Avlägsna släktingar styr ditt liv

Nya studier visar att vår ekonomi och längden på vår utbildning går att koppla till hur våra släktingar levde flera generationer tillbaka.
Vi påverkas av våra föräldrars klassbakgrund. Det är kanske självklart och det har dessutom bekräftats i många studier. Om en man tjänar dubbelt så mycket som genomsnittet i Sverige kan hans son förväntas tjäna 25 procent över snittet. Men hur påverkas vi av släktingar längre tillbaka i tiden? Några forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala har undersökt denna fråga genom att följa drygt 900 svenska familjer i fyra generationer. Utgångspunkten är alla barn som gick i årskurs 3 i Malmö 1938, det vill säga drygt 1 500 individer födda år 1928. Via registerdata har man hittat dessa barns föräldrar, oftast födda i slutet av 1800-talet, och sedan deras barn som föddes i slutet på 1950-talet och barnbarn som föddes på 1980-talet. Genom dessa fyra generationer kan forskarna följa Sverige från ett fattigt jordbruksland till dagens postindustriella välfärdsland – genom industrialisering, folkhemsbygge och EU-medlemskap. I nästa steg har man kartlagt utbildning och inkomst bland dessa personer, för att se hur mycket som går i arv. Redan vid denna inledande analys kunde forskarna konstatera att sambandet över flera släktled var starkare än man väntat sig. Till och med i den senaste generationen, född på 1980-talet, kan man se att deras benägenhet att gå högskoleförberedande gymnasieprogram har en statistiskt säkerställd koppling till utbildningsnivån hos deras släktingar tre generationer bakåt. Om en person i den första generationen hade högre utbildning än den obligatoriska folkskolan är alltså sannolikheten stor att barnbarnsbarnen blir högutbildade. Sambanden är lika starka för män som för kvinnor. Också inkomsterna följer samma mönster, även om man i detta fall inte kunnat mäta den fjärde generationen än, eftersom de är för unga för att man ska kunna få en bild av livsinkomsten. Men de första tre generationernas inkomster visar liknande mönster. Om man tittar på dem i den första generationen som hamnar i den översta femtedelen av inkomstfördelningen, så hamnar hela 34 procent av deras barnbarn födda på 1950-talet i samma översta femtedel av dagens inkomstfördelning. Det innebär att höginkomsttagare har en dubbelt så stor chans att få barnbarn som blir höginkomsttagare, jämfört med andra. Slutsatsen är att val av utbildning och hur mycket vi tjänar påverkas av släktingar som många av oss aldrig ens har mött i livet. Släkten bär på seglivade och osynliga band som styr oss mer än vi tidigare vetat om. – Klassresor är svårare än många tror. Men samtidigt säger denna analys rätt lite om mekanismerna i processen, säger Anna Sjögren, som är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala. Hon är medförfattare till rapporten Intergenerationell rörlighet i inkomster och utbildning. – Det handlar möjligen om någon form av kulturell överföring från generation till generation, men även giftermål inom klassgränserna kan förstärka sambanden, säger hon. Under efterkrigstiden präglades samhället av en stark fördelningspolitik, och den svenska så kallade statsindividualismen var ett sätt att försöka upphäva ett gammalt beroende av släkten. Hur hänger det ihop med dessa resultat? – Vi vet ju inte hur det skulle ha sett ut utan den fördelningspolitik som till exempel försökt göra högre utbildning tillgänglig för alla, säger Anna Sjögren. Men släkten verkar svår att rå på.

Hur har du påverkats av dina äldre släktingar?

**Birgitta Boldt**

67, förskollärare, Älvsjö,

Stockholm. Har tre barn.

– Jag själv kommer från en enkel släkt, men min pappa läste vidare och blev ingenjör – alla vill väl egentligen få det bättre än sina föräldrar.

– Som liten träffade jag faktiskt tre av mina släktingar tre generationer bakåt. Bland andra morfars mor, som tog hand om sex barn fast hon var änka.

**Karl Ekwall**

47, professor i medicinsk genetik, Stockholm. Har tre barn.

– Jag kommer från en bondesläkt, men min pappa läste på universitet. Och jag har en präst en bit tillbaka i släkten. Så några har varit högutbildade som jag. Visst handlar släktband mycket om uppväxtmiljö, men även rent genetiska faktorer ska inte underskattas.

– Jag har inte träffat mina släktingar tre generationer tillbaka.

**Vanessa Angur**

32, lärare, Nacka, Stockholm.

Har ett barn.

– Jag har påbrå från Lettland och Tyskland så släkten är splittrad.

– Arvet från släkten är starkt, tror jag. De som har goda förutsättningar från början får ett stort försprång. När man själv får barn så blir också både familj, släkt och arvet därifrån viktigare.

– Jag har inte träffat mina släktingar tre generationer tillbaka.

**Vegar Williams-Eiken**

34 år, sjöfartsinspektör, Bergen, Norge. Har ett barn.

– Min farfar jobbade inom sjöfartsnäringen, och det gör ju jag med – så det ligger helt klart i släkten.

– Släktband i övrigt har jag faktiskt aldrig funderat över, men det verkar ju stämma att man påverkas mycket.

– Jag har inte träffat mina släktingar tre generationer bakåt.

**Martin Hamdahl**

51 år, arkitekt, Gröndal, Stockholm.

– Jag tror att sådant som självförtroende ärvs, säkert även i flera led. Goda förebilder är viktigt. Själv har jag högutbildade föräldrar, min morfars far var aktiv inom stenindustrin och farfar var entreprenör inom matvarubranschen. Så jag har säkert ärvt något av allt detta.

– Släktbanden är både intressanta och viktiga att veta mer om. Särskilt när man blir äldre och ser sina barn växa så blir dessa samband viktiga. Och när man blir äldre och har flera barn ser man även att allt inte bara är miljöpåverkan, utan att även medfödda egenskaper tar plats.

– Jag har inte träffat någon av mina släktingar tre generationer tillbaka.

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor