Annons

David Thurfjell har sökt upp sekulära svenskar på vandringsleder, i motionsspår och nationalparker för att be dem beskriva vad skogen och naturen betyder för dem.

Bild: 
Henrik Mårtensson

Naturen som religion

Svenskar vistas gärna i naturen. Har skog och mark rent av blivit de avkristnade svenskarnas nya kyrka? Det frågar sig David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, i sin bok Granskogsfolk.

Annons

Jag träffar David Thurfjell i Nackareservatet i utkanten av Stockholm. Han rör sig vant på stigarna och kommenterar trädslag, växtlighet och hur andra som är ute i skogen rör sig. När vi slår oss ner på varsin sten för att göra intervjun, berättar han att det är just på liknande ställen han gjort sina egna intervjuer, de som ligger till grund för boken.

– Det här är favoritplatser för mig! Strövområden i utkanten av staden är natur som är tillgängliggjord för den urbana medelklassen. Jag har gjort intervjuer i till exempel Tyresta nationalpark, säger David Thurfjell.

I sin bok Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion (Norstedts 2020) spårar han svenskarnas naturkärlek bakåt i tiden och menar att det är en kärlek som på många sätt har ersatt religionen i det sekulariserade Sverige.

– Det finns flera viktiga aspekter under historien som slutligen tar oss till den situation vi har i dag. Det utvecklas i lager på lager i vår mentalitets- och religionshistoria. Vår naturkärlek visar sig tidigt genom vårt språk, med till exempel vissa ortnamn som speglar hållningar och attityder gentemot naturen. I min bok går jag långt tillbaka och börjar med Tacitus som skriver om Norden och nordborna under germansk tid, men sedan följer också viktiga tider då man har gjort brytningar med naturen, berättar David Thurfjell.

Kristnandet av Sverige är en sådan brytning och David Thurfjell skriver i Granskogsfolk att kristendomen ”först etablerades som en urban inomhusreligion”.

– På den katolska perioden följde sedan reformationen och det lutherska bondesamhället. Naturen sågs där mycket som en plats genom vilken Gud talar till människorna, säger han.

Industrialisering och romantiken har påverkat

Industrialiseringen av Sverige och romantiken är andra historiska skeenden som på djupet påverkat svenskarnas relation till naturen, menar David Thurfjell:

– Det händer något avgörande när den moderna industrinationen bryter med sitt pastorala förflutna. Naturen ses då som en resurs som vi kan använda så som vi önskar. Det är en starkt antropocentrisk tanke, där människan sätts i centrum. Men jag menar att romantiken som idéströmning är lika antropocentrisk, eftersom den använder naturen som en spegel för människans inre – den upplevs inte i sig själv, utan vad den uttrycker om människan själv.

Att naturkärleken växer sig starkare, samtidigt som den moderna människan fjärmar sig mer och mer från naturen är en paradox, menar han.

– Det fungerar nog rent kunskapssociologiskt så att abstrakta kategorier som exempelvis religion eller natur är svåra att upptäcka när de omger oss för tätt. Men när vi fjärmar oss är det lättare att upptäcka dem. Hela det vetenskapliga projektet vilar ju på att vi distanserar oss, säger han och nämner penanfolket som lever i Borneos urskogar. Det är en av få folkgrupper som bevarat en traditionell jägar- och samlarkultur och lever extremt nära naturen.

– De har inget ord för natur. Allt är natur för dem, säger han.

Knappt någon vild skog kvar

I boken tar David Thurfjell också upp något som han beskriver som ytterligare en paradox: att svenskar säger sig älska naturen så mycket, men samtidigt accepterar den industriella rovdrift som pågår i naturen omkring.

– Den svenska naturen är ett exempel på en extremt genomförd exploatering. Förutom den skog som finns i skyddade naturreservat eller nationalparker finns knappast någon vild skog kvar, berättar David och fortsätter:

– När Google Earth kom använde jag det för att se på skogarna i Jämtland, där jag har vandrat mycket där. Visserligen har jag alltid vetat att det är odlad skog, och jag har kört bil på skogsbolagens vägar, sett kalhyggen och så. Men när jag såg det på satellitbilderna var det ändå chockerande. Det är inga urskogar. Det är monokulturella trädåkrar. Alla arter som inte passar in har utplånats. Och det är något som skett systematiskt under hela moderniteten.

Kanske är det också den här uppdelningen som får svenskar att dyrka naturen så mycket, att man känner sig avskild från den. I de intervjuer David Thurfjell gjort för att skriva boken står det klart att många upplever en form av andlighet ute i naturen. Det är i skogen lugnet finns. Där finns också en känsla av att ingå i något större, som inte riktigt går att förklara i ord, vilket gör att det påminner om religionsutövning.

– Det finns forskning som visar att muslimer blir avstressade av att läsa koranen och att kristna får sänkt blodtryck av en gudstjänst. Jag tror att det är precis så som många svenskar känner inför naturen och att det beror på förväntningar, säger David.

Omgiven av välvilja i skogen

Ett växande område inom religionsvetenskap är cognitive study of religion, som knyter an till neuropsykologisk forskning, kognition och känslor. Inom ramen för detta område finns paradigmet predicitive coding som undersöker hur känslor blir till och hur hjärnan fungerar.

– Är hjärnan kalibrerad för att den ska bli lugn av koranläsning, gudstjänst eller en promenad i skogen, då blir den det, säger David Thurfjell.

Även om många av de personer som David Thurfjell har intervjuat säger sig uppleva något större i skogen, är det få som vill tala i religiösa termer.

– Någon använde begreppet ”resonans” för att beskriva sina upplevelser. Personen kände sig omgiven av välvilja i skogen – att träden stod där och tog hand om personen. Det är otroligt starkt! Många berättar att de kramar träd eller har gjort det som barn. Andra talar om att de känner samhörighet och att skogens processer med spirande grönska och multnande löv påminner dem om deras egen ändlighet. Många använder ordet ”connection” för detta, berättar David Thurfjell.

Att de som låtit sig intervjuas övergår till ett engelskt ord är talande, menar han, eftersom de då uttrycker ett språkligt distanserande.

– Religiösa personer har ett språk för sina upplevelser. De säger att de upplever en smörjelse. De har lärt sig sätta ord på sina känslor. Men för mer sekulariserade personer finns inga sådana uttryck. Snarare upplever många att religionen har ”förstört” språket och därför tar de avstånd från att prata i sådana termer. Många använder pekfingrarna och ritar citattecken i luften när de berättar, eller skrattar och säger ”det där lät ju lite religiöst”. Jag tycker att det är en intressant aspekt av sekulariseringen: att språket påverkas.

Andra som David Thurfjell har intervjuat tiger. Kanske söker de lugnet och tystnaden i skogen (som ju inte är så tyst, med fågelsång och löven som prasslar i vinden) och vill bevara inom sig vad hemligheten med naturen är för dem.

– Det kan vara väldigt privata känslor, som ligger nära det innersta rummet. De har i naturen känt det inre vibrera och vill inte förstöra det genom att prata om det.

Litteraturhänvisningar

Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion

David Thurfjell
Norstedts

Besök i naturen läker kropp och själ

Naturens läkande kraft intresserar allt fler forskare. Att vistas i naturen har en lugnande effekt.

2020-09-20

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.