Annons

Hur påverkas vår kognitiva prestation och humör av olika typer av naturliga miljöer och intryck?

Bild: 
Henrik Mårtensson

Besök i naturen läker kropp och själ

Naturens läkande kraft intresserar allt fler forskare. Att vistas i naturen har en lugnande effekt. Blodtrycket sjunker och minnet förbättras. Kanske kan skogen fungera som botemedel mot stress.

Annons

Publicerad:

2020-09-20

I en forskningsstudie som genomförts av Cecilia Stenfors tillsammans med forskare vid University of Chicago och University of Michigan i USA, samt University of British Columbia i Kanada, undersökte forskarna hur kognitiv prestation och humör påverkades av olika typer av naturliga miljöer och intryck, jämfört med urbana sådana. Forskarna fann att vistelser i naturen gav positiva effekter på kognitiv prestation, men även bilder kunde i viss mån ha en positiv inverkan.

Mer än 500 deltagare medverkade i de experimentella delstudierna. Vissa av deltagarna testades före och efter ett besök i ett grönområde, till exempel en park eller ett naturreservat. Andra fick se ett bildspel av naturmiljöer, en naturvideo, eller vistelse i en virtuell naturmiljö. Testdeltagarna fick vid ett annat tillfälle göra testet före och efter att ha vistats i eller tittat på stadsmiljöer. Förutom att skatta hur de mådde fick de också genomgå ett minnestest, Backwards Digit Span, utformat för att mäta hjärnans arbetsminneskapacitet.

Naturen förbättrade minnet

– Både känslor och minnesförmåga förbättrades avsevärt hos de som varit ute i naturen. Ju grönare, desto bättre: De som varit i en park gjorde bättre ifrån sig än de som varit i stadsmiljö. Allra bäst effekt på arbetsminne sågs bland de som varit ute i ett naturreservat under en längre stund. Effekterna var störst hos personer med mer mental trötthet och nedstämdhet, berättar Cecilia Stenfors, som till vardags forskar vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, Aging Research Centre vid Karolinska institutet och vid University of Chicago i USA.

Liknande studier har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå. Ann Dolling har länge forskat tvärdisciplinärt inom skogsekologi, miljöpsykologi och medicin om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa. Hon och hennes forskarkollegor undersökte hur naturen inverkade på personer som var sjukskrivna för utbrändhetssymptom. Två gånger i veckan kördes deltagarna under tre månader ut i skogen omkring Umeå. De fick inte plocka bär eller svamp – det är förknippat med prestation – utan skulle under några timmar bara vara i skogen.

– 40 minuter i skogen räckte för att puls och blodtryck skulle gå ner. Effekten kom snabbt. Men det betyder inte att de blev helt friska. Det tar betydligt längre tid att komma tillbaka från en utmattningsdepression, säger Ann Dolling.

Förutom att forskarna tog puls och mätte blodtryck före och efter skogsbesöken gjordes också djupintervjuer med deltagarna. Alla uttryckte att de kände sig lugnare och mådde bättre efter att ha varit i skogen.

– Vissa hade också haft tid att fundera över sitt liv. Någon funderade på att byta jobb och att inte gå tillbaka till det som fått hen att bli utmattad. Det fanns tid för reflektion i en miljö som tillät dem att vila: naturen.

Skogen ger lagom mycket stimuli

Vad det är som gör att naturen verkar så lugnande på människor är inte helt klarlagt. En del japanska och koreanska forskarstudier har pekat på att växternas fytoncider (som skyddar dem mot insekter) ska ha en stimulerande effekt på människans immunförsvar. Andra forskarrapporter pekar på att det naturliga dagsljuset är avgörande eftersom det gör att kroppen producerar vitamin D. Andra framhåller att luften är renare i naturen. Ann Dolling lutar mer åt en psykologisk förklaring:

– Naturen är en plats med lagom mycket stimuli. Hjärnan kan koppla av. Det finns en teori om att vi utvecklats från naturen och att vår hjärna är anpassad för den miljön, och inte för samhället som vi har byggt. Det ligger nog en del i det. De naturliga fraktalerna, alltså de mönster som upprepar sig i träd, blad och så vidare, kan också ha en effekt som säger åt vår hjärna att vi är hemma, säger Ann Dolling.

Lär nyanlända om naturen

Vid Sveriges lantbruksuniversitet har Ann Dolling och hennes kollegor i ett integrationsprojekt också studerat hur nyanlända i Sverige reagerar på naturen.

– Naturen har en så central roll här i Sverige. I de nordiska länderna över huvud taget är naturen närmast en religion. I vårt projekt ville vi undersöka hur de nyanlända kunde få en känsla för sitt nya hemland och också se om de kunde lära sig mer om den svenska naturen och kulturen. För många av dem är det inte självklart att vara ute i naturen, och det var viktigt för dem så att de kunde förstå varför svenskar, norrmän, finnar och danskar rasslar runt i buskarna hela tiden, säger Ann Dolling.

Den etniska dimensionen av naturkärleken lyfter även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, fram i sin nya bok Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion.

– Granskar man statistiken över de som besöker våra nationalparker så ser man att det är personer födda under 1940- till 1980-talet som har svenskfödda föräldrar som är i absolut majoritet. Och den svenska urbana medelklassens naturkärlek går långt tillbaka i tiden.

Naturen som religion

Svenskar vistas gärna i naturen. Har skog och mark rent av blivit de avkristnade svenskarnas nya kyrka?

2020-09-20

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.