapen om varifrån plastskräpet kommer och vart det tar vägen är bristfällig. Oceanografiska modeller ger en del ledtrådar, men det finns behov av detaljerade data om enskilda plastföremåls rörelser i världshaven. Nu har ett forskarteam med medlemmar från USA, Bangladesh och England utvecklat en metod för sådan datainsamling. Pet-flaskor spårades med gps och satellitsändare Forskarna har stoppat in satellitbaserad spårningsutrustning i pet-flaskor och slängt dem i floden Ganges...

Svarta rotorblad räddar fågelliv

I orten Smøla på Norges västkust finns en av Europas största vindkraftparker. Sedan 2006 genomsöks området regelbundet med specialtränade hundar som letar upp fåglar som har dött i kollisioner med vindkraftverken. Hundarna har hittat närmare 500 fåglar varav ett hundratal rovfåglar, framför allt havsörnar. År 2012 målades ett av tre rotorblad svarta på fyra stycken vindkraftverk. Förhoppningen var att detta skulle göra det lättare för fåglarna att se de snurrande bladen i tid, så att antalet kollisioner skulle minska. Fyra närliggande vindkraftverk med vanliga vita rotorblad fick utgöra...

Den gröna teknikens baksida

De flesta är överens om att det krävs ökade satsningar på bland annat elbilar, solceller och vindkraftverk för att minska användningen av fossila bränslen och hejda klimatförändringen. Men tillverkningen av grön teknik förutsätter en kraftigt ökad tillgång på vissa metaller. Enligt Världsbanken kan det i vissa fall handla om en höjning av världsproduktionen med upp till 1 200 procent. Samtidigt ökar motståndet mot gruvdrift på flera håll i världen – förutom på de platser där befolkningen inte har råd att låta risken för miljöproblem överskugga chansen att få arbetstillfällen och lokalt stöd...

Svensk studie visar att fiskar får plastskräp i hjärnan

Ingen vet exakt hur mycket plastskräp som hamnar i haven varje år. Men det handlar om flera miljoner ton – och nyligen blev jag, ofrivilligt, en del av problemet. Det var under säsongens första motorcykeltur. Jag hade stannat för att tanka och samtidigt värma mig med en kopp kaffe på en bensinstation som har en ovanligt trevlig uteplats. Den ligger vid en småbåtshamn i Stockholms skärgård. När jag slog mig ner vid ett av borden hoppade plastlocket av från min engångsmugg och blåste ned i vattnet, där det snabbt seglade i väg utom räckhåll. Mitt miljöbrott var ett faktum. Plastlock av den här...

BLOGG: Petra Andersson

Skogsbruket - en miljöbov

Skogen. På många sätt är nog skogen den landskapstyp som vi tänker på när vi tänker på miljön, i alla fall när vi tänker på miljö i termer av naturen. Skogen är naturen, i hög grad, för många av oss som lever i länder som Sverige, tror jag. När vi tänker på att värna miljön, är det nog ofta skogen vi tänker. I skogen finns den biologiska mångfalden, det är skogen vi vandrar i när vi vandrar i...

Satellitfoton avslöjar ohållbart fiske

En del av de satellitbilder som finns i Google Maps har så pass hög upplösning att man kan se kustnära, fast monterade fisknät. Om man exempelvis zoomar in de grunda vattnen runt Sri Lanka avtecknar sig näten som raka streck med en cirkel eller ett tvärstreck i ena ändan. Strecken (näten) är i det här fallet 100–150 meter långa. Fasta nät I Sri Lankas kustvatten, näten är upp till 150 meter långa. Utdrag från Google Maps Bild: Google Maps Genom att kombinera litteraturdata med analyser av satellitbilder från Google Maps, har ett internationellt forskarteam kartlagt fisket med fasta nät inom...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Dystra rekord i ny klimatrapport

Den globala medeltemperaturen 2018 var 0,99 grader högre än medelvärdet för perioden 1850–1900 (ett referensvärde som kallas ”den förindustriella baslinjen”). 2018 var lite kallare än 2016 och 2017, vilket beror på att väderfenomenet La Nina kylde klimatet. Men sammantaget är perioden 2015–2018 den varmaste som uppmätts sedan mitten av 1800-talet. Flera europeiska länder satte rekord i höga årsmedeltemperaturer. Även i Sverige blev sommaren rekordvarm på många håll, bland annat i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund, som också hade sin torraste sommar sedan 1748. Enligt WMO-rapporten verkar...

Främmande arter invaderar Galapagos

Tack vare Galapagosöarnas isolerade läge har djur- och växtlivet utvecklats på ett unikt sätt. Ögruppen är hem för ett stort antal arter som endast finns i denna miljö, så kallade endemiska arter. Djurlivet på Galapagos var en inspirationskälla för Charles Darwin när han skapade evolutionsteorin. Nu har forskare från USA och Ecuador gjort en grundlig undersökning av djur- och växtlivet i ögruppens kustvatten. De fann 53 invasiva arter, varav endast 5 var kända sedan tidigare. Det rör sig framför allt om ryggradslösa, fastsittande djurarter som mossdjur, musslor, havsborstmaskar och sjöpungar...

Det dödliga ljuset

Redan på 1950-talet kunde den amerikanske fladdermuspionjären Donald Griffin visa att vissa arter av fladdermöss lockas till gatlyktor på jakt efter nattfjärilar som förvirrats av ljusskenet. Det är framför allt snabbflygande fladdermöss som kan dra nytta av sådana ansamlingar av insekter. Men för de flesta fladdermusarter innebär nattlig belysning i stället ett allvarligt hot. Fladdermöss har ända sedan dinosauriernas tid utvecklats för ett liv i mörker. Ljus innebär risk att bli tagen av rovfåglar, ugglor och katter. En del, som visserligen kan dra nytta av insekter som samlas runt...

Tjuvjägare jagas med dna

När polisen undersöker en mordplats använder de ett speciellt ”kit” som gör det lättare att samla in och förvara dna som kan bli bevismaterial. Nu har forskare vid University of Pretoria i Sydafrika utvecklat liknande kit för att minska tjuvjakten på noshörningar. Utrustningen är utformad dels för att kunna säkra bevis på själva brottsplatsen, och dels för att utvinna dna ur exempelvis horn som har beslagtagits på den illegala marknaden. Därtill finns en databas med dna från levande och tjuvjagade noshörningar, samt från bevismaterial som har hittats vid kadavren, till exempel knivar och...

Sportfiskare fångar tonfisk i svenska vatten

Efter att ha varit borta sedan 1950-talet har stim av blåfenad tonfisk siktats i Kattegatt, Skagerrak och Öresund de senaste två höstarna. – Tonfiskarna kommer sannolikt hit efter leken, för att äta sig feta på makrill och sill, säger Andreas Sundelöf, forskare vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Andreas Sundelöf deltar i ett forskningsprojekt som ska kartlägga tonfiskens vandringar. Världsnaturfonden, Danmarks tekniska universitet, SLU samt sportfiskare ingår i projektet. Den blåfenade tonfisken har två lekområden: ett i Medelhavet och ett i...

60 %

Och 75 procent av arterna har minskande bestånd. Den främsta orsaken är krympande livsmiljöer till följd av ökande jordbruksarealer. Två tredjedelar av jordens primatarter finns i endast fyra länder: Brasilien, Madagaskar, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Ett ökat skydd i dessa regioner skulle alltså göra stor nytta. Källa: Science

Miljöbombning fyller 40 år

Under 1960-talet blev det uppenbart att röken från framför allt Tysklands och Storbritanniens koleldade industrier nådde långt in i Sverige och försurade sjöar och vattendrag. Fiskbestånden minskade dramatiskt. Sedan 1976 har därför tusentals svenska sjöar och vattendrag bombats med närmare 5 miljoner ton kalk, till en kostnad på ungefär 5 miljarder kronor. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utvärderat det omfattande projektet, och kommit fram till att fiskbestånden har återhämtat sig riktigt bra i de kalkade vattendragen. Samtidigt syns en viss förbättring även i obehandlade...

Krönika: Därför kan den stora bilvägen rädda Serengeti

Ändlösa kolonner av gnuer på marsch över Serengetis vidder – den synen glömmer ingen som sett den. ”Den stora migrationen” omfattar över en miljon gnuer och därtill en halv miljon thomsongazeller och ett par hundratusen savannzebror. Under skuggande akacior ligger lejon och fläckiga hyenor och betraktar hur maten vandrar i väg. För köttätare stundar kärva månader. Under torkans tid är det knapert med föda för växtätarna i Serengeti. Men i reservatet Masai Mara, på andra sidan gränsen till Kenya, finns det frodiga ängar. Det är dit de vandrande hjordarna är på väg. Efter några månader sker...