miljövård

Tjuvjägare jagas med dna

När polisen undersöker en mordplats använder de ett speciellt ”kit” som gör det lättare att samla in och förvara dna som kan bli bevismaterial. Nu har forskare vid University of Pretoria i Sydafrika utvecklat liknande kit för att minska tjuvjakten på noshörningar. Utrustningen är utformad dels för att kunna säkra bevis på själva brottsplatsen, och dels för att utvinna dna ur exempelvis horn som har beslagtagits på den illegala marknaden. Därtill finns en databas med dna från levande och tjuvjagade noshörningar, samt från bevismaterial som har hittats vid kadavren, till exempel knivar och...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Det dödliga ljuset

Redan på 1950-talet kunde den amerikanske fladdermuspionjären Donald Griffin visa att vissa arter av fladdermöss lockas till gatlyktor på jakt efter nattfjärilar som förvirrats av ljusskenet. Det är framför allt snabbflygande fladdermöss som kan dra nytta av sådana ansamlingar av insekter. Men för de flesta fladdermusarter innebär nattlig belysning i stället ett allvarligt hot. Fladdermöss har ända sedan dinosauriernas tid utvecklats för ett liv i mörker. Ljus innebär risk att bli tagen av rovfåglar, ugglor och katter. En del, som visserligen kan dra nytta av insekter som samlas runt...

Sportfiskare fångar tonfisk i svenska vatten

Efter att ha varit borta sedan 1950-talet har stim av blåfenad tonfisk siktats i Kattegatt, Skagerrak och Öresund de senaste två höstarna. – Tonfiskarna kommer sannolikt hit efter leken, för att äta sig feta på makrill och sill, säger Andreas Sundelöf, forskare vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Andreas Sundelöf deltar i ett forskningsprojekt som ska kartlägga tonfiskens vandringar. Världsnaturfonden, Danmarks tekniska universitet, SLU samt sportfiskare ingår i projektet. Den blåfenade tonfisken har två lekområden: ett i Medelhavet och ett i...

BLOGG: Petra Andersson

Skogsbruket - en miljöbov

Skogen. På många sätt är nog skogen den landskapstyp som vi tänker på när vi tänker på miljön, i alla fall när vi tänker på miljö i termer av naturen. Skogen är naturen, i hög grad, för många av oss som lever i länder som Sverige, tror jag. När vi tänker på att värna miljön, är det nog ofta skogen vi tänker. I skogen finns den biologiska mångfalden, det är skogen vi vandrar i när vi vandrar i...

60 %

Och 75 procent av arterna har minskande bestånd. Den främsta orsaken är krympande livsmiljöer till följd av ökande jordbruksarealer. Två tredjedelar av jordens primatarter finns i endast fyra länder: Brasilien, Madagaskar, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Ett ökat skydd i dessa regioner skulle alltså göra stor nytta. Källa: Science

Miljöbombning fyller 40 år

Under 1960-talet blev det uppenbart att röken från framför allt Tysklands och Storbritanniens koleldade industrier nådde långt in i Sverige och försurade sjöar och vattendrag. Fiskbestånden minskade dramatiskt. Sedan 1976 har därför tusentals svenska sjöar och vattendrag bombats med närmare 5 miljoner ton kalk, till en kostnad på ungefär 5 miljarder kronor. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utvärderat det omfattande projektet, och kommit fram till att fiskbestånden har återhämtat sig riktigt bra i de kalkade vattendragen. Samtidigt syns en viss förbättring även i obehandlade...

Krönika: Därför kan den stora bilvägen rädda Serengeti

Ändlösa kolonner av gnuer på marsch över Serengetis vidder – den synen glömmer ingen som sett den. ”Den stora migrationen” omfattar över en miljon gnuer och därtill en halv miljon thomsongazeller och ett par hundratusen savannzebror. Under skuggande akacior ligger lejon och fläckiga hyenor och betraktar hur maten vandrar i väg. För köttätare stundar kärva månader. Under torkans tid är det knapert med föda för växtätarna i Serengeti. Men i reservatet Masai Mara, på andra sidan gränsen till Kenya, finns det frodiga ängar. Det är dit de vandrande hjordarna är på väg. Efter några månader sker...

Vattenkraften måste klara nya miljökrav

Under förra seklet tämjde energibolagen merparten av älvarna i Sverige. Hela ekosystem blev delar i ett avancerat produktionssystem. Naturens rytm förändrades i grunden och anpassades till industrisamhällets behov. Utbyggnaden skedde i en tid då kraven på miljöhänsyn var dåligt utvecklade. Mindre än en tiondel av alla vattenkraftstationer har till exempel passager som gör det möjligt för fiskar att vandra mellan lek- och uppväxtområden. Helt torrlagda strömfåror är vanliga, i vissa fall flera mil långa. På senare tid har även så kallad korttidsreglering ökat för att anpassa produktionen till...

Atombomber avslöjar tjuvjägare

Under 1950-talet gjordes omfattande provsprängningar av kärnvapen vilket medförde att atmosfärens halter av den radioaktiva isotopen kol-14 fördubblades. Provsprängningar ovan jord förbjöds 1963. Sedan dess har halterna av isotopen sjunkit i en stadig takt. Isotophalterna följer ett tydligt mönster som brukar kallas bombkurvan. Ett internationellt forskarteam har nu visat att bombkurvan kan användas för att åldersbestämma elfenben, och avgöra om det härstammar från tiden före eller efter förbudet mot handel med elfenben som infördes 1989. Metoden, som bygger på masspektrometri, är...

Skogsbruk gör oss fria från olja

En rapport från Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott visar att svenska forskare har nått långt när det gäller att framställa biobränslen direkt från skogsråvara, något som brukar kallas för andra generationens biobränslen. Genom torkning och förgasning kan vedämnen omvandlas till en energirik syntetgas, som i sin tur kan omvandlas till metanol eller gasen dimetyleter. Biobränslena kan även framställas ur svartlut, som är en restprodukt från pappersmassatillverkningen. Rapporten visar att en kombination av el och biobränslen skulle kunna ersätta transportsektorns oljeberoende år 2050...

Bister apa räddades av djurparker

Lejontamarinen är en liten apa med en vackert guldgul päls och en ståtlig man i lejonstil. Den vackra pälsen står i skarp kontrast till det hårlösa ansiktet, som ofta har en något bister eller högdragen min. Lejontamarinen lever i Brasiliens kustregnskogar, en biotop som har skövlats ända sedan 1500-talet. I dag återstår endast några få procent av apans forna utbredningsområde. Ett stort antal lejontamariner har dessutom infångats och sålts som husdjur eller djurparksdjur. Vid mitten av 1960-talet fanns det bara några hundra lejontamariner kvar i det vilda, samt ett fåtal grupper i djurparker...

Ny odlingsmetod öppnar för sjöpung i tanken

Tunikater, eller sjöpungar som de också kallas, är en grupp fastsittande marina djur som lever av att filtrera vatten. Norska forskare har nu utvecklat en metod för storskalig och miljövänlig odling av tarmsjöpung ( Ciona intestinalis ), som är vanligt förekommande i kustnära havsområden. Tanken är att man ska kunna framställa både biobränsle i form av etanol samt foder till fiskodlingar. Etanol är ett omdiskuterat biobränsle. När etanol framställs av spannmål minskar den totala matproduktionen. Etanol kan även framställas ur träcellulosa, men processen är komplicerad och energikrävande...

62 procent

Så stor del av Afrikas bestånd av skogselefanter befaras ha försvunnit under det senaste decenniet. Tjuvjakt är den främsta orsaken till minskningen. Den illegala handeln med elfenben har ökat kraftigt till följd av en ökad efterfrågan på den asiatiska marknaden. Dessutom har skogselefanterna förlorat 30 procent av sitt utbredningsområde. Skogselefanten betraktas som en underart till den mera storvuxna, savannlevande afrikanska elefanten. Källa: PLOS ONE

Torsken rider ut stormen

Under rekordåret 1984 fångades hela 450 000 ton torsk i Östersjön. Då fanns där minst 600 000 ton lekmogen torsk. Tio år senare hade beståndet minskat med drygt 80 procent. Överfiske var sannolikt den främsta orsaken. Men en rad miljöfaktorer bidrog också till tillbakagången. Torsken äter skarpsill som i sin tur äter torskägg. Torskens minskning har medfört att antalet skarpsillar fördubblats i Östersjön, vilket sannolikt bromsar torskbeståndets tillväxt då ett större antal torskägg nu äts upp av skarpsill. Torskäggen är dessutom känsliga för salt- och syreförhållandena i vattnet. Torskäggen...