SVERIGES FÖRSTA TIDSKRIFTSBLOGG - START 2004
Kan en växt ha ett effektivare genetiskt maskineri än en människa? Det beror naturligtvis på vad man menar med effektivt, men vi människor har 3 miljarder genetiska bokstäver i vårt dna och utav dem är det bara 1,5 procent som används för att göra proteiner – det som kallas gener. Andra delar behövs för att bestämma när och hur generna ska användas, men utöver dem så har mer än hälften av vårt genom ingen känd uppgift.
Det har varit dags för det årliga beskedet från forskningsfinansiären huruvida det projekt man ägnat många månader åt att skriva samman har fått pengar. I mitt fall hade ansökan om ett mycket omfattande forskningsprogram med många svenska och internationella forskare inblandade ställts till Riksbankens Jubileumsfond. Det var tredje gången jag sökte. Det blev inga pengar den här gången heller. Det blev i vanlig ordning inte heller någon förklaring till varför beredningsgruppen inte ansåg programmet värt att stödja finansiellt.
En miljö - till exempel en älv - förändras på något sätt - till exempel genom att byggas ut för vattenkraft - och miljön blir därigenom mindre gynnsam för en art - till exempel lax. Lax är en hotad art och ett av hoten mot den är just vattenkraftens anläggningar. Enligt lag ska därför vattenkraftbolagen stå för att odlad lax sätts ut i vattendragen som kompensation för det bortfall av lax som vattenkraften orsakar.
När vi talar om människovärde är det bara den hittills överlevande människoarten, den som vi själva tillhör, som vi tar med i beräkningen. De tidigare, nu utdöda, ca tjugo människoarterna behöver vi inte bry oss om. Huruvida de var guds avbilder eller av andra skäl hade ett särskilt värde kan vi lämna därhän.
Den som klassificerar utövar makt. Vi Homo sapiens-människor utövar ständigt makt genom att klassificera andra som lägre stående och sätta oss själva på piedestal.
Den gamle KGB-agenten, Ryska Federationens president Vladimir Putin har ett nära och varmt förhållande till den sovjetiska historien. Enligt hans utsago var Sovjetunionens fall 1900-talets största geopolitiska katastrof. I dagarna har han lovat att återinföra utnämningen ”arbetets hjälte” för att hedra sådana högpresterande arbetare som under sovjettiden kallades stachanoviter. Det var Josef Stalin som en gång införde denna belöning till förtjänta medborgare i sin strävan att öka produktiviteten i det moderniserande Sovjetunionen.
Debatten om skolan rullar vidare. Igår morse (27 mars) satt jag, vackert bemålad av TV4:s sminkös, och berättade om problemen som uppstår när de nya studentkullarna kommer till universitetet. Kungliga vetenskapsakademien har sagt sitt, politiker och opinionsbildare ventilerar sina åsikter. Men vad tycker studenterna? I inslaget i TV4:s nyheter klockan 19.00 igår målade journalisten upp en bild av ljusskygga studenter som inte vill vara med och debattera. Inget kunde vara längre från sanningen.
I storpolitiken går man med fördel tillbaka till München 1938 och Kuba 1962 för att hämta historiskt brukbara lärdomar i nuet och inför framtiden. Både ett Münchensyndrom, efter Chamberlains naiva tilltro till Hitlers fredsvilja 1938, och ett Kubasyndrom, efter Kennedys resoluta ingripande mot sovjetiska försök att placera medeldistansrobotar på Kuba 1962, bygger på tanken att en aggression som inte tas på allvar och aktivt motverkas leder till att den upprepas. Det kontrafaktiska elementet är framträdande.
Vad betyder Franciskus på Heliga stolen i Rom för klimatet?
Om tidningen Forskning & Framsteg hade grundats idag hade den kanske fått namnet Ansökningar & Anslag som filosofen Nils-Eric Sahlin pricksäkert föreslog. Vid den här tiden av året kan jag inte annat än hålla med.
Ibland kallas 1900-talet för ideologiernas århundrade. I historieböckernas fokus står då kommunism och nazism, och de storskaliga brott mot mänskligheten som förövades av regimer som härskade i dessa ideologiers namn. Mera sällan inplaceras liberalismen och de liberala demokratierna i samma historia. Detta sker emellertid i en ny doktorsavhandling i historia, Dystopiernas seger. Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt, skriven av Lundahistorikern Johan Stenfeldt. Han tar sin utgångspunkt i vad han kallar det dystopiska trilemmat.
