Annons

åland, pumpkraft

Pumpkraftverket byggs i det gamla gruvschaktet. Vattnet från Östersjön rinner ner till magasinet i den gamla gruvgången via en turbin.

Bild: 
Pumped Hydro Storage Sweden

Gruva på Åland blir energilager

Ett svenskt företag ska med stöd från Energimyndigheten bygga ett av de första pumpkraftverken under jord i en nedlagd järnmalmsgruva på Åland.

Annons

Publicerad:

2020-04-07

Pumpkraft är det vanligaste sättet att lagra energi i stor skala. När elen är billig pumpas vatten från ett magasin på låg höjd till ett annat magasin på högre höjd. När efterfrågan på el är stor får vattnet rinna tillbaka igen genom en turbin kopplad till en generator som tillverkar el.

Nackdelarna är att anläggningarna är dyra att bygga och kräver en geografi med stora höjdskillnader. De konstgjorda dammarna innebär också stora ingrepp i naturen. 

Genom att placera pumpkraftverket under jord i nedlagda gruvor krävs inte lika stora investeringar och inte heller några konstgjorda dammar. Det är idén bakom det svenska företaget Pumped Hydro Storage Sweden. Företaget har nu fått 13 miljoner kronor från Energimyndigheten för att bygga sin första pilotanläggning i en nedlagd gruva på Åland.

– Syftet med piloten är att visa att det går att anlägga pumpvattenkraft i gruvmiljö. Går allt enligt plan förväntar vi att anläggningen ska vara färdigbyggd inom två år, säger Otto Werneskog, projektledare och företagets grundare.

Gruvschaktet blir nedre magasin

I pumpkraftverket ska Östersjön utnyttjas som ett övre magasin och den gamla gruvgången som undre magasin. När el behövs får vatten från Östersjön rinna ner genom det 250 meter djupa gruvschaktet via en generator till vattenmagasinet i den nästan två kilometer långa gruvgången. Därifrån kan sedan vattnet pumpas tillbaka till Östersjön.

Projektet drivs tillsammans med vindkraftbolaget Allwinds som har sex vindkraftverk på öar vid gruvan. I pilotprojektet ska pumpkraftverket stabilisera elproduktionen från vindkraften.

Pilotanläggningen kommer att ha en kapacitet på 2 MW och i pilotprojektet ska den lagra 2 000 MWh energi om året – ungefär lika mycket som i 20 000 Tesla-elbilar.

Ovanligt med pumpkraftverk under jord

Pumpkraftverk – som ibland kallas ”vattenbatterier”– står för 94 procent av all storskalig energilagring i världen. Störst installerad kapacitet finns i Kina, Japan och USA. Att de placeras under jord är än så länge ovanligt. Utöver pilotprojektet på Åland planeras ett storskaligt pumpkraftverk i en övergiven guldgruva kopplad till en solcellspark i Australien.

I Sverige finns för närvarande tre mindre pumpkraftverk som drivs av energibolaget Fortum i Värmland. Sveriges största pumpkraftverk, Juktan norr om Storuman, byggdes om till vanligt vattenkraftverk 1996. Det pågår dock en förstudie om att åter göra om det till pumpkraftverk. Ett eventuellt beslut kommer 2021, enligt ägaren Vattenfall.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

4

Kommentarer

Väldigt oklart skrivet om kapacieten. Lagringskapacitet mäts i kilo/mega-watttimmar. Inte megawattimmar om året.
Det står även kapacitet 2MW. Menar ni då max-effekt?
Hur mycket kommer man alltså kunna lagra?
2 000 MWh? I så fall skall "om året" tas bort.

Rubriken är felaktig, det är Östersjön som är "energilagret", inte gruvan. Tvärtom krävs energi för att pumpa upp vattnet igen.

Jag förstår idén ur ekonomisk synvinkel men det måste väl ändå leda till större total energiförbrukning? Att förbruka energi enbart för att den är temporärt billig kan inte vara en miljömässig vinst.

Elkraftproduktion måste idag ske samtidigt som den konsumeras. Vindkraft producerar el när det blåser och solkraft dagtid när solen skiner. Att kunna lagra energi gör alltså att man kan bygga ut sol- och vindkraft mer för att man kan lagra ett överskott av den producerade energin för tillfällen då behovet är större och/eller produktionen är lägre. På så vis kan man använda vindkraftproducerad el när det inte blåser och solkraftproducerad el på natten, så visst finns det en miljöfördel med energilagring. Att det ska vara lönsamt hänger samman med att det inte blir av annars. Om man bygger ut till exempel vindkraft för mycket utan att ha energilagring tvingas man låta överskottsel gå förlorad när det blåser mycket.

Ja, jag förstår principen men eftersom elmarknaden är internationell så vill det till att det inte pågår t.ex. koleldad elproduktion någonstans på den marknaden för att det skall bli en miljövinst. Om elen som används för att pumpa upp vatten ur en gruva istället får ersätta kolkraft måste det väl ändå vara bättre?

Är det inte först när all elproduktion är 100% miljövänlig som det kan bli en miljövinst att med vindkraft pumpa upp vatten på detta sätt? Är det redan så alltså, det finns ingen annan avsättning alls då pumparna går? Jag tolkade det snarare som att det är de ekonomiska förhållandena som avgör vilket det blir och det är inte riktigt samma sak.

Lägg till kommentar