sociologi

Jodå, visst kan din hund bli svartsjuk

Hundar är ett av få djur som tycks kunna uppvisa svartsjuka beteenden. I tidigare studier har det dock gått att förväxla svartsjukan med lek, intresse eller aggression. Det ville Amalia Bastos och hennes forskarkollegor ändra på. I en ny studie från Auckland university använde forskarna en konstgjord hund i naturlig storlek. En riktig hund tvingades sedan att se på medan husse eller matte klappade tygrivalen. Hundarna blev märkbart påverkade av situationen och drog hårt i kopplen för att försöka nå sina ägare. Hundarna fortsatte också att dra när ägaren och fejkhunden efter en liten stund...

Ungas cannabisvanor kopplas till klass

Varje år genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en enkät där ungdomar svarar anonymt om sina drog- och alkoholvanor . Enkäten samlar även in data om socioekonomisk bakgrund via frågor om föräldrarnas utbildningsnivå. Nu har forskare analyserat svaren från fler än 9 500 ungdomar i åldern 17 till 18 år, för att studera vilka som använder cannabis, och hur mycket. Att ha provat cannabis någon gång var 17 procent vanligare hos ungdomar som hade minst en förälder med universitetsutbildning, än hos ungdomar med lågutbildade föräldrar. Men trots att de med högre...

Svenskar skvallrar hellre än konfronterar

I Disneys Donald's Cousin Gus från år 1939 bjuder Kalle Anka kusinen Mårten Gås på middag och serverar chokladtårta till efterrätt. Herr Gås skär en bit av tårtan, låter biten ligga kvar och lyfter över resten av tårtan till sitt eget fat. Att roffa åt sig för mycket av en gemensam resurs (som chokladtårta) är ett sorts normbrytande beteende. Medan Kalle Anka försöker köra ut sin kusin med en lastpirra reagerar vi människor olika beroende på vilket land och vilken kultur vi lever i, enligt en ny svensk studie . Skvaller om den som bryter mot normer ansågs vara betydligt mer okej i...

Samtal slutar sällan när vi önskar

Forskare bjöd in drygt 250 främlingar till ett labb där de delades in två och två. Därefter fick de prata om vad de ville i enrum, så länge samtalet varade i minst en minut och maximalt i trekvart. Samtalen spelades in, och efteråt samlade forskarna in data från varje deltagare. När kände de för att avsluta samtalet? Om de istället ville fortsätta prata, ungefär hur länge till? Vad trodde de att samtalspartnern kände kring att avsluta eller fortsätta? Adam Mastroianni doktorerar i psykologi vid Harvard University. – I bara två procent av fallen tog samtalen slut vid en tidpunkt då båda parter...

BLOGG: Hanna Enefalk

Den rationella människan ifrågasätts

Nog vet vi att det inte är nyttigt med droger, vare sig den lagliga alkoholen eller de olagliga preparaten. Särskilt inte om man använder mycket och länge. Men påverkar den kunskapen över huvud taget vårt beteende? Flera analyser som har gjorts av effekterna av informationskampanjer mot alkohol och droger visar att resultatet blivit noll. I något fall tycks kampanjerna närmast ha ökat droganvändningen bland de ”upplysta”. Varför är det så här?

När krisen kommer – här testas beredskapen

Det är fredagkväll hemma i soffan när allt plötsligt blir svart. Strömavbrott – typiskt! Problemet visar sig vara omfattande. Dagar går utan ström. Är du beredd på en sådan situation? För att undersöka vilken beredskap människor har för oväntade kriser har sociologen Minna Lundgren inrett en liten lägenhet med kök, vardagsrum och sovrum. Men det är ingen vanlig lägenhet. Fönster, spis, bokhyllor och annan inredning längs väggarna är i själva verket projicerade bilder från projektorer i taket. Hon förklarar att det också går att dra upp och ner på värmen, belysningen och skicka in rök och...

Experter på sorg och död

Tungt både fysiskt och psykiskt. En ny svensk studie har kartlagt arbetssituationen för en bortglömd yrkesgrupp – begravningsentreprenören. För att bearbeta svåra känslor betyder kollegorna allt.

Kärlek och plikt när barn placeras i släktinghem

2018 placerades 23 100 utsatta barn och unga i familjehem. De allra flesta hamnade hos främlingar i så kallade rekryterade familjehem, medan en knapp femtedel placerades hos släkt eller andra närstående till familjen. Jämfört med rekryterade familjehem tyder studier på att barn som hamnar i släktinghem tycks må bättre . Inom forskningen är gruppen släktinghemsföräldrar dock relativt outforskad i Sverige. Någon som velat kasta ljus över dem och deras upplevelse är Sofia Linderot, filosofie doktor i socialt arbete som disputerat med en avhandling i ämnet vid Lunds universitet: Av kärlek och...

”Vi vill vara en del av gruppen”

1 | Varför har du skrivit den här boken? – Jag har länge forskat om förhållandet mellan kunskap och handling i framför allt miljöfrågor. Och jag har kommit fram till att det finns en övertro på vad information kan göra. Många tror att om man bara sprider rätt siffror, så kommer folk lära sig och i förlängningen bete sig annorlunda. Men jag har länge menat att det inte är så. 2 | Varför det? – Under den tid jag var gästforskare i Oxford valdes Donald Trump till president och Brexit vann i en folkomröstning. Stora delar av etablissemanget blev tagna på sängen och rätt chockade. Många började...

Svenskarna blir mindre toleranta

Forskningen har länge varit entydig – vi har blivit mindre fördomsfulla och motståndet mot invandring har minskat över tid. Allt färre är negativa till att exempelvis få en invandrare från en annan del av världen ingift i sin familj. Men vad har hänt med denna långsiktiga trend på senare år, när invandringen till Sverige nått rekordnivåer? En femtedel av Sveriges befolkning är numera född i ett annat land. – Jag tror att attityderna kommer plana ut nu, säger Marie Demker. Hon är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och samverkar med SOM-institutet kring attityder om...

Gifta på nätet – när algoritmer hittar kärleken

Internet är i dag det vanligaste sättet att träffa sin partner. Men hur påverkas kärleken av att vänner ersätts av algoritmer för att hitta den rätta? Inte så mycket, enligt forskare som undersökt kärlek på nätet.

Partnervåld ökar med löneskillnader

Partnervåld är svårt att mäta, anmälningsbenägenheten varierar och mörkertalen är stora. Nationalekonomen Sanna Ericsson vid Lunds universitet har därför undersökt partnervåld via sjukhusregister. Siffrorna över kvinnor som söker sjukhusvård för misshandel kan ge ett relativt bra mått på det grövre partnervåldet. För att kunna fånga det våld som sker i hemmet har hon uteslutit misshandel på allmän plats i analysen. Hon finner att andelen kvinnor som sökt sjukhusvård för misshandel mer än fördubblats, sedan mellan åren 2000 och 2010. De kvinnor som misshandlas är främst lågutbildade och...

Ensamstående föräldrar allt fattigare

Den som lever ensam i Sverige lever allt oftare i fattigdom. Gruppen ensamstående har ökat sin fattigdomsrisk från 10 till 24 procent sedan slutet av 1980-talet. Att leva i risk för fattigdom innebär att man har en disponibel inkomst som ligger på mindre än 60 procent av medianinkomsten – det är med andra ord ett relativt mått. Men gruppen som lever som ensamstående föräldrar har en ännu högre risk för fattigdom – där har gruppen i fattigdomsrisk ökat från 7 till 28 procent under samma tid. För par med eller utan barn har bara marginella förändringar skett under samma tid, av den enkla...

Fortsatt friskare åldringar

Dagens 70-åringar är friskare och mer utåtriktade än förr. Och äldre män och kvinnor blir allt mer lika varandra till både kropp och själ. Det är några av de viktigaste resultaten av det så kallade H-70 projektet vid Göteborgs universitet . Det startade på 1970-talet, så nu börjar man få långa tidsserier. Till exempel: I början av 1970-talet körde bara 3 procent av de 70-åriga kvinnorna bil – numera kör över 60 procent. Bara sedan år 2000 har andelen 70-åringar som kan stå på ett ben fördubblats. Och andelen som tränar flera gånger i veckan har ökat från ett par enstaka procent till över 30...

Sök på sajten