Miljö

Evolutionen har förvandlat arbetarmyrorna till små kroppsbyggare, på bekostnad av deras flygförmåga. 

Genetiska analyser av fossil från en sabeltandad katt indikerar att arten jagade dagtid i flock och att den tröttade ut sina byten, en jaktmetod som mer liknar vargens än de nu levande kattdjurens.

Spillningen från havsfåglarna som häckar på stora Karlsö gynnar indirekt insektsätande svalor, men bidrar också till den lokala övergödningen i Östersjön.

Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade med drygt 8 procent under årets första kvartal jämfört med utsläppen 2019 under samma period. Minskningarna ägde rum innan effekterna av coronapandemin blev påtagliga.

Arkeologiska undersökningar indikerar att istidsmänniskor ägnade sig åt storskalig jakt på fjällräv för 27 000 år sedan, mitt under smällkalla vintern.

Det går att minska antalet fåglar som dör vid vindkraftverk genom att måla ett av rotorbladen svarta.

Den globala uppvärmningen tinar upp sparvugglans vinterförråd – och det slår hårt mot framför allt honorna.

Nya rön omkullkastar den vedertagna uppfattningen att djuren i toppen av näringskedjorna löper störst risk att dö ut. Istället är det växtätarna som är mest hotade och så verkar det ha varit sedan slutet av istiden.

Hur påverkas atmosfärens växthusgaser av att insekter och andra småkryp minskar dramatiskt i antal på grund av gifter i jordbruket? När småkryp dör och förmultnar utan att ersättas av nya borde det väl bli ett tillskott av både metangas och koldioxid? Väldigt lite per kryp förstås, men de är ju väldigt många och dessutom blir även de djur som skulle ha ätit småkrypen färre. /Jonas Jäthing

Afrikas stora växtätare skulle behöva anpassa sig till det allt varmare klimatet genom att beta under dygnets svalare timmar – men då ökar risken att de blir tagna av lejon och andra nattaktiva rovdjur.

Det var människans rovdrift på naturen som tvingade jättepandan till att bli en utpräglad bambuätare. En gång i tiden var den snarare en allätare, precis som andra björnar.

Genom att tvinga fram värmeanpassningar hos algerna som lever inuti koraller går det att motverka korallblekning, en sjukdom som blir allt vanligare i takt med att havstemperaturerna stiger.

  Lagring av koldioxid i marken föreslås – men har vi råd med det? Varje kolatom vi gräver ner tar med sig två syreatomer. Är detta hållbart i längden? /Ingemar Dahlstrand