Blandad befolkning på vikingatiden

Sigtuna är en av Sveriges första städer. En ny studie visar att många som levde där på vikingatiden var migranter – från när och fjärran.

Publicerad
Två av totalt tre män som i början av 1000-talet begravdes i samma grav på en kyrkogård vid nuvarande Prästgatan i Sigtuna.
Bild: Sigtuna museum

En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. 

Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning.

– Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra från närområdet utanför Mälardalen, kanske södra Skandinavien. Den tredje zonen är Nord-, Central- och Östeuropa, berättar Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien. 

I 16 fall har man analyserat både dna och strontium hos individerna. Åtta av dem visade sig härstamma från närområdet i Sigtuna, medan fyra kom från närområdet utanför Mälardalen. Fyra hade en mer avlägsen bakgrund och kom från den tredje zonen. De övriga 22 individerna, som analyserats enbart för dna eller strontium, uppvisar samma mönster som de 16 totalanalyserade individerna.

Forskarna hittade även individer vars dna visade att de härstammade från utanför närområdet, medan strontiumanalysen visade att de växt upp i Sigtunatrakten. Sannolikt rör det sig om barn till personer som flyttat dit.

– Detta gör sammantaget att Sigtuna verkar vara en internationell plats, säger Anders Götherström. Och det är väl inte så konstigt. Skulle man göra karriär i någon form så var detta stället att vara på. Troligen skiljde sig Sigtuna från den omgivande landsbygden i detta avseende.   

Anders Götherström påpekar att Sigtuna troligen påminde mer om platser som Kiev eller York – maktcentra dit många reste och där många människor passerade. 

I pressmeddelandet från Stockholms universitet – som ledde till omfattande medierapportering – står det att hälften av Sigtunas invånare var invandrare. Kan man säga så utifrån era data? 

– Migranter är kanske ett mer passande begrepp, eftersom det handlar om folk som flyttat. Och hälften av de inflyttade kommer ju från närliggande regioner, som kanske Skåne eller området sydväst om Mälardalen. Så studien visar framför allt att vikingatidens Sigtuna var en plats som många passerade.

Resultaten är publicerade i Current Biology.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor