Årets tidskrift populärpress 2025

Fel träd i städer ger sämre luft

Halten av hälsofarligt ozon i storstäder ökar under varma sommardagar. En oväntad bov i dramat är vissa trädslag.

Publicerad

Beijing en sommarmorgon i rusningstid, sett från ett meteorologiskt torn.
Bild: Jinan university.

Träd förbättrar miljön i städer på många sätt, bland annat genom att sänka temperaturen under varma dagar och att rensa luften från föroreningar. En mindre känd bieffekt är att de i vissa fall även bidrar till en form av luftföroreningar: hälsofarligt ozon. Nu har en forskargrupp studerat luftföroreningar i Beijing och drar slutsatsen att det kan spela ganska stor roll för ozonhalten i en stad vilka trädarter som planteras där.

– Det är mycket intressant. Även om magnituden på problemet är osäker kan man tänka sig att det kan vara viktigt i en sådan megastad, säger Pontus Roldin, universitetslektor vid Lunds universitet som studerar luftkvalitet.

Ek och pil avger mycket isopren

Ozon är en giftig gas som bildas bland annat genom att solljus driver reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider. Kväveoxider finns i små mängder i naturen, men mycket mer kommer från avgaser. När det blir varmare avger träd och annan växtlighet mer flyktiga ämnen, bland annat ett ämne som heter isopren. Mängden isopren som avges skiljer sig mycket mellan olika trädarter.

– Ek och pil avger till exempel generellt mycket isopren, säger Pontus Roldin.

Forskarna bakom studien av luften i Beijing konstaterade att isopren var en viktig faktor i ozonbildningen där, och deras simulering visar att det var just växtligheten inne i staden som bidrog mest.

Avgaser både bildar och bryter ned ozon

Det som gör kemin lite mer komplicerad är att kvävemonoxid från till exempel bilavgaser också bidrar till att bryta ner ozon, medan ozon som bildas i naturen inte bryts ner. Därför kan ozonhalten på många ställen vara högre på landsbygden, där det bildas i lägre takt men inte heller bryts ner. Eftersom ozon är ganska stabilt kan det också finnas långt ifrån platsen där det bildas.

– I Europa finns det generellt mer ozon på landet än i staden. Det hänger också ihop med olika vädersystem på sommaren, säger Pontus Roldin.

I megastäder som Beijing ser det annorlunda ut. I just Beijing finns mycket pil och poppel som avger isopren, och forskarna påpekar att problemen kommer att bli större när klimatet blir varmare. När avgaserna från trafik och industrier minskar spelar mängden isopren också – relativt sett – större roll för hur mycket ozon som uppstår. Forskarna föreslår att om en tiondel av träden skulle bytas ut så att pil och poppel ersätts med arter som avger mycket mindre isopren skulle det kunna ha betydelse för luftkvaliteten.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Fördelarna med träd överväger

Andra städer kan ha helt annorlunda förutsättningar, och det gäller att göra lokala avvägningar. Pontus Roldin påpekar till exempel att städer i Sverige är mycket mindre och dessutom oftast omgivna av skog. Då spelar sammansättningen av träd i staden heller inte så stor roll för ozonhalterna.

Fördelarna med träd i städer är så stora att det i vilket fall som helst vore en dålig idé att minska den totala mängden träd, oavsett typ av stad.

Ozon – både skyddande och skadligt

Ozon är molekyler med tre syreatomer i stället för den vanliga syrgasens två atomer.

Eftersom ozon är bra på att absorbera ultraviolett ljus vill vi gärna ha ett skyddande ozonlager högt uppe i atmosfären. Ozon nere vid marken är däremot bara skadligt.

Tumregeln 3–30–300 för träd i städer

Många städer världen över arbetar för att öka antalet träd enligt en tumregel som formulerades av Cecil Konijnendijk, en forskare som studerar grönska i städer.

3
Minst tre träd ska vara synliga från varje bostad och arbetsplats.

30
Minst trettio procent av ytan i varje stadsdel ska vara skuggad av träd.

300
Alla ska ha en park eller grönområde av något slag inom trehundra meter från sitt hem.

Talen bygger på olika rön och övervägningar om hälsa och miljö i städer. I Sverige har Naturvårdsverket satt upp som mål att svenska tätorter ska ha minst 25 procents krontäckning till 2030. Med det här målet är tanken också att äldre träd ska få ett starkare skydd, eftersom de skuggar mer än unga.

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg till fof.se och app • E-tidning • Nyhetsbrev • Rabatt på våra evenemang

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor