Klimatförändringar kan leda till mer rymdskrot

När jorden blir varmare blir samtidigt de översta luftlagren tunnare. Det gör att satelliter kan bli kvar i omloppsbana längre och utgöra en risk för kollisioner.

Publicerad
En satellit har krockat med något föremål. Delar av den splittrade solpanelen sprids. Illustration.

Så här skulle det kunna se ut när en satellit krockar med något skrot i omloppsbana. Från kraschen sprids många nya fragment som vart och ett är en risk för andra rymdfarkoster.
Bild: Mark Garlick / Getty images

Många satelliter kretsar kring jorden i det som kallas för låg omloppsbana. Där finns bland annat den internationella rymdstationen ISS på omkring fyrahundra kilometers höjd. Eftersom atmosfären inte har någon skarp gräns finns ett svagt luftmotstånd även på denna höjd, som med tiden bromsar in satelliterna och kan få dem att falla ned.

Ofta är det planerat att uttjänta farkoster ska falla ned och brinna upp i atmosfären, men många gamla satelliter och raketsteg och annat ligger ändå kvar som rymdskrot och riskerar att kollidera med nya farkoster och förstöra dem.

Det här problemet riskerar att bli än större, inte bara för att fler saker sänds ut i rymden utan också för att klimatförändringarna får de översta luftlagren att krympa. När mer energi hålls kvar nära marken och värmer upp luften här, blir det mindre uppvärmning av de översta delarna av atmosfären – som då sjunker ihop.

Realistisk simulering

För första gången finns nu en beräkning av klimatförändringens effekter i det atmosfärslager som kallas termosfären, mellan hundra och femhundra kilometer över marken. Atmosfärsforskaren Ingrid Cnossen vid British Antarctic Survey har gjort en beräkning med hjälp av en etablerad klimatmodell. Modellen utgår från ett scenario med medelstora koldioxidutsläpp under de kommande årtiondena, och den tar hänsyn till solens aktivitet samt förändringar i jordens magnetfält.

Resultatet visar att termosfärens täthet minskar med omkring 30 procent fram till 2070. Enligt tidigare beräkningar motsvarar det att rymdskrot på dessa höjder då kan bli kvar i omloppsbana omkring 30 procent längre tid än i dag.

Det finns osäkerheter i antagandena, men beräkningen ger en uppfattning om vad som är rimligt att förvänta sig.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor