Knäoperation avslöjade farliga biverkningar av lokalbedövning

Mannens märkliga symtom efter en rutinmässig knäoperation avslöjade farliga biverkningar hos ett vanligt bedövningsmedel.

Publicerad
När den 80-årige patienten fick en ny knäled (ljus på röntgenbilden), drabbades han plötsligt av allvarliga och svårförklarade biverkningar. Till slut lyckades läkarna ringa in orsaken – som fanns rakt framför deras ögon.

”Mannen, som är i 80-årsåldern, kom till oss våren 2012 för att operera sitt knä. Han bor med sin hustru i lägenhet och de klarar sig bra utan hemtjänst. Han har pacemaker, men har inga symtom från hjärtat i dag. Det var i stället hans vänstra knä som besvärade honom. I flera år hade han haft ont och orsaken var långt gången artros. Nu var det dags att sätta in en knäledsprotes.

När han kom in var hans allmäntillstånd gott och han opererades med ryggbedövning. I samband med operationen fick han även bedövning lokalt. Denna består av tre komponenter: ett bedövningsmedel, ett milt antiinflammatoriskt och smärtlindrande medel som heter NSAID samt adrenalin. Adrenalinet är till för att kärlen ska dra ihop sig, så att lokalbedövningen och NSAID ska stanna kvar lokalt.

Lokalbedövning ytterligare en dag

Man har rejält ont efter en sådan här knäledsoperation, så han fick även dagen efter operationen lokalbedövning via en kvarliggande kateter. I en studie som vi har publicerat i tidskriften Acta Orthopaedica har vi visat att denna typ av bedövning är mycket effektiv. Vi vill också undvika morfin som ger biverkningar i form av bland annat yrsel och förstoppning.

Senare på dagen klagade han över yrsel. För att höja hans blodtryck fick han vätskeersättning, vilket normaliserade trycket. Denna andra dag efter operationen kissade patienten sammanlagt endast två deciliter, trots att han fått drygt fyra liter vätska. Blodprov visade att halten natriumsalter i blodet var låga, samtidigt som halten av så kallat kreatinin, en nedbrytningsprodukt som avspeglar njurfunktionen, var onormalt hög.

I detta läge kontaktade vi en njurspecialist för att få hjälp med behandlingen. Patienten fick vätskedrivande för att förbättra njurfunktionen.

Det tredje dygnet gav vi patienten drygt tre liter vätska, men uppmätte bara totalt sex deciliter urin. Nu visade blodprovet ännu högre kreatininhalter, 386 mikromol per liter vätska, och han fick mer vätskedrivande dropp.

Viktuppgång 8 kilo – på 4 dagar

Vi har som rutin att följa våra patienters vikt. Den fjärde dagen efter operationen hade mannen gått upp åtta kilo, något som tyder på att vätska ansamlats.

På den sjätte dagen efter operationen hade kreatininhalten stigit till hela 699 mikromol per liter. Ultraljudsundersökning av njurarna visade att det inte berodde på något stopp i urinvägarna. Efter hand fick dock mannen tillbaka sin aptit och ork. Tio dagar efter operationen, och vid återbesöket tre månader senare, mådde han bra. Blodprov visade att hans kreatininvärde var normalt och – framför allt – han var mycket nöjd med sitt nya knä.

När vi senare analyserade orsaken till hans kraftiga njurpåverkan, så kallad njursvikt, föll misstankarna på det antiinflammatoriska medlet NSAID. Det är känt att denna typ av läkemedel kan påverka njurarna. Ingen hade dock tagit reda på om det fanns höga halter NSAID i blodbanan, trots att medlet bara sprutades in lokalt i knäleden.

Lokalbedövningen sprids snabbt via blodet

För att utreda saken ordentligt gjorde vi en studie på tjugo patienter. Vi mätte blodkoncentrationen av det antiinflammatoriska medlet var tredje timme under ett dygn efter operation. Halterna hos de 20 patienterna visade sig vara mycket höga, särskilt i början. Det tyder på att medlet inte, som tänkt, främst verkar lokalt. I stället sprider det sig snabbt via blodet. Studien är nu publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Pain.

Resultaten förklarar den knäopererade mannens symtom, och även några tidigare fall av njursvikt. Denna typ av lokalbedövning har slagit igenom stort i Sverige de senaste fem åren, men vi har helt slutat ge det antiinflammatoriska medlet ett dygn efter operationen. Och i de fall patienten har nedsatt njurfunktion använder vi inte medlet över huvud taget.”

Berättat av Per Wretenberg, professor i ortopedi och ansvarig för ledprotesverksamheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist.

 

Vill du läsa fler komplicerade medicinska fall? Klicka här!

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor