Att president Vladimir Putin vill återupprätta Ryssland som stormakt har framgått med obehaglig tydlighet det senaste decenniet. Enligt den putinistiska logiken måste Ukraina avnazifieras, och det är de svekfulla västländerna som har fört ukrainarna på ideologiska villo­vägar. Rysslands aggressionspolitik får uppenbart sin näring i tolkningen av historien, men åtminstone jag har ibland svårt att förstå hur Kremls världsbild hänger ihop.

Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, har i Ryssland och kriget om historien gjort en rejäl genomgång av vad som har utspelat sig på den yta som så småningom blev det ryska imperiet – från Kievrikets grundande på 800-talet till Sovjetunionens kollaps – och framför allt hur skeendet tolkas i Putins berättelse om Ryssland.

På några ställen blir tonen akademiskt undervisande, men det hämtas igen i den avslutande analysen, då man som läsare inser att historielektionen var nödvändig för att ge en djupare förståelse av putinismen. Även om prognosen för framtiden huvudsakligen är mörk, så konstaterar Klas-Göran Karlsson, i likhet med Martin Kragh i Det fallna imperiet, att ett annat Ryssland hade varit möjligt. Historien är inte deterministisk. Just nu har Putin emellertid ”stängt historien för förändring”, avslutar Karlsson: ”Den enda trösten är att historien sällan blir som man har tänkt sig”.