Till djupläsningens försvar

Publicerad

Bild: Mikael Lundblad

Att ta sig an den västerländska kulturhistorien och stoppa in antiken lite apropå är en bedrift som kräver sin kyrkohistoriker. Men Joel Halldorf, professor i just kyrko­historia vid Enskilda högskolan Stockholm, lyckas bra med att utifrån den judisk-kristna läsningens historia leda oss fram till konsekvenserna av dagens stissiga skärmande.

Med medieteoretikern Marshall McLuhan viskande the medium is the message över axeln övertygar Halldorf om hur medieutvecklingen skapat vårt intellektuella klimat. Han skildrar hur de tidiga kristna spred lågstatusformatet ”skurna sidor mellan två pärmar” – vilket möjliggjorde att hoppa fram och tillbaka i texten lättare än i en bokrulle.  Innovationer som ordmellanrum, paginering och innehållsförteckningar gjorde det vidare allt lättare att snabbt hitta i texter. Inte minst är det intressant att läsa om hur universiteten växte fram i tandem med den här sortens boktekniska framsteg. De intellektuella skolastikerna utvecklade nya tankar baserade på mer översiktlig läsning av en rik bokflora, jämfört med munkarnas mer kontemplativa djupläsning.

Kort sagt tycks vi ha läst allt snabbare och mer översiktligt under 2 000 år – på gott och ont. När jag slår igen pärmarna har jag förstått att spänningen mellan skumläsning och djupläsning har funnits där länge – och att vi både som individer och som kultur i dag aktivt måste hitta sätt att värna djupläsningen.

Bokens folk: En civilisationshistoria från papyrus till pixlar

Joel Halldorf
Fri tanke

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor