En genomgång av åtta olika studier av falska minnen visar att drygt 50 procent av försökspersonerna upplever minnen som försöksledarna har planterat i dem som verkliga. Inom den gruppen beskriver drygt 30 procent minnena som robusta, fullskaliga eller något ofullständiga. Drygt 20 procent betraktar de påhittade händelserna som delvis sanna, men inte i tillräcklig grad för att klassas som att de verkligen accepterar påståendet som ett eget minne. Detta framgår av en metastudie i tidskriften Memory , som omfattar totalt 423 deltagare. De metoder som visat sig mest effektiva för att plantera...
När vi påminns om något, positivt eller negativt, sparas minnet på nytt. Men om processen störs kan minnet förändras i grunden. Ett minne av någon form av rädsla skulle därmed kunna försvagas eller helt raderas. Det var utgångspunkten för det försök vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Current biology . Forskarna exponerade personer med kraftig spindelfobi för bilder på spindlar. Samtidigt mätte de hjärnaktiviteten i amygdala, som är starkt kopplad till rädsla. En grupp fick se fyra bilder av spindlar i snabb följd och efter tio minuter exponerades de sedan för många fler...
Forskare vid Stockholms universitet har sammanställt resultaten från drygt 90 studier där djurs minne har analyserats med en metod som kallas DMTS – en förkortning för delayed matching-to-sample . Metoden går ut på att presentera en abstrakt symbol för djuret, som sedan visas igen – men då tillsammans med ytterligare en symbol. Djurets uppgift är att komma ihåg den första symbolen och markera den vid det andra visningstillfället. Genom att successivt öka tiden mellan de två visningstillfällena kan man undersöka hur länge djuret minns den första symbolen. Forskarnas sammanställning omfattar 25...
Den franske författaren Patrick Modiano får årets Nobelpris i litteratur ”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”. – Han är en mycket känslig betraktare av världen, säger Daniel Pedersen, som är litteraturvetare vid Stockholms universitet och driver ett forskningsprojekt om Patrick Modiano som ska resultera i en bok nästa år. – Jag började läsa honom när jag bodde i Paris i närheten av en adress där en av hans böcker utspelade sig, berättar Daniel Pedersen. Patrick Modiano berör ständigt förhållandet mellan plats och tid,...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Minnet av händelser brukar ha känslofärger – som kan förändras med tiden. Efter ett svek är minnet av den första dejten kanske inte längre så ljuvt. Själva scenen finns kvar, men känslan är förbytt. Nu har en grupp forskare i USA studerat hur minnen formas och omformas i ett samspel mellan två områden i hjärnan hos mushannar: hippocampus (som håller reda på var och hur något sker) och amygdala (som bidrar med positiva eller negativa känslor). Susumu Tonegawa, hjärnforskare vid Massachusetts institute of technology, och hans medarbetare använde en metod som kallas optogenetik. De placerade ett...
Att man kan få folk att tro att de varit med om saker som inte har hänt, visar tidigare studier. Men nu har forskare vid University of California i USA sett att man också kan förvränga minnet hos personer med superminne, så kallat HSAM (highly superior autobiographical memory), eller hypertymesi på svenska. Det är mycket ovanligt med den här typen av extraordinärt minne, där man detaljerat kan säga vad man har gjort nästan varje dag i sitt liv. Forskarna ville se om denna minneskapacitet gjorde deras minne svårare att påverka. Så var inte fallet. De 20 deltagarna med superminne var lika...
Genom att söka igenom hela den mänskliga arvsmassan hittade forskare vid Universität Basel 20 gener som är inblandade i att minnas negativa intryck. Ett läkemedel som påverkar ett protein som genen producerar, kunde dämpa negativa minnen. Forskarna identifierade de gener som är kopplade till negativa minnen i 349 personer som överlevt folkmord. Sedan gjordes minnestester på 40 friska personer som fick antingen läkemedel eller placebo. Läkemedlet är en redan använd allergimedicin, ett antihistamin. Tre timmar efter att försökspersonerna tagit en dos gjordes ett utförligt känslo- och...
I en studie vid Texas university fick personer mellan 60 och 90 år utföra olika uppgifter i 15 timmar per vecka under tre månader. En grupp fick lyssna på musik och lösa korsord i hemmet, en annan grupp engagerades i sociala aktiviteter, utflykter och underhållning. En tredje grupp fick lära sig något nytt: antingen att fotografera digitalt eller sy lapptäcken, eller båda. Efter tre månader hade de som lärt sig nya saker bättre resultat på kognitionstester jämfört med de andra grupperna. Framförallt hade det episodiska minnet förbättrats, det vill säga minnet av sådant som man själv är med om...
