Gyllene år för känd mumie

Ett dubbelt jubileum sätter egyptologin i rampljuset under 2022. Det är 100 år sedan upptäckten av Tutankhamuns intakta grav och 200 år sedan Jean-François Champollion löste Rosetta-stenens gåta och gjorde det möjligt att läsa hieroglyfer.

– Vi kan vänta oss en hel del utställningar, publikationer, konferenser och festligheter under året och det kulminerar med invigningen av Grand Egyptian Museum, GEM, utanför Kairo. Det känns väldigt roligt att den faraoniska perioden och dess betydelse kommer lyftas fram, säger Sofia Häggman, egyptolog vid Medelhavsmuseet i Stockholm.

Tutankhamuns grav upptäcktes i Konungarnas dal 1922 av den brittiske arkeologen Howard Carter. Det var första gången en oplundrad kungagrav kom i dagen och ett synnerligen rikt forskningsmaterial blev tillgängligt. Förutom Tutankhamuns mumie i tre kistor och med en begravningsmask i massivt guld hittades kläder, mat, fröer, religiösa föremål och statyer. Vi kan fortfarande vänta oss ny forskning baserad på gravens innehåll.

– Personligen är jag särskilt intresserad av analyserna av botaniskt material där vi har nya metoder tillgängliga. Exempelvis kan vi studera dna och göra biokemiska undersökningar. Kanske kan vi få veta mer om vad man odlade, hur grödorna har förändrats och i förlängningen även om förändringar i växtlighet, odlingsförhållanden och klimat, säger Sofia Häggman.

Många undrar om Tutankhamuns mumie kommer lämna Konungarnas dal för första gången och dyka upp på Grand Egyptian Museum.

– Det sägs att det står en monter med hans mått färdig i museet och det finns nog intresse för att undersöka den ytterligare, kanske ta vävnadsprover för bakteriologiska analyser. Men att få tillstånd att göra sådana destruktiva undersökningar på en så känd mumie är i det närmaste omöjligt.

Spekulationerna om huruvida Nefertitis grav ännu finns oupptäckt i anslutning till Tutankhamuns grav pågår också fortfarande, säger Sofia Häggman, som själv presenterar ny mumieforskning för allmänheten i år. Hon har gjort en genomgång av de mumier som finns i Sverige och i höst kommer hon ut med en bok på Natur & Kultur som bland annat innehåller nya ct-scanbilder av de svenska mumierna.

– Det har framkommit nya spännande detaljer om mumifieringsteknik och om vilka de mumifierade människorna var när de levde. Hur mådde de och vad dog de av?

Den första mumien kom till Sverige som krigsbyte under 30-åriga kriget men har försvunnit, kanske bit för bit. Det är ett öde som drabbat många mumier, eftersom mald mumie under flera århundraden var en handelsvara som användes i färgpigment och som ingrediens i diverse mediciner.