språkforskning

Hen lika lättläst som han och hon

År 2015 fick det svenska språket ett nytt, könsneutralt pronomen : hen . Nu har forskare vid Stockholms universitet undersökt om ordet är mer svårläst än han och hon. Projektet följer upp en av deras tidigare studier där deltagarna beskrev ordet som förvirrande och svårt att använda. – I den nya studien såg vi i princip ingen skillnad i läshastighet, oavsett vad deltagarna tyckte om ordet eller hur mycket tidigare erfarenhet de hade av det. Det förvånade mig faktiskt lite grann, säger Hellen Vergoossen , som doktorerar i psykologi och är studiens huvudförfattare. Mätte ögonrörelser med en...

Allt fler stolpskott

Språkforskare vid Göteborgs universitet har räknat fotbollstermer i dagstidningarnas nyhetstexter från åren 1965–1998 samt på webben 2001–2013. Resultatet visar att metaforer från fotbollens värld har ökat kraftigt de senaste decennierna. Det handlar om uttryck som ”öppet mål”, ”helt offside”, ”stolpskott” och ”först på bollen”. Forskarna tror att denna förändring har att göra med fotbollens ökade dominans i medier och ett ökat intresse för fotboll. Resultaten har publicerats forskarantologin Svenskans beskrivning .

En kodnyckel till namnens dolda budskap

Svenskt ortnamnslexikon kom nyligen ut i en andra, reviderad upplaga. Här finns mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, sjöar, socknar, älvar och berg i Sverige. Varje namn har en kortfattad förklaring. Huvudredaktören Mats Wahlberg är forskare vid namnarkivet i Uppsala och Institutet för språk och folkminnen. 1 | Varför är ortnamn så fängslande? – Många ortnamn är ogenomskinliga och man förstår dem inte omedelbart i sin nuvarande form. Därför väcker de undran. De är ett slags komprimerade textmeddelanden från förr, som berättar om den tid som de tillkom i: växt- och djurliv, dåtida...

Könet formar ditt smeknamn

Män och pojkar får oftast sina smeknamn av kompisar, i skolan eller inom idrotten – i en rätt offentlig miljö. Kvinnor och flickor får i stället ofta mer intima smeknamn, som uppkommer inom familjen. Det berättar Linnea Gustafsson , som är namnforskare vid Högskolan i Halmstad. Hon har nyligen publicerat en studie över hur smeknamn bildas och fungerar, där hon konstaterar att smeknamn framför allt fyller tre olika funktioner: – Smeknamn kan ha en ”affektiv funktion”, för att ge en känslomässig laddning. Det kan vara en mamma som kallar sin dotter något särskilt, för att markera att de är...

Här finns språket i hjärnan

Sju försökspersoner fick lyssna på flera timmars mänskligt tal i form av den populära podden Moth radio hour , där människor berättar självupplevda historier. I studien fick deltagarna ligga i en magnetkamera och lyssna medan deras hjärnaktivitet studerades av forskare vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, USA. Forskarna kopplade ihop ord och begrepp i berättelserna med de delar av hjärnan som reagerade på dem. Det är första gången man på detta vis studerat naturligt tal för att se vilka områden i hjärnan som korresponderar med olika typer av ord, vilket gett en devis ny bild av hur...

Spelare är bättre på engelska

Det finns ett tydligt samband mellan att spela datorspel i över fem timmar i veckan och att vara bra på engelska i årskurs nio. Det framgår av en rapport av Pia Sundqvist , språkforskare vid Karlstads universitet. – Vi ser att de som spelar mycket använder fler trestaviga ord i sina uppsatser på engelska och att de även får bättre betyg, säger Pia Sundqvist. Hon har även kontrollerat för andra tänkbara variabler som kan tänkas förklara detta, men sambandet kvarstår ändå. De populäraste spelen, World of Warcraft och Counter-Strike, är på engelska och Pia Sundqvist tror att spelandet ökar...

131 afrikanska språk är döende

Ja, och ja! Några språk försvinner varje år i Afrika. I Ethnologue (ett såväl webbaserat som tryckt uppslagsverk som behandlar världens språk) kategoriseras 131 afrikanska språk som döende och ytterligare 245 som allvarligt hotade. Men vi är en liten samling forskare som arbetar med att bevara de språk som finns. Vi spelar in, skriver ner och analyserar dem så att de ska finnas kvar för omvärlden. Vi jobbar med berättelser, ordlistor och grammatik på något sätt. Det finns speciella språkarkiv, till exempel ELAR (Endangered Languages Archive, www.elar-archive.org ) i London, där vem som helst...

Wolof, bambara, engelska, fulfulde, franska, soninke, spanska

Bambara, fulfulde, franska, soninke, engelska, spanska, wolof ... jag älskar språk och lär mig snabbt! Det säger Abdoulaye Batiri som arbetar som vakt utanför ett av de nyare hotellen i Malis huvudstad Bamako. När det är lugnt på jobbet använder han sin telefon för att surfa efter ord på mandarin eller ryska, som är hans senaste två språkprojekt. – Ryska är lite svårt att få grepp om eftersom jag inte kan skriften, men med mandarin går det framåt för där finns mycket skrivet också med latinska bokstäver. – Det är i första hand av personligt intresse jag lär mig. Jag börjar studera lite...

Nytt ljus ska knäcka uråldrig språkgåta

Det finns drygt 1 600 antika lertavlor med proto-elamitisk text, ett skriftspråk från området i nutida Iran som användes kring år 3200-2900 f.Kr. Problemet är bara att ingen vet vad som står där. Ett nytt verktyg för att knäcka koden är en speciell apparat som skapar en unikt detaljrik version av lertavlorna. Med hjälp av 76 fotografiska lampor avbildas lertavlorna så att de sedan kan studeras som om man hållit dem mot ljuset i varje tänkbar vinkel. – Jag tror att vi äntligen är på väg att göra ett genombrott, säger Jacob Dahl, forskare vid University of Oxford i Storbritannien. Dahl har...

Härmande robot lär sig prata

Roboten DeeChee fick ett bibliotek med de cirka 40 000 stavelser som används i engelska, men inte någon information om hur de kan kombineras till ord. Den kunskapen fick roboten i stället skaffa sig på egen hand, genom korta dialoger med människor som hade uppmanats att prata med DeeChee som om hon vore ett litet barn. I början av varje samtal spottade DeeChee ur sig obegripliga ljudkombinationer och uppfattade bara människans tal som en lång ljudsekvens. Men genom att lyssna på personen på andra sidan bordet lyckades DeeChee successivt bilda riktiga ord genom att kombinera de mest använda...

Salta efter behag

Länge var konsten att laga mat något man lärde sig av sin mor, svärmor eller mormor. Den fördes vidare genom muntlig tradition, från en äldre generation till en yngre. Det talade språket åtföljdes av handfasta demonstrationer: de kunniga visade och berättade, de okunniga lyssnade och gjorde efter. Men i slutet av 1600-talet började svenska husmödrar i burgna hem att samla matrecept i särskilda hushållsböcker. Där blandades recept på medvurst och syltade riskor med instruktioner för hur man gör fisklim och sårsalva. Den som försöker laga någon av rätterna i dag kommer att stöta på svårigheter...

Urban knäckte F&F:s julnöt

”Undersökt i svenskan av ny ledamot.” Julkalenderns fjärde ledtråd hade bara legat ute i 28 minuter när den 46-årige F&F-läsaren och manusförfattaren Urban Jönsson från Ronneby skickade in rätt svar:

Hållbar utveckling

Sök på ”hållbar utveckling” på Google, och du får miljontals träffar. Men vad betyder ett uttryck som ingen kan vara emot?

Tre frågor till Erik Falk – Varför bet tjuv hårdare på 1600-talet?

Erik Falk, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt skällsordens funktion i 1630-talets Uppsala. Underlaget är domstolsprotokoll från rådhusrätten och universitetets styrelse. Hur förolämpade man varandra förr? Det var andra tabuområden än nu. Många av dagens tillmälen handlar om hygien och övervikt – saker som var mindre viktiga på 1600-talet. Uttryck för att någon är dum i huvudet var också ovanliga då; rumpoxe är ett av få exempel. Desto värre var det att förolämpa någon för ett handikapp eller för att personen var dåligt klädd, vilket var...

Sök på sajten