Kortleken består av 37 olika kort som den som befinner sig i livets slutskede, eller som tidigare i livet vill fundera kring detta, kan använda tillsammans med anhöriga eller vårdpersonal. På korten finns olika påståenden om saker som kan vara viktigt inför döden. Det kan handla om att ha sina närmaste nära sig, att det finns någon som talar det egna modersmålet eller att hinna reda ut oavslutade saker med andra. Korten kan ”spelas” på flera sätt. Ett sätt som rekommenderas är att sortera upp vad man tycker är viktigt inför sin död i tre högar efter prioritet. Spelet har skapats utifrån en...
Upptäckten av så kallade telomerer, som belönades med ett Nobelpris år 2009, har väckt hopp om mediciner mot skador som tidens tand lämnar i våra celler. Nu har den drömmen kommit ett steg närmare verkligheten, enligt forskare i USA. Telomererna skyddar kromosomerna, och brukar liknas vid plasthylsan i änden på ett skosnöre. De blir kortare i takt med att cellerna delar sig och åldras. När de är helt avskavda faller cellen i dvala och dör. Enzymet telomeras kan hejda processen genom att reparera nötta telomerer. Nu har amerikanska forskare tillverkat den hittills mest detaljrika modellen av...
Personer med lindrig kognitiv störning – som ofta leder vidare till demenssjukdom – kan få ökad kognitiv förmåga av styrketräning. Det har australiska forskare visat i en ny studie. I studien ingick sammanlagt 100 personer i åldrarna 55 till 86 år. Forskarna fann en signifikant ökning i generell kognitiv förmåga hos de som fick styrketräna, jämfört med de som i stället lottades till att ägna sig åt till exempel kognitiv träning eller rena placebo-aktiviteter. Det syntes dock ingen skillnad mellan grupperna när forskarna specifikt mätte minnesförmågan. Deltagarna tränade 2–3 dagar i veckan...
När jag stiger på hos Dagny Carlsson är det inte mycket som skvallrar om att hon är 104 år. Möjligtvis att hon ber mig sätta mig bredvid henne i vardagsrumssoffan och inte mitt emot, eftersom hon hör dåligt. Men hör dåligt finns det långt yngre personer som gör. – Jag måste ha goda gener. Och så har jag en stark vilja. Jag ger inte upp när det krisar sig, säger hon när jag frågar vad som håller henne så pigg i skallen. ”Supergamling?” skrockar hon när jag förklarar mitt ärende. I boken Det åldrande minnet: Nycklar till att bevara hjärnans resurser (Natur & Kultur) beskrivs supergamlingar...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Frågan är viktig eftersom sjukdomar ju bör behandlas. Nu är det inte så att svaret ges av en enkel observation eller någon form av logisk slutledning. Det här är en definitionsfråga. En god idé är därför ta en titt på hur definitioner bör se ut. Men först rekommenderar jag artikeln ” Forskare: Klassa åldrandet som en sjukdom ” där det förs fram att medellivslängden inte nämnvärt ökar längre i...
I Sverige ökade den maximala livslängden från 101 år på 1860-talet till 108 år vid slutet av förra seklet. Siffrorna har använts som argument för att trenden mot allt högre rekord kommer att fortsätta. Men enligt forskare i USA kan det finnas en naturlig gräns för hur gammal en människa kan bli. Visserligen ökar den förväntade livslängden på de flesta håll i världen. Det beror främst på färre dödsfall bland unga, och med tiden bland människor allt längre in i ålderdomen. Men under de senaste decennierna har trenden klingat av. För dem som redan levat uti hundrade år märks inga ökande chanser...
Det är sedan tidigare känt att hjärnvävnadens förmåga att anpassa sig, dess plasticitet, går att förbättra med hjälp av bland annat fysiska aktiviteter och visuell stimulering. Om den senare metoden fungerar även på åldrade hjärnor har inte klarlagts förrän nu. Det är forskare vid svenska Linnéuniversitetet och Harvard Medical School, USA, som har identifierat förändringar i hjärnvävnaden hos personer mellan 65 och 85 år. – Vi ser att nervsystemet går att förändra, men det återstår att studera om effektens storlek påverkas av åldersskillnader, säger Abdul Kadir H. Mohammed, professor i...
Färre än hundra nu levande människor i hela världen har firat sin 110-årsdag. Genetiker i USA har avläst hela arvsmassan hos sjutton av dessa äldsta av de äldsta för att hitta gener som kan förklara varför de levt så länge. Slutsatsen blev att deras gener ser ut som hos folk flest. Men forskarna gjorde ett ovanligt fynd: en av supergamlingarna hade en genvariant som ökar risken att dö knall och fall av hjärtsjukdomen arytmogen högerkammarkardiomyopati. Etiska riktlinjer säger att forskare som hittar en sådan mutation av en slump bör informera bäraren, så att han eller hon kan få förebyggande...
I en studie vid Texas university fick personer mellan 60 och 90 år utföra olika uppgifter i 15 timmar per vecka under tre månader. En grupp fick lyssna på musik och lösa korsord i hemmet, en annan grupp engagerades i sociala aktiviteter, utflykter och underhållning. En tredje grupp fick lära sig något nytt: antingen att fotografera digitalt eller sy lapptäcken, eller båda. Efter tre månader hade de som lärt sig nya saker bättre resultat på kognitionstester jämfört med de andra grupperna. Framförallt hade det episodiska minnet förbättrats, det vill säga minnet av sådant som man själv är med om...
