Hedersvåld ökar i slutna familjer

Hedersnormer förstärks i slutna familjer och små sociala sammanhang. För att minska risken för hedersrelaterat våld och förtryck krävs ökad rörlighet – det är en av slutsatserna i en ny analys av tidigare gjorda djupintervjuer.

Publicerad

Hedersrelaterat våld och förtryck ökar i familjer som har få kontakter med människor utanför den egna gruppen.
Bild: Getty images

Det går inte att peka ut en enskild orsak bakom hedersvåld, men trångboddhet och ekonomiskt beroende är två saker som kan leda till att hedersförtryck uppstår eller förstärks. Det kan handla om att släktingar med andra värderingar flyttar in i en familj, eller om täta band mellan släktingar genom en affärsrörelse.

Även i familjer som vid ankomst till Sverige saknar en stark hederskultur kan hedersnormer vinna terräng under inflytande av till exempel släktingar eller grannar.

Rúna Baianstovu är lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.

– Om du bor i en trappuppgång där alla legitimerar våldet är det svårare att bryta med det, säger Rúna Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.

Mobilitet motverkar hedersförtryck

Hon har analyserat intervjuer med våldsutsatta och personer som möter dem i sitt arbete, som gjordes i en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck under åren 2017–2018. Analysen visar på ett komplicerat samspel mellan segregerande faktorer såsom ekonomi och etnisk, religiös och nationell täthet i grannskapet. Oavsett hur hedersnormerna etableras ökar förtrycket av inneslutning.

– Därför är mobilitet en viktig kraft för att motverka hedersförtryck. Det kan vara arbete, utbildning eller boende – allt som gör att du möter människor som är olika dig, personer som ser dig och blir betydelsefulla för dig.

Rúna Baianstovu stöder den satsning på att få fler utlandsfödda kvinnor i arbete som regeringen presenterade i maj, och som syftar till att minska segregationen. I kartläggningen var det tydligt att ungdomar vars mamma arbetade rapporterade en lägre utsatthet för våld än de vars mamma inte arbetade.

Men för att arbetet ska öka individens mobilitet ska jobbet kännas viktigt och ge kontakter med andra som är olika en själv. Alla jobb ger alltså inte automatiskt ökad mobilitet för individen.

Motsätter sig att styra boendet

En annan metod för att minska segregationen är att styra var människor bosätter sig. Danmark har satt ett mål att inga bostadsområden ska ha fler än 50 procent ”ickevästliga”, vilket gör att personer kan tvingas flytta.

– Det är en usel lösning som bygger på en sorts rasism. Man kan inte bara säga att ”invandrarna måste integrera sig”. Det finns en osynlig mur som är svår att ta sig igenom och man måste jobba på genomsläppligheten.

Rúna Baianstovu efterlyser mer intervention från samhällets sida, särskilt när det handlar om personer som kommit till Sverige genom arbetskrafts- eller anknytningsinvandring.

– De är fruktansvärt utsatta och samhället borde arbeta uppsökande för att nå dem.

Om analysen av hedersvåld

Artikeln Socioekonomisk segregation och hedersrelaterat våld och förtryck är publicerad i myndigheten Delmos (Delegationen mot segregation) slutredovisning till regeringen. Delmos avslutar sitt arbete i förtid och läggs ned efter ett riksdagsbeslut förra året.

I vissa fall är det inte heller helt tydligt om våldet kan kopplas till hederskultur eller snarare hänger samman med kriminalitet och kaos. Rúna Baianstovu vill använda begreppet anomi – ett samhälleligt tillstånd av regellöshet eller normlöshet som myntades av den franske filosofen och sociologiprofessorn Émile Durkheim .

­– Ens liv kan vara så upp- och nedvänt och man kan vara så utanför alla sammanhang att man tappar sina riktlinjer.

Att inneslutning i sig kan leda till förtryck och våld känns igen från sektmiljöer som exempelvis Knutby.

– Det är ohyggligt hur människor vävs in i en våldsspiral. I Knutby skedde detta trots att personerna hade utbildning och kunde svensk lag, och trots att de hade dessutom nära och kära som var bekymrade och försökte prata med dem.

Faktorer med koppling till hedersnormer

  • Socioekonomi
  • Täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet, religion och nationalitet
  • Tillhörighet i statslösa etniska minoritetsgrupper
  • Känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet
  • Migrationsmönster
  • Lokala och mellanstatliga relationer
  • Pågående konflikter i den tidigare hemregionen och tiden man har bott i Sverige
  • Människors bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor