Jetströmmarna är smala band av snabba vindar som rör sig från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd i atmosfären. De har stor betydelse för vädret vid marken. Strömmarna alstras av mötet mellan olika luftmassor och det finns två jetströmmar per halvklot – de polära vid ca 60° och de subtropiska vid ca 30° nordlig respektive sydlig latitud. I Sverige påverkas vi främst av den nordliga polära jetströmmen, som uppstår i mötet mellan kall luft från Arktis och varm luft söderifrån. Jetströmmarna är inte raka utan slingrar sig fram i vågor eller bågar. Deras hastighet och vågornas längd...
Bara de senaste åren har hundratusentals människor förlorat livet i stora skalv i Japan, Haiti, Kina och Pakistan. Hade de kunnat varnas och rädda sig i tid? Svaret från forskarvärlden brukar vara ett bestämt nej. Trots forskning för många miljarder kronor världen över, tycks jordbävningar vara en naturkatastrof vars plötsliga och förödande konsekvenser vi måste fortsätta överrumplas av. Enligt flera tongivande seismologer är prediction (förutsägelse) ett ord man över huvud taget inte bör använda när man talar om jordbävningsforskning, om man vill framstå som seriös. Särskilt under 1990-talet...
Skärgårdslandskapet har formats av jordbruk, slåtter och bete. Gamla ängar och hagar är i dag våra artrikaste landskap, med många sällsynta och vackra växter. Förr spreds frön och växtdelar från olika arter med hö och boskap som fraktades från ö till ö. I dag nyttjas skärgården främst av turister som kommer för att njuta av det speciella och blomrika landskapet. Vill vi ha det kvar, är rätt markskötsel avgörande. – Förändringarna i landskapet sker gradvis, eftersom olika växter tar olika lång tid på sig att försvinna. Majvivan och solvändan är redan borta, medan vi ser en ökning av högväxta...
- Först trodde vi att det hade blivit något fel på mätinstrumenten, säger Torben R. Christensen, professor i naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
