Annons

språkforskning

Det finns drygt 1 600 antika lertavlor med proto-elamitisk text, ett skriftspråk från området i nutida Iran som användes kring år 3200-2900 f.Kr. Problemet är bara att ingen vet vad som står där. Ett nytt verktyg för att knäcka koden är en speciell apparat som skapar en unikt detaljrik version av lertavlorna. Med hjälp av 76 fotografiska lampor avbildas lertavlorna så att de sedan kan studeras som om man hållit dem mot ljuset i varje tänkbar vinkel. – Jag tror att vi äntligen är på väg att göra ett genombrott, säger Jacob Dahl, forskare vid University of Oxford i Storbritannien. Dahl har...
Roboten DeeChee fick ett bibliotek med de cirka 40 000 stavelser som används i engelska, men inte någon information om hur de kan kombineras till ord. Den kunskapen fick roboten i stället skaffa sig på egen hand, genom korta dialoger med människor som hade uppmanats att prata med DeeChee som om hon vore ett litet barn. I början av varje samtal spottade DeeChee ur sig obegripliga ljudkombinationer och uppfattade bara människans tal som en lång ljudsekvens. Men genom att lyssna på personen på andra sidan bordet lyckades DeeChee successivt bilda riktiga ord genom att kombinera de mest använda...
Länge var konsten att laga mat något man lärde sig av sin mor, svärmor eller mormor. Den fördes vidare genom muntlig tradition, från en äldre generation till en yngre. Det talade språket åtföljdes av handfasta demonstrationer: de kunniga visade och berättade, de okunniga lyssnade och gjorde efter. Men i slutet av 1600-talet började svenska husmödrar i burgna hem att samla matrecept i särskilda hushållsböcker. Där blandades recept på medvurst och syltade riskor med instruktioner för hur man gör fisklim och sårsalva. Den som försöker laga någon av rätterna i dag kommer att stöta på svårigheter...
”Undersökt i svenskan av ny ledamot.” Julkalenderns fjärde ledtråd hade bara legat ute i 28 minuter när den 46-årige F&F-läsaren och manusförfattaren Urban Jönsson från Ronneby skickade in rätt svar:
Sök på ”hållbar utveckling” på Google, och du får miljontals träffar. Men vad betyder ett uttryck som ingen kan vara emot?
Erik Falk, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt skällsordens funktion i 1630-talets Uppsala. Underlaget är domstolsprotokoll från rådhusrätten och universitetets styrelse. Hur förolämpade man varandra förr? Det var andra tabuområden än nu. Många av dagens tillmälen handlar om hygien och övervikt – saker som var mindre viktiga på 1600-talet. Uttryck för att någon är dum i huvudet var också ovanliga då; rumpoxe är ett av få exempel. Desto värre var det att förolämpa någon för ett handikapp eller för att personen var dåligt klädd, vilket var...