Annons

”Att få en fingervisning om vem som har förhöjd risk att blir allvarligt sjuk är viktigt, då vi inte har obegränsade resurser”, säger Karl Hagman, specialistläkare i infektionsmedicin vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Karolinska institutet.

Bild: 
Getty Images

Coronavirus i blodet förutspår allvarlig sjukdom

Patienter med covid-19 som har coronavirus i blodet blir oftare svårt sjuka. Dessa patienter bör prioriteras att få virusläkemedel, menar forskarna bakom den nya svenska studien. 

Annons

Publicerad:

2020-09-07

Att bättre kunna förutsäga vilka covid-patienter som löper ökad risk att få ett allvarligt förlopp är viktigt när vården ska fördela resurser. Nu har svenska forskare hittat ett sätt att göra just detta.

– Vi kunde se att de som hade virus i blodet hade en kraftigt förhöjd risk att bli allvarligt sjuka och att dö. Det spelar roll för hur vi ihop med andra riskfaktorer ska kunna besluta exempelvis om nivå på övervakning men även om behandling, säger Karl Hagman, specialistläkare i infektionsmedicin vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Karolinska institutet.

Med hjälp av ett så kallat PCR-test går det i dag att mäta om en person är smittad av covid-19 genom att analysera prov från luftvägarna, och däri detektera virus-RNA. På liknande vis kunde forskarna nu undersöka patienters blod, genom att analysera serum.

Var fjärde med virus i blodet avled

I studien ingick 167 patienter som hade blivit inlagda på sjukhus för covid-19, varav det gick att mäta att 61 hade coronavirus i blodet. Inom 28 dagar efter inläggning hade femton av dem avlidit, vilket motsvarar 25 procent. I gruppen utan virus i blodet hade tre avlidit, vilket motsvarar knappt 3 procent. Risken att behöva intensivvård var också betydlig högre för de som hade virus i blodet jämfört med personer utan. Resultaten publiceras i tidskriften Clinical Infectous Diseases.

– Att få en fingervisning om vem som har förhöjd risk att blir allvarligt sjuk är viktigt, då vi inte har obegränsade resurser. Exempelvis har USA köpt upp det mesta av läkemedlet remdesivir som hindrar virus att replikera sig och då bör vi prioritera att ge det till den här gruppen, säger Karl Hagman och tillägger:

– Men det är minst lika mycket värt att selektera fram lågrisk-gruppen som kanske inte bör behandlas. All behandling medför en risk för biverkningar och om man har en stor chans att bli frisk utan läkemedel så kanske det är bättre att avstå. 

Nedsatt immunsystem kan ligga bakom

En gemensam nämnare hos de som hade virus i blodet var att de var äldre, med en medianålder på 63 år jämfört med de utan virus i blodet, där medianåldern var 53 år. Studien svarar inte på frågan om varför den som har virus i blodet löper ökad risk att bli allvarligt sjuk. Enligt Karl Hagman kan det handla om att virus i blodbanan i sig är ett tecken på de processer som gör att patienterna blir allvarligt sjuka.

– Äldre som grupp har nedsatt immunförsvar och svårare att kontrollera virusreplikeringen. Man kan tänka sig att när virushalterna i luftvägar och lungor blir extremt höga sker en utsvämning av virus till blodet som då ger de cytokinstormar som ger de allvarliga symtomen, säger han.

Tidigare studier tyder på att detta kan vara fallet. I diskussionsavsnittet i den publicerade artikeln refererar de bland annat till en amerikansk studie där halten virus i näsan mättes och där det visade sig att de som hade högst halter också hade en ökad risk att dö. I en kinesisk studie syntes också att hos personer med virus i blodet uppmättes också mycket höga halter av en proinflammatorisk cytokin kallad IL-6, jämfört med patienter utan virus i blodet.

– Det skulle vara intressant att i de stora studier som gjorts av hur kortison och remdesivir fungerat vid covid-19, se om det i materialet finns data på om patienterna då de fick dessa läkemedel hade virus i blodet eller ej, exempelvis om det finns sparade blodprov, säger Karl Hagman.

Studier av plasma från tillfrisknade pågår

I dagsläget är antalet svårt sjuka få i Sverige, men ingen vet om det kommer en andra våg med många smittade senare under hösten. Den forskargrupp där Karl Hagman ingår bedriver även studier med så kallad konvalescentplasma. Det är blodplasma från personer som genomgått sjukdomen och tillfrisknat. I USA har den amerikanska motsvarigheten till det svenska läkemedelsverket, FDA, i augusti godkänt att akut sjuka skulle kunna behandlas med sådan plasma.

I den svenska studien fick i ett första steg tio patienter plasma, för att bedöma säkerheten. I en uppföljande fas 2-studie fick sedan 30 personer samma behandling. 

– Tanken är att de antikroppar som finns i plasman kan hjälpa patientens eget immunförsvar att hantera virusinfektionen, men resultat är ännu ej analyserade eller publicerade, säger Karl Hagman.

Karl Hagman

Karl Hagman, specialistläkare i infektionsmedicin vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Karolinska institutet.

Bild: 
Cecilia Larsson Lantz, sjukhusfotograf på Danderyds sjukhus.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.