Sista sommaren för utgrävningarna av skotsk stenåldersplats

Utgrävningsområdet omfattar 2,5 hektar och rymmer rester av byggnader från yngre stenåldern, den period som kallas neolitikum. De äldsta byggnaderna dateras till omkring 3 300 f.Kr. Platsen har enligt arkeologerna fungerat som en mötespunkt som har varit i bruk under drygt tusen år.

”Ness of Brodgar var utan tvekan det neolitiska Orkneyöarnas verkliga hjärta, navet i ett ceremoniellt landskap som drog in människor från de yttre öarna och vid vissa tidpunkter även från platser ännu längre bort”, skriver utgrävningsledaren Nick Card i en mejlintervju med Forskning & Framsteg.

Spåren efter de neolitiska byggnaderna upptäcktes 2003 och utgrävningen inleddes året efteråt. Efter två decennier ska den stora utgrävningen vid Ness of Brodgar avslutas i augusti 2024.

Fyndplatsen ligger nära två andra anmärkningsvärda fornlämningar från samma tidsperiod: stensättningarna som kallas The ring of Brodgar och The Stenness stones.

Men byggnaderna vid Ness of Brodgar fanns på plats innan de stora monumenten konstruerades, och fortsatte att vara ett fokus under hela tiden som de stensättningarna användes, påpekar Nick Card. Det gör det unikt jämfört med alla andra stora senneolitiska komplex i Storbritannien eller Irland, och förmodligen för stora delar av Atlantkusten, menar han.

”Här kan vi faktiskt fastställa det historiska sammanhang i vilket ett specifikt komplex uppstod. Och historien som kommer fram ur arkitekturen, från artefakterna och djurbenen, berättar att händelserna i och runt The Ness hade ett inflytande långt bortom den lokala horisonten”, skriver Nick Card.

Utgrävningen vid Ness of Brodgar har varit ett populärt besöksmål under somrarna. I år det öppet för allmänheten 26 juni till 16 augusti – därefter ska fyndplatsen grävas igen för att bevaras för framtiden. Forskningen på det rika fyndmaterialet kommer dock att fortsätta lång tid framöver.

”Många upptäckter är nya för brittisk arkeologi, som bevisen för stenskiffertak, och färg på väggar och keramik. Fynden belyser många aspekter av neolitikum”, skriver Nick Card.

Han hoppas att de framöver ska få en tydligare bild av hur användningen av området förändrades över tid. Var platsen självförsörjande när det gäller till exempel mat, bränsle och byggnadsmaterial? Vilka konsekvenser fick olika typer av konsumtion för det omgivande landskapet? Det är några av frågorna som experternas analyser ska bidra till att besvara.

”Vi kommer också att göra dna-analys på djurrester som kan ge svar på hur tämjandet av boskap gick till; från den tidiga tamboskapen som anlände till regionen med yngre stenåldern fram till idag”, skriver Nick Card.