Svenska mumier kartläggs
Mumifiering skulle försäkra den döde om ett evigt liv. Men genom tiderna har miljontals mumier nyttjats till allt från läkemedel, färgpigment och gödningsämne till bränsle i ånglok. Länge var mumier Egyptens största exportvara!
Ett problem för forskarna är att så få mumier finns kvar. I Sverige pågår ett projekt vid Uppsala universitet, Uppsala Mummy Survey, UMS, för att kartlägga landets mumier. Projektledare är Geoffrey Metz, doktorand och antikvarie vid Victoriamuseet för egyptiska fornsaker vid Uppsala universitet.
– Jag försöker identifiera mumieresterna i landet och beskriva deras ursprung. Kartläggningen kan sedan användas av andra forskare för olika ändamål, t ex för att undersöka hälsoläget och miljön långt före industrialismen. Genom att jämföra mumierna med nutida människor kan vi se hur tungmetaller, kemiska föreningar och andra ämnen har påverkat oss, säger Geoffrey Metz.
Projektet omfattar tre områden: vetenskaplig analys, utbildning av allmänheten och föremålens bevarande. Mumier från Sveriges samtliga musei- och institutionssamlingar kartläggs.
– Men materialet kommer även från mer obskyra sammanhang. Exempelvis från Sveriges samlingar från den period när man sysslade med rasforskning och mätte och jämförde skallar från olika folkgrupper, säger Geoffrey Metz.
Mumierna undersöks på ett ”icke förstörande sätt”. Det sker bl a genom datortomografi, där mumierna röntgas i skivor. Dessa kan sedan sättas samman så att en tredimensionell bild av mumierna uppstår.
– Hittills har vi genomlyst fyra mumier, varav tre barn. En mumie visade sig vara ett hopplock av delar från sent 1700-tal, när mumier blev intressanta föremål i svenska kuriosakabinett, säger Geoffrey Metz.
Mumieprojektet har också resulterat i en utställning på Museum Gustavianum, Uppsala universitets museum.
