Annons

Slut med 9 till 5

Allt fler sköter sina arbeten hemma eller på resa Och vi arbetar alltmer oregelbundna tider.

Annons

En nystartad affärstidning, Att:ention, beskriver sig som en "guide för oss som inte skiljer benhårt på jobbet och livet". Och kanske har man hittat en ny och växande målgrupp, eftersom många i dag har arbeten som de mentalt inte kan stänga av när de går hem.

Arbetstiden är på väg att bli ett diffust begrepp. Det menar Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Arbetslivsinstitutet. Många arbetsgivare avtalar bort ersättning för övertid, och genom e-post och mobiltelefon kan vi alltid vara nåbara. Det innebär att de fasta tidsramarna för arbetet löses upp och att gränsen mellan arbete och fritid blir alltmer flytande.

Att många förlägger viss arbetstid hemma innebär att någon del av hemmet får prägel av arbetsplats, samtidigt som många arbetsplatser alltmer liknar hem - med övernattningsmöjligheter och plats för fester och lekar. Närvaroreglering blir meningslös, vilket gör att kraven på självreglering ökar. Den anställde blir sin egen övervakare. Både frihet och ansvar ökar. Enligt Gunnar Aronsson finns det risk att arbetet blir en ständig följeslagare - även på semester och helger. Är man osäker inför omorganisationer eller nya projekt jobbar man ofta mer än vanligt, av okunskap om hur mycket kollegerna jobbar.

Svårt mäta flytande arbetstider

Denna övergång till en arbetsmarknad bortom stämpeluret är svår att överblicka. De alltmer flytande gränserna mellan fritid och arbetstid har medfört att det blivit mer problematiskt att mäta arbetstidens förläggning på ett tillförlitligt sätt, menar man på Statistiska centralbyrån. Det är alltså svårt att säga om vi verkligen arbetar mer.

Det finns fler forskare som menar att vi arbetar på ett nytt sätt. Tommy Isidorsson vid Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, anser att vi är på väg att lämna industrisamhällets syn på arbetstid, där arbetet byggde på stämpelur, arbetsdelning och standardisering. I stället för att producera för lagerhållning producerar vi nu direkt för kunden. När ledorden är flexibilitet och kundanpassning blir centraliserade arbetstidslösningar svårare. Inhyrd arbetskraft tas in vid behov. Detta gäller främst industrin.

- Men även fler och fler tjänstemän jobbar med målstyrd verksamhet, och då blir det exakta antalet arbetstimmar mindre intressant, säger Tommy Isidorsson. Det viktiga är i stället att arbetet blir klart i tid. Samtidigt vet vi att den obetalda övertiden ökar. Man kan tala om att vi är på väg in i en posttayloristisk produktionsfas av arbetstider. Dessutom finns det exempel på att de som arbetar med administration inom industrin i dag gör det efter individuella scheman.

Delade meningar

Men meningarna är delade bland forskarna - kanske just därför att detta är ett svårmätbart fenomen.

- Det är mycket tal om hemarbete nuförtiden och så kallad teleworking, men jag ser inga tydliga tendenser till att detta skulle öka, säger Anders Wikman, fil.dr i sociologi och forskare vid Arbetslivsinstitutet.

- Inom vissa jobb svarar man på mobilsamtal eller kollar e-post utanför arbetstiden, men det är ganska marginellt arbetstidsmässigt sett.

Det är heller inte tekniken i sig som gör att vi arbetar på oregelbundna tider. Det har skett en avreglering av arbetstidslagstiftningen. Det är delvis en följd av att andra kulturer och nya internationella ägare har annan syn på arbetstid.

- Vi lever dessutom i ett alltmer konsumtionsinriktat samhälle, menar Anders Wikman. Vi förväntar oss att affärerna är öppna när vi vill handla.

Detta leder över till en annan aspekt av 24-timmarssamhället. Visserligen arbetar många alltmer flytande. Det handlar i regel om välavlönade och välutbildade grupper som affärsmän, forskare och egenföretagare. Men även inom olika serviceyrken arbetar allt fler kvälls- och nattetid. Vi har allt fler nattöppna bensinstationer, snabbmatsställen och butiker. Där är arbetskraften i regel lågavlönad och lågutbildad. Så reträtten från 9 till 5-arbetena går åt två håll.

Yngre arbetar obekväma tider

Uppemot 60 procent av Sveriges sjuksköterskor arbetar obekväma tider. Och nästan var tredje man och var fjärde kvinna arbetar övertid varje vecka, men dessa siffror minskar sakta.

Generellt sett kan vi se en svag ökning sedan 1980-talet av dem som inte arbetar dagtid. År 1980 var det 14 procent av arbetskraften, år 2003 nästan 19 procent. Många av dessa är yngre: i gruppen 16-24 år arbetar 34 procent obekväma tider. År 1980 var motsvarande andel 20 procent.

I länder som Frankrike och Spanien är arbetstiderna ännu hårt reglerade av staten. I Frankrike infördes 35-timmarsvecka för ett par år sedan. I andra delar av Europa är arbetstiderna ofta en förhandlingsfråga som regleras av arbetsmarknadens parter. Det gäller länder som Sverige, Danmark och Tyskland. Mest variationer är det i Storbritannien.

Litteraturhänvisningar

Striden om tiden

Isidorsson, Tommy

SCB om arbetslivet

2005-10-01

Vi arbetar mindre och mindre

Det brukar hävdas att man på jägar- och samlarsamhällets tid klarade sig med omkring 4 timmars arbetsdag. I och med att människan började bruka jorden och tämja husdjur för några tusen år sedan ökade arbetsbördan.

En av de första arbetstidsregleringarna i Sverige är tjänstehjonsstadgan från 1723, som sade att arbetstiden varade från fyra på morgonen till nio på kvällen med tre avbrott för mat. Detta gällde alltså tjänstefolk. I en stadga från 1739 reglerades att det skulle vara ledigt på söndagarna efter högmässan. Under 1800-talet rådde avtalsfrihet, och arbetsdagarna var långa i de nya industrierna.

Genom ett kollektivavtal 1919 förkortades arbetstiden inom verkstadsindustrin från 57 till 52 timmar i veckan. År 1920 infördes efter fackliga krav åtta timmars arbetsdag i Sverige. Eftersom lördagarna inte var arbetsfria innebar det 48 timmar i veckan. Under åren 1958-60 minskade man veckoarbetstiden en timme per år till 45-timmarsvecka. Ända in på 1960-talet arbetade man sex dagar i veckan. En lag från 1970 minskade arbetstiden till 40 timmar per vecka.

Under 1900-talet har vi också fått längre och längre semestrar. År 1938 lagstadgades två veckors semester i Sverige, år 1951 ökade den till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Sedan 1978 gäller fem veckors lagstadgad semester, men många har längre semester än så.

Från tidig industri till tjänstesamhälle

Förenklat schema över arbetstidernas förändring. Med taylorism menas en arbetsorganisation som bygger på tids-och metodstudier, standardiserad massproduktion och individuella premielönesystem. Källa: Striden om tidenav Tommy Isidorsson (2001).

Era 1800-talet Tidigindustriellt arbete 1900-talet Tayloristiskt arbete 2000-talet Posttayloristiskt arbete
Arbetstidens längd långa arbetstider kortare arbetstider ännu kortare arbetstider
Tidsorganisering ej standardiserade tider standardiserade tider oregelbundna tider
Arbetsintensitet låg hög hög
Arbete/fritid diffus gräns tydlig gräns diffus gräns
Arbetsdelning låg hög låg
Organisation platt hierarkisk platt
Arbetstidskontroll produktkontroll stämpelur målstyrning
Självkontroll stor liten stor
Produktion kundanpassad massproduktion kundanpassad
Tillverkningstid lång lång kort
Lagerhållning liten stor liten

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

2

Kommentarer

Det är lustigt att de som jobbar mycket hemma och där fritid/arbete smälter samman ofta anser sig ha kontroll.Personligen har jag upplevt att kontroll är det sista man har i den situationen. Det största hotet är de informella kraven; att ständigt vara tillgänglig kan äventyra så fundamentala saker som familjeliv och socialt umgänge. Kvaliteten på dessa minskar även om man upplever att man "kan åka till mormor när jag vill". Väl hos mormor ringer telefonen, saker ska åtgärdas, mail ska läsas. Inte sjutton vill jag ha en besökare som jobbar hos mig, det vill inte mormor heller...Detta är i grund och botten ett sätt att kommersiellt utnyttja de som trivs med arbetet. De får inte mer betalt men är mer eller mindre livegna sitt arbete. Tragiskt att så få verkar se det så. Det känns som om vi är tillbaka till drängar och pigor som under hela sin vakna tid ska stå till arbetets förfogande. Sedan spelar det inte så stor roll om man är egen företagare eller anställd. Tiden försvinner ändå. Det brukar vara barnen som tar stryk i slutänden.

Jag tycker tvärt om. Jag kan gå hem tidigare från jobbet tack vare hemarbete. Jag är hemma när mina skolbarn är hemma. När de gör läxorna sitter jag vid datorn. När de lagt sig kan jag jobba en timme extra. Det betyder inte att jag ägnar dem 100% uppmärksamhet hela tiden (och gud ska veta att de inte ägnar mig 100% när de är hemma). Men jag finns där om något händer. Om jag lagar mat eller läser jobbets ebrev är för mig ingen skillnad. När barnet slår sig är jag där oavsett.