Black lives matter motiverar namnbyten på KI

Karolinska Institutet bör sluta hylla enskilda forskare med minnesmärken och namn på föreläsningssalar. Det skriver Gert Helgesson, professor i medicinsk etik på KI. Han leder en arbetsgrupp som tillsattes efter att kritiska studenter velat få bort namn med koppling till rasforskning.

(Uppdatering: Den 2 november 2021 beslutade KI:s rektor att radera namnskyltar från campus som hedrar minnet av rasforskarna Anders och Gustaf Retzius. Även von Eulers väg, som löper genom Karolinska institutets huvudcampus i Solna, byter namn – till Ulf von Eulers väg.)

Publicerad
Förra året tillsattes den arbetsgrupp på Karolinska Institutet som Gert Helgesson leder för att se över hur personer hyllas med namngivning av salar och byggnader.
Bild: Ulf Sirborn
Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Universitetens förhållande till sitt förflutna har då och då kritiserats på senare år. Black lives matter-protesterna våren 2020 gav ny energi åt kritiken mot att på olika sätt hylla personer från det förgångna som förknippas med rasism och förtryck. Internationellt uppmärksammade fall från universitetsvärlden gäller bland andra imperialisten Cecil Rhodes, med staty i Oxford (och tidigare i Kapstaden, Sydafrika, innan den togs bort 2015) och filosofen David Hume, med en viktig byggnad på universitetet i Edinburgh uppkallad efter sig – tills namnet ändrades i september förra året.

I Sverige har diskussionen inte minst handlat om av Carl von Linné. Kritiker anser att hans indelning av människosläktet i fyra grupper har lagt en teoretisk grund för rastänkande och rasism.

Bysten av Anders Retzius innan den togs ned.
Bild: Stefan Zimmerman

På Karolinska Institutet är det framför allt Anders och Gustaf Retzius som hamnat i skottlinjen. De hedras med byster och namn på vägar, salar och byggnader. Far och son Retzius har genom sin forskning och sitt ledarskap varit viktiga för Karolinska Institutets utveckling till ett ledande medicinskt universitet. Men namnet förknippas också starkt med den svenska rasismen.

Det är oklart om Anders och Gustaf Retzius var mer fördomsfulla än andra välutbildade västerlänningar i sin samtid. Det står dock klart att de i sin forskning med naturvetenskapliga metoder försökte finna stöd för samtida teorier om biologiskt åtskilda raser. De delade in människor i olika raser och beskrev dem i värderande termer som ädel, skön, vild och rå.

Namnet Retzius började användas på vägar och salar så sent som runt millennieskiftet och de närmaste åren därefter. Kritiken kom snabbt, bland annat i Läkartidningen. Ny kritik från en doktorand 2014 startade en intern process på KI, som fick ytterligare skjuts av en kritisk artikelserie i DN 2015. Den hade dock kommit av sig när black lives matter-protesterna tog fart under våren och sommaren 2020. I samband med dessa händelser tog rektor initiativ till att få fart på processen igen, bland annat genom att uppmana universitetets etikråd att diskutera frågan om KI:s historiska arv. Idén om en arbetsgrupp väcktes och beslut fattades av rektor den 1 oktober 2020. Under tiden hade studentgruppen Sträva (Studenter för en rättvis vård och akademi) inkommit med krav på att hyllningar av Anders och Gustaf Retzius i form av byster och salsnamn skulle tas bort.

Den arbetsgrupp som tillsattes i oktober förra året har nu avlämnat sin första rapport. Vår uppgift är både tillbakablickande och framåtblickande. Arbetet har delats upp i två delar. Den ena gäller minnesmärken och namngivning av byggnader, salar och vägar. Den andra rör universitetets anatomiska samlingar.

Till den första delen har en grundlig genomgång av namngivningsförfarandet vid universitetet gjorts av vetenskapshistorikern Petter Hellström, verksam vid Uppsala universitet.

Det primära förslaget vi lägger fram är att KI avstår från att namnge de stora ”fixpunkterna”, såsom byggnader, laboratorier, större salar och vägar, samt bokningsbara salar efter enskilda forskare eller andra personer. Förslaget innebär att denna namngivningspraktik bör upphöra, och att befintliga personbaserade namn bör ersättas.

Ett viktigt argument är att denna sorts namngivningar i allmänhet avses och uppfattas som hyllningar av berörda forskare. I praktiken blir därför universitetets rykte och renommé starkt förknippade med de namn som lyfts fram. Det genererar ett antal svåra avvägningar: Vad eller vem bör hyllas? Bör man fortsätta hylla dem som hittills lyft fram? Hur ska man se på representation?

Risken är uppenbar att de mest inflytelserika på universitetet bestämmer vilka forskare som ska anses viktigare än andra, oavsett vilka övriga uppfattningar och argument som finns. Arbetsgruppen pekar också på att hyllningstolkningar lever sitt eget liv och inte går att styra.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Syftet med att lyfta fram ett visst namn och hur namnet tolkas behöver inte sammanfalla. Ett exempel på det är att Karolinska Institutet genom att bevara namnet Retzius fått hård kritik för att inte tillräckligt tydligt ha tagit avstånd från Retzius rasvetenskap.

Personknutna minnesmärken, exempelvis byster över tidigare forskare vid universitetet, kan förstås inte hanteras som vägar eller föreläsningssalar med enkla namnbyten. Vi föreslår att de tas bort från den allmänna universitetsmiljön (enskilda institutioner får själva ta ansvar för sin lokala hantering). Porträtt av personer bör hanteras på samma sätt. Däremot anser vi att porträtt som ingår i serier, till exempel över universitetets rektorer, bör få vara kvar då de minner om och hyllar en institution snarare än de enskilda individerna.

För arbetsgruppens del tar nu arbetet som rör de anatomiska samlingarna vid.

Karolinska Institutets rektor väntas fatta beslut kring hantering av minnesmärken och namngivning under oktober månad.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor