Svenskar experter på svinpest – men regeringen stoppar forskningen

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom som drabbar vildsvin och tamgrisar. Sveriges första fall beskrivs som både väntat och oväntat på samma gång.

De senaste tio åren har minst två nya länder inom EU drabbats varje år. I Sverige har risken bedömts som förhöjd och myndigheterna har länge varit beredda på att hantera ett utbrott, enligt Erika Chenais som är statsveterinär och forskar om afrikansk svinpest vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Men vi blev lite förvånade att vi fick vårt första fall i Fagersta, och inte vid ett färjeläge eller på en rastplats längs någon av de stora Europavägarna, säger Erika Chenais.

De första kadavren hade legat ett tag när de upptäcktes i Fagersta och Norberg. Erika Chenais bedömer att smittan funnits i landet i en eller rentav två månader. Smittan har troligtvis kommit hit med importerat obehandlat, rått eller okokt vildsvinskött, som vildsvinen sedan fått tag i och ätit av.

 – Vildsvinspopulationen är relativt stor i det här området. De har förmodligen levt ganska tätt runt en soptipp där det varit gott om mat. Det finns liknande soptippar i många andra kommuner, säger Erika Chenais.

Att vistas inom den smittade zonen i Västmanland och delar av Dalarna är förbjudet. Erika Chenais räknar med att avspärrningarna kommer att bestå i åtminstone tre månader. När jägare hittat det sista smittade kadavret tar det sex månader innan en officiell friskförklaring kan ske. Då krävs det att jägare fortsätter att leta efter smittade djur under hela den perioden.

– Det finns goda möjligheter att lyckas med detta och det finns många bra exempel från andra europeiska länder.

Samarbete är nyckeln. Erika Chenais berättar att SVA har tät kontakt med Jordbruksverket, men också med markägare, skogsägare och tamgrisuppfödare. Under måndagen beslutade Jordbruksverket att samtliga tamgrisar i området ska avlivas. Samtidigt fortsätter sökandet efter sjuka vildsvin.

– Men djuren är svåra att hitta, eftersom de går undan och gömmer sig i buskage eller rotvältor när de är sjuka. Området är dessutom ganska eländigt med många gamla gruvhål. Jägarna gör en jätteviktig insats, säger Erika Chenais.

Erika Chenais intresserade sig tidigt för hur djursjukdomar påverkar fattiga människor. Hon har disputerat på afrikansk svinpest och studerat virusets epidemiologi och socioekonomiska effekter för småbönder i Uganda. I delar av Afrika har svinpestvirus funnits bland vårtsvin och mjuka fästingar i tusentals år. År 1921 beskrevs sjukdomen för första gången hos tamgrisar i Kenya. I sin forskning har hon sett att bönderna drabbas ungefär vart tredje år.

Erika Chenais och statsepizootolog Karl Ståhl, också vid SVA, är landets ledande experter på ämnet. Även i ett europeiskt perspektiv utmärker de sig, eftersom det är ont om experter. Deras forskning har finansierats av Vetenskapsrådet genom biståndsbudgeten. Men i somras beslutade regeringen att sluta finansiera nya projekt inom utvecklingsforskning. Redan beviljade forskningsprojekt löper dock projekttiden ut. Detta enligt ett ändringsbeslut i Vetenskapsrådets regleringsbrev.

– Det är ett dråpslag inför framtiden, säger hon.

Erika Chenais konstaterar att de har lärt sig viktiga saker om virusets virologi och patologi som de inte hade kunnat annars. Hon har också samarbetat med kollegor i Europa och sett vad som fungerar och inte fungerar när det kommer till att begränsa smittspridningen till vildsvin.

Texten justerades 12 september kl. 13.40.