Det är inte bara fågelhannar som uppvaktar honorna med sång, även mushannar sjunger kärleksserenader. Japanska forskare har undersökt mussångens betydelse för fortplantningen. Studien, som har publicerats i Plos One , visar att en mushona undviker att para sig med hannar vars sångmelodi liknar den som mushonans pappa sjöng under hennes uppväxt. Forskarnas slutsats är att detta minskar risken för inavel. Sångmelodierna är ett släktdrag, hannar som tillhör samma stam sjunger samma melodi. Forskarna lät parningsvilliga mushonor lyssna på antingen släktmelodin eller en obekant melodi. Det visade...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Jag träffar Outi Hovatta i Genève där hon under det senaste halvåret periodvis har gästforskat vid stamcellsenheten på Hôpitaux Universitaires de Genève.
Stamcellsforskaren Woo Suk Hwang sade sig i maj 2005 ha klonat det första mänskliga embryot - en världssensation när nyheten presenterades i vetenskapliga tidskrifter och massmedier.
Hos grävlingshonor av arten Meles meles sker befruktningen under senvintern eller tidig vår, men de befruktade äggen fäster i livmodern först i december eller januari året därpå.
Nästan alla av 400 tillfrågade Uppsalastudenter vill ha ett eller flera barn. Men hälften av kvinnorna tänker sig att få sitt sista barn mellan 35 och 39, en ålder då fruktsamheten avtagit.
En kanadensisk forskargrupp har för första gången undersökt hur en rökande partner påverkar utfallet när ofrivilligt barnlösa kvinnor får befruktade ägg insatta i livmodern.
Till skillnad från de flesta däggdjurshonor lever kvinnor många årtionden efter det att de inte längre kan få barn. Det kunde vi läsa om i Långt liv ger fler barnbarn (F&F 8/04).
