Stora variationer i nederbörd och torka

De senaste 1 200 årens nederbörd och torka har varierat mer än man tidigare har trott. Dessutom har dessa fenomen ingen tydlig koppling till temperaturförändringar i många områden på norra halvklotet.

Publicerad

Variationerna i torka och nederbörd har varit kraftiga sedan 800-talet i Asien, Europa och Nordamerika. De har till och med varit större än under 1900-talet, varför 1900-talets förändringar nu framstår som normalvariationer. Det framgår av en ny artikel i Nature av svenska forskare.

– Vi har tagit fram långa medelvärden över torka och nederbörd under 12 århundraden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet, som är huvudförfattare till artikeln i Nature.

Överst visas trenden mellan 1951 och 2010 i årlig uppmätt nederbörd hämtat från senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel. Nedanför visas variationerna i relativ vattentillgång för fyra olika århundraden från den nya rekonstruktionen av nederbörd och torka de senaste 1200 åren. Ju starkare grön färg desto fuktigare var det och ju starkare brun färg desto torrare var det. Avvikelserna är i förhållande till medelvärdet mellan år 1000 till 1899.


Bild: Nature

Han och hans kolleger har analyserat uppgifter om bland annat årsringar på träd, sjösediment och skriftliga historiska källor om nederbörd och torka och funnit att till exempel torka var som mest utbredd på 1100-talet och 1400-talet.

– Det intressanta är att 1100-talet var varmt, medan 1400-talet var relativt kall, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Det visar att kopplingen till temperaturen inte är så självklar. Och det betyder att det är svårare att förutspå torka och nederbörd än vi tidigare trott, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Han kommer att reda ut dessa historiska klimatförändringar i detalj i ett kommande nummer av Forskning & Framsteg. Tidigare har han skrivit om den medeltida värmeperioden.

Henrik Höjer

Vetenskapsjournalist och tidigare redaktör på Forskning & Framsteg.

Under många år ansvarande Henrik Höjer för bevakningen av aktuell forskning inom humaniora och samhällsvetenskap på Forskning & Framsteg. De artiklar han tog fram och eller skrev berör såväl livet under antiken som aktuella frågor i dagens samhälle.

Henrik Höjer är historiker från Uppsala universitet. Han disputerade 2001 på avhandlingen ”Svenska siffror”. Sedan våren 2020 är han redaktör på nättidningen Kvartal.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor