Myten om Zorns palett avslöjad

Att Anders Zorn bara använde fyra färger när han målade är en myt. Det visar en teknisk undersökning av fler än 30 verk av konstnären.

Publicerad
målning av ung kvinna som bortvänd ror över spegelblank sjö

Anders Zorn (1860–1920), Midnatt, 1891, olja på duk.
Foto: Zornmuseet, bilden är något beskuren

Anders Zorn föddes i Mora 1860 och är kanske mest känd för sina nakenstudier av dalkullor i naturen, så kallade Zorn-kullor, men han var även en eftertraktad porträttmålare som bland annat anlitades av kungahuset.

Nu har konstvetaren Emma Kummerfeldt Quiroa, med hjälp av bland annat röntgen och multispektral fotografering, jämfört hur Anders Zorns teknik förhåller sig till samtida konstnärers.

Anders Zorn självporträtt
Anders Zorns självporträtt visar konstnären med en begränsad palett. Men tekniska analyser motbevisar myten om Zorns fyrfärgspalett.
Bild: Anders Zorn: Självporträtt, 1896, Nationalmuseum (Foto: Anna Danielsson), allmän egendom

– Hans tavlor ser hastigt målade ut, men tittar man på strukturen ser man att det snabba uttrycket snarare är en konstruerad estetik. Han skiljer sig därmed från impressionisterna, säger Emma Kummerfeldt Quiroa.

Myt om Zorns fyra färger

Det är första gången som Anders Zorns konstnärskap utforskas tekniskt med naturvetenskapliga metoder. Förutom målningarna med tillhörande skisser har Emma Kummerfeldt Quiroa även undersökt ateljématerial som färgtuber, paletter och fakturor från färghandlare.

– Det finns en myt – som Zorn själv bidrog till – att han bara använde fyra färger, men analyserna visar att han använde en bredare palett, även om den inte var lika bred som impressionisternas, säger Emma Kummerfeldt Quiroa.

Hennes avhandling har lagts fram vid Stockholms universitet och de tekniska undersökningarna har gjorts med hjälp av Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

Fler tekniska analyser av konst

En av de saker som framträdde när ett stort antal av Zorns målningar analyserades var hur hans konstnärskap utvecklades.

Emma Kummerfeldt Quiroa
Emma Kummerfeldt Quiroa, konstvetare vid Stockholms universitet.

– Från omkring år 1900 och framåt målar han väldigt, väldigt tunt och lånar tekniker från sin tidiga akvarellpraktik, säger Emma Kummerfeldt Quiroa.

Naturvetenskapliga analyser är fortfarande relativt ovanliga inom konstvetenskapen, åtminstone i Norden, men Emma Kummerfeldt Quiroa hoppas att de ska användas mer.

– Det finns särskilda frågor som bara kan besvaras med tekniska analyser. Om man inte drar nytta av dessa analysmöjligheter finns det risk för feltolkningar av verk och konstnärskap.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor