Kvinnor på tjänsteresa äter oftare på rummet

Måltiderna på tjänsteresan skiljer sig från våra vardagsmåltider, både i betydelse och upplevelse. Men det är stor skillnad om vi äter ensamma eller tillsammans med kolleger eller kunder. När vi äter med kolleger blir det sociala avgörande.

– Vi kan ge avkall på våra egna matpreferenser för att blidka gruppen. Om jag är vegetarian och alla vill gå på Texas Longhorn, kan jag välja att gå dit ändå och tycka att det är okej. Det är intressant hur stor påverkan gruppen har på oss.

Majoriteten av övernattningarna på svenska hotell sker i tjänsten, och antalet måltider på tjänsteresor uppskattas till flera tiotals miljoner per år. Ändå har kunskapen om dessa måltider hittills varit obefintlig. Nu har Joachim Sundqvist, forskare vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, fyllt en del av tomrummet med sin doktorsavhandling.

– Jag har sett att konsumenten inte alltid upplever det som erbjuds som tillräckligt. Min forskning kan hjälpa både branschen och konsumenterna.

När vi äter med kunder på tjänsteresan blir deras upplevelse vägledande för om vi betraktar måltiden som lyckad eller ej. Maten och miljön kan vara sekundär om kunderna trivs, förklarar Joachim Sundqvist.

– En deltagare i min studie tyckte att en restaurang serverade dålig mat i stökig miljö. Ändå blev det en positiv upplevelse, eftersom kunderna var nöjda.

Joachim Sundqvist har i en enkät frågat drygt 500 tjänsteresenärer om sina måltider under tjänsteresan. Resultatet visar överraskande könsskillnader, bland annat att kvinnor i större utsträckning äter på hotellrummet. 

– Det är intressant, eftersom ingen tror att de är mindre sociala än män egentligen. Det kanske kan handla om en trygghetsfråga eller andra normer.

Kvinnorna i studien använde digital teknik i högre utsträckning för att hitta rätt utbud, vilket överraskade Joachim Sundqvist.

– Det var inget jag hade räknat med att de skulle vara mer tekniska. Men det var roligt att få sina fördomar krossade.

Samtliga tjänsteresenärer visade sig vara rätt prismedvetna när de äter ensamma, kvinnorna i något högre utsträckning. Men priskänsligheten påverkades enbart marginellt av inkomstens storlek.

– När man är ute på tjänsteresa vill man slippa lägga sina egna pengar på mat, oavsett hur mycket man tjänar. Traktamenten måste kunna täcka utgifterna.

En viktig slutsats i Joachim Sundqvists forskning är att bilden av en tjänsteresenär är komplex, och många faktorer kan påverka upplevelsen av en god måltid. För att branschen ska kunna möta behoven, måste de bli mer lyhörda för tjänsteresenärernas olika mål med måltiderna.

– Tjänsteresenären är inte en autonom tjänsteman med högre inkomst, här finns verkligen en stor variation. Jag ser en diskrepans här mellan den bild som finns av tjänsteresenären och hur det ser ut i verkligheten.

Nu under coronapandemin reser vi mindre. Hur påverkar det måltiderna i tjänsten?

– Det är svårt att säga. Det är klart att tjänsteresandet har minskat, och de som äter sina måltider på hotellrummet kan ha ökat något. Men jag tror nog att vi kommer att återgå till det lite mer normala så småningom. Vikten av personliga möten går inte att underskatta.