
Bild: Getty images
Det säger forskningen om HVB-hemmen
På HVB-hem hamnar ungdomar i behov av samhällets hjälp. Men hur den hjälpen fungerar vet vi ganska lite om – hundratals metoder används utan att effekten utvärderas.
Polisens larm om att kriminella driver HVB-hem har väckt starka reaktioner och orsakat politisk debatt. Många andra brister har också uppmärksammats när det gäller stödet till unga i samhällets vård – både vad gäller behandlingsmetoderna och omhändertagandet. Forskare talar om samhällsvården för unga som ett område där det saknas en etablerad professionell struktur. Dessutom görs nästan ingen utvärdering av hur effektiv vården är.
Den 23 juni i år presenterade regeringens särskilda utredare förslag på hur HVB-systemet kan förbättras. Och redan nu har några förändringar införts – från och med den 1 juli skärps utbildningskraven för dem som ska arbeta inom HVB.
Här är F&F:s artikelserie om vården på landets HVB-hem:
Tors gård på Gotland har i över 25 år tagit emot ungdomar i behov av stöd. Men när Ivo stängde HVB-hemmet med hänvisning till allvarliga brister utbröt en rättslig strid.
Fler barn hade överlevt om de inte blivit tvångsplacerade, visar en ny studie av 20 000 LVU-domar. Risken att dö före 20 års ålder ökar markant för dem som placeras på HVB-hem, Sis-hem eller i familjehem, enligt forskaren Ronja Helénsdotter.
Många av de metoder som används för att få unga att bryta med kriminalitet saknar vetenskapligt stöd. Men en metod sticker ut: TFCO. Trots det är det bara ett fåtal ungdomar i Sverige som får behandlingen.
På HVB-hemmet Tors gård på Gotland fick Kristin Alvåg stöd och struktur och fann ett lugn bland hästarna i stallet. I dag är hon tillbaka på gården – som hyresgäst.

Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer