Annons

Sommarnattens sveda – unga chansar utan kondom

Att använda kondom är fortfarande knepigt, tycker svenska ungdomar. Nu ska ungas sexuella beteende kartläggas för att kunna rikta information till dem som bäst behöver den.

Sommar, sol och bad – och i midsommartältets dunkel ångar oron för könssjukdomar bort som dagg i solsken. Men sjukdomar är en realitet. Under förra året anmäldes drygt 42000 nya fall av klamydia i Sverige. Och det är framför allt yngre som smittas: av förra årets rapporterade fall var drygt 90 procent av kvinnorna och nästan 84 procent av männen 15–29 år gamla.

Att könssjukdomar sprids beror på attityder – till att ha fler än en partner, men också till kondomer.

Maria Ekstrand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, har undersökt ungdomars attityder till preventivmedel. Hon anser att skolan kan göra mer än i dag för att få unga att omsätta sina stora teoretiska kunskaper om smittor och risker i praktisk handling.

– Jag är rädd att den här gruppen om tio till femton år kommer att ha svårare att få barn. Så kan det bli om man länge har burit på klamydiasmitta. Det är inget roligt scenario, säger hon.

I sitt avhandlingsarbete har Maria Ekstrand intervjuat ungdomar mellan 15 och 20 år om hur de ser på preventivmedel. Att ta upp frågan om kondom tycker både pojkar och flickor är knepigt. Det kunde antyda att den som föreslår det själv är smittad. Tonårspojkarna är också oroliga att stämningen skulle förstöras så att erektionen försvinner.

– Det är "finare" utan, ett sätt att visa att man litar på varandra, säger Maria Ekstrand.

Hotet att smittas med klamydia värderas som troligt, men inte allvarligt. Oönskade graviditeter ses däremot som ett mycket stort hot, men de unga tycker fortfarande att det är kvinnans ansvar.

– Killarna uttrycker att de är maktlösa eftersom det är tjejens beslut att göra abort eller ej. De tänker inte på att de kan minska risken genom att använda kondom, säger hon.

Inte längre fel med flera

Socialstyrelsen har sedan år 1987 undersökt hur svenskarna förhåller sig till hiv och aids. I undersökningen från år 2007, där 5 000 svenskar mellan 16 och 44 år fått svara på frågor, tycker omkring 80 procent av de tillfrågade att kondom är ett fullgott skydd. Trots det låter många bli att använda den, även vid tillfälliga kontakter. Bäst på att använda kondomer är de yngsta, 16–17 åringarna.

Antalet partners ökar också. Enligt 2007 års enkät har 9 procent av kvinnorna haft tre eller fler partners det senaste året, jämfört med drygt 5 procent år 1989. En anledning kan vara att det inte längre anses konstigt att ha samlag med en person som man inte har en fast relation med. Andelen kvinnor som håller med om påståendet "Samlag bör endast förekomma inom fasta förhållanden" har i år minskat till 40 procent från närmare 60 procent 1987.

Men det finns också andra och mer oroande anledningar till ökat riskbeteende. På senare tid har det kommit en rad rapporter om psykisk ohälsa hos unga, nu senast Folkhälsoinstitutets stora sammanställning om svenska folkets hälsa, som görs var fjärde år. Att unga mår psykiskt dåligt, tillsammans med ökad alkoholanvändning främst bland unga flickor, leder också till ökat sexuellt risktagande.

För att få en tydligare bild av sven-ska ungdomars sexualitet har Socialstyrelsen gett Göteborgs universitet i uppdrag att genomföra studien UngKAB09, som under kommande höst ska kartlägga kunskap, attityder och beteenden hos unga mellan 15 och 29 år. Projektledare är Ronny Tikkanen, socionom och forskare vid Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet.

– Jag visade nyligen några kurvor för mina socionomstudenter: först en gonorrékurva med tydliga toppar efter första och andra världskriget och på 1970-talet när p-pillren kom. Sedan visar jag klamydiakurvan som går stadigt uppåt och frågar vilka samhällsförändringar som i dag påverkar sexuellt beteende? En av förklaringarna som studenterna lyfter fram är internet, säger Ronny Tikkanen.

Snabbare på nätet

Internet är en mötesplats som and-ra, med den skillnaden att allt går snabbare – det är lätt att hitta en partner och sökområdet har i ett slag blivit mycket större än tidigare. Samtidigt sprids kunskap och attityder som påverkar hur människor handlar. Därför är också nätet en gyllene möjlighet att komma i kontakt med unga och informera om exempelvis smittspridning.

– Ett mål med projektet är att identifiera dem som är mest utsatta för risk, och i nästa steg ta reda på via vilka mötesplatser på internet vi kan nå dem på, säger Ronny Tikkanen.

För att kunna avgöra hur pass väl regionala och nationella informationssatsningar fungerar kommer enkätundersökningen att upprepas vart fjärde år.

Ronny Tikkanen har tidigare forskat om information riktad till män som har sex med män. I en av dessa studier erbjöds hiv-testning i samband med Pridefestivalen, och det ledde till att många som visste med sig att de haft riskbeteende eller inte testat sig på länge faktiskt kom till skott. Ett liknande sätt att nå ungdomar skulle kunna vara att erbjuda klamydiatestning vid musikfestivaler och andra större evenemang där många unga samlas.

– Att synliggöra testning är bra, och det kan väcka tanken på att faktiskt testa sig även om man väljer att göra det vid ett senare tillfälle, säger han.

Han betonar också att för att åstadkomma en beteendeförändring bör testet kombineras med samtal. Annars är risken att ett negativt svar befäster ett riskbeteende – "jag är inte smittad, då är det jag gör OK".

Ronny Tikkanen vill undvika att ungdomarna uppfattar det som att vuxenvärlden drabbats av moralpanik och vill lägga sig i deras sexliv.

– Här gäller det att ha rätt tilltal och att få fram att syftet är att samla in kunskap som ska användas för att minska spridningen av sjukdomar hos unga för deras egen sexuella hälsas skull, säger han.

I Socialstyrelsens nationella handlingsplan för klamydiaprevention är ett av målen att andelen unga som uppger att de alltid använder kondom vid tillfälliga och nya kontakter ska ha ökat "väsentligen" år 2014.

–Det handlar om att förändra attityder och beteende. Här är skolans arbete med frågor om sex- och samlevnad oerhört viktigt, säger Ann-Britt Thörn, utredare vid Tillsynsenheten för hivprevention och projektledare för handlingsplanen.

– I dag är skillnaden i kvalitet alltför stor mellan olika skolor. Om den här delen inte finns med blir preventionsarbetet som att ösa en läckande båt utan att täta hålen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar