Annons

7 frågor till Per Faxneld, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Han har främst forskat kring västerländsk esoterism, nyreligiositet och ”alternativ andlighet”.

Ockultism i brytningstid

I boken Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld ges läsaren en spännande lektion i kulturhistoria. Här berättas om hemliga sällskap, magiska läror och mystiska riter som påverkade många av sekelskiftets konstnärer och författare.

Annons

1 | Du är aktuell med boken Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid. Hur skulle du beskriva den?

– Den är en introduktion till ett komplicerat och ganska okänt ämne som har haft stor betydelse för europeisk kulturhistoria.

2 | Vad är egentligen esoterism och ockultism?

– Det är knepiga termer. Esoterism är bland annat idéer om hemliga samband mellan alla möjliga saker i kosmos, ovan och nedan. Det kan till exempel vara föreställningen om att själen kan förädlas på andlig väg genom specifika tekniker. Ockultism kan man se som en senare variant av esoterism, där denna mött naturvetenskap och sekularitet och en ny hybridform uppstått.

– Ett typiskt exempel på ockultism är teosofin, en rörelse som uppstod 1875 i USA. Den plockar upp trådar från en massa äldre, esoteriska traditioner, där grundidén är att religioner har en hemlig, inre kärna som man kan vaska fram och skapa ett slags syntes av. Samtidigt har man vetenskapliga anspråk.

3 | Varför drogs människor till detta vid sekelskiftet 1900?

– Det var en brytningstid där de etablerade kyrkliga samfunden förlorade inflytande, samtidigt som naturvetenskaperna nådde stora genombrott. Kunskapen om mikroorganismer och röntgenfotografi gav en känsla av att osynliga dimensioner plötsligt öppnade sig. Ockultism blev en tredje väg för dem som varken kände sig hemma i de gamla kyrkliga samfunden eller nöjde sig med det rent mekanistiskt naturvetenskapliga.

4 | I boken beskriver du att ockultism var en kreativ katalysator för konstnären Hilma af Klint. Hur då?

– För många av den här tidens konstnärer var ockultismen ett sätt att öppna nya dörrar till den egna kreativiteten. I fallet Hilma af Klint var det väldigt konkret. Hon kommunicerade med andar och fick instruktioner om hur hon skulle måla. Hon övade upp olika tekniker för klarseende och skådade in i andra världar.

5 | Du skriver att kunskap om ockultism är en förutsättning för att förstå en stor del av konsten och litteraturen från just sekelskiftet.

– Ja, för en riktigt djup förståelse är det viktigt. Vi kan jämföra med kristen konst. Där kan man ju titta på en målning av en man som hänger uppspikad på ett kors och tänka att verket är estetiskt tilltalande. Men man får en helt annan förståelse och klangbotten om man begriper lite grann av den kristna symboliken.

6 | Ibland pratar man om sekelskiftesoro, även kallat fin de siècle. Hänger det ihop med ockultismen på något sätt?

– Absolut. En modernitetens kris uppstod vid sekelskiftet 1900 när känslan av att någonting gammalt höll på att förgås och att någonting nytt höll på att bryta igenom. Det var en generell oro över vart kulturen var på väg. Intresset för det ockulta var ett sätt att hantera sådana känslor.

7 | Vad kan vi lära av sekelskiftets ockultism?

– I de här rörelserna finns rötterna till det vi har omkring oss här och nu. Nu är det vanligare att människor tror på reinkarnation, UFO:n och spöken än på att Jesus är Guds son. Dessa nyandliga föreställningar kommer nästan direkt ur ockultismen från förra sekelskiftet.

Av Petter Hansson

Litteraturhänvisningar

Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid

Per Faxneld
Volante

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.