Annons
Karta över folkvandring

Migration av det så kallade Yamnaya-folket på 2000-talet f. Kr. Bild: Wolfgang Haak

Stor migration till Centraleuropa för 4 500 år sedan

Nya dna-analyser av antika skelett har visat att en omfattande migration av herdefolk från stäppområdena nådde Europa under den tidiga bronsåldern.

Forskare vid bland annat Stockholms universitet har upptäckt en tidigare okänd folkvandring. Det handlar om ytterligare ett av alla de folk som lämnat det vidsträckta stäppområdet som spänner från Mongoliet till Ungern.

– Omfattningen av denna migration var helt okänd för bara ett halvår sedan, säger Christos Economou, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.

Han och hans kolleger har analyserat DNA från 69 skelett från vår kontinent som är mellan 3000 och 8000 år gamla. Resultaten visar att stora folkomflyttningar har skett, framför allt från stäppområdena norr om Svarta havet och Kaspiska havet till norra och centrala Europa. Helt nya typer av dna, från östra Europa och västra Asien, dyker nämligen upp i materialet som är nyare än 4 500 år. Sannolikt förde dessa stäppfolk med sig några av de indoeuropeiska språken till Europa.

– Ja, denna teori får stöd av själva omfattningen av migrationen, säger Christos Economou. Omkring 75 procent av dna från skeletten från Centraleuropa som vi analyserat har spår av de människor som kom från stäppområdena. Det skedde alltså en blandning av människor, och detta kan visa hur även språk spreds från Asien till Europa.

Även tidigare studier har visat att kulturell spridning skett snarare via migration än idéspridning, till exempel jordbrukets spridning från Mellanöstern till Europa.

Resultaten har publicerats i Nature.

Forskare vid bland annat Stockholms universitet har upptäckt en tidigare okänd folkvandring.

Under 2014 blev 27 får dödade av björnar – och 26 bikupor blev plundrade.  Bild: istock

Rovdjursangrepp i siffror

När det gäller rovdjursangrepp på boskap så är fåren mest utsatta: 487 får dödades förra året. Det motsvarar mindre än 0,1 procent av Sveriges får.

Enligt sammanställningar från Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet så dokumenterades 177 rovdjursangrepp på boskap 2014. Lodjuret stod för 83 av angreppen, vargen 70 och björnen 22. Två angrepp från örn dokumenterades också. Sammanställningarna innefattar inte rovdjursangrepp på renar.

Totalt dödades 487 får, två kor och två hästar vid dessa angrepp. I Sverige finns det närmare 600 000 får (lamm inräknade), 1,4 miljoner nötkreatur och cirka 360 000 hästar.

Vargen dödade 326 får. Det motsvarar 0,05 procent av det totala antalet får, lammen inkluderade. I genomsnitt dödades drygt fyra får vid varje enskild vargattack. Många av Sveriges fårägare har förhållandevis få djur – i genomsnitt 26 stycken enligt beräkningar från Jordbruksverket år 2006. Det medför att ett – eller flera – vargangrepp kan bli kännbart för den enskilde fårägaren. Men om man ser till det totala antalet får i vårt land så är vargens påverkan i princip försumbar. Samma sak gäller givetvis för vargattacker på kor och hästar.

Länsstyrelserna betalade ut 705 865 kronor i ersättning för rovdjursdödad boskap under 2014. Under samma år utbetalades 2,8 miljoner kronor i ersättning för skador på grödor orsakade av fåglar, som gäss, tranor och sångsvan. Betesskador från älg kostar skogsägarna åtminstone 500 miljoner kronor årligen.

Under perioden 2008-2014 varierade antalet vargdödade får mellan 150 och 340 djur per år. Någon ökning är inte att förvänta, under förutsättning att vargstammens storlek hålls på samma nivå som i dag.

Vargen dödade 23 tamhundar under 2014. Dessa utgör 0,003 procent av de 794 257 hundar som finns registrerade i vårt land.

Siffrorna gäller enbart rovdjur och fåglar som är fredade från jakt.

Källor: Viltskadecenter vid SLU och Jordbruksverket 

Enligt sammanställningar från Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet så dokumenterades 177 rovdjursangrepp på boskap 2014. Lodjuret stod för 83 av angreppen; vargen 70 och björnen 22. Två angrepp från örn dokumenterades också. Sammanställningarna innefattar inte rovdjursangrepp på renar.

Annons

Mest kommenterade

Sex mer eller mindre intakta tänder finns kvar i käken som hittades av den etiopiske paleontologen Chalachew Seyoum. Bild: BRIAN VILLMOARE

Äldsta fossilet från vårt släkte hittat

Det äldsta kända fossilet från människosläktet är en bit av underkäken från någon som levde för cirka 2,8 miljoner år sedan.

Käken innehåller en hörntand och alla fem kindtänder. Den hittades vid en utgrävning i Ledi-Geraru, ett område i nordöstra Etiopien.

– Det här är en av de största upptäckterna inom paleoantropologin under de senaste 10-15 åren, säger Lars Werdelin, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Fossilet är mellan 2,75 och 2,8 miljoner år gammalt, enligt en rapport i veckans nummer av tidskriften Science. Därmed är käken ungefär 400 000 år äldre än tidigare kända fossil från släktet Homo, som även vi moderna människor tillhör.

Forskarna bakom upptäckten placerar fossilet i vårt släkte på grund av tändernas och käkens proportioner. De kan inte säga vilken art materialet kommer från, men bedömer att varelsen levde strax efter att våra föregångare skiljdes från det utdöda släktet Australopithecus, vars mest kända medlem Lucy levde för 3,2 miljoner år sedan.

Lars Werdelin har deltagit vid utgrävningarna i Ledi-Geraru. Han har studerat fossil från djur jämngamla med Homo-käken, bland annat gräsätande antiloper, en tidig fläckig hyena och en stor sabeltiger. Djurlivet skvallrar enligt Lars Werdelin om att vår tidiga släkting levde i ett öppet och troligen torrt landskap.

Käken innehåller en hörntand och alla fem kindtänder. Den hittades vid en utgrävning i Ledi-Geraru, ett område i nordöstra Etiopien.

Bättre och mer sex för äldre

Dagens 70-åringar har ett både bättre och mer aktivt sexliv än 70-åringarna för några decennier sedan. Var tredje 70-årig kvinna och 66 procent av de 70-åriga männen har ett aktivt sexliv i dag. För 40 år sedan var siffrorna 12 respektive 47 procent. Merparten av dem är också mycket nöjda med sexlivet: 62 procent av kvinnorna och 71 procent av männen uppger ”hög tillfredsställelse” med sexualiteten, till skillnad från på 1970-talet då siffrorna var 41 respektive 58 procent.

Utvecklingen kan bland annat förklaras av bättre generellt välmående och bättre hälsa, enligt Nils Beckman vid Centrum för åldrande och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Men även hur bra sexlivet varit i yngre ålder spelar stor roll för hur det bra fungerar på äldre dar.

Dagens 70-åringar har ett både bättre och mer aktivt sexliv än 70-åringarna för några decennier sedan. Var tredje 70-årig kvinna och 66 procent av de 70-åriga männen har ett aktivt sexliv i dag.

Hankrabba av Kiwa tyleri som odlar bakterier på sin kropp vid mynningen på en underjordisk vulkan.  Bild: Leigh Marsh

Hankrabbor gillar hetta medan honorna tar det kallt

Djuphavens krabbor behöver både kokheta undervattensvulkaner och nollgradigt vatten för att överleva.

Krabban Kiwa tyleri är en nyupptäckt art i Antarktiska oceanen. Den lever på flera kilometers djup bland undervattensvulkaner, ”svarta skorstenar” som sprutar ut svavelhaltigt vatten med temperaturer upp emot 400 grader.

K. tyleri har en anpassning som gör att den kan frodas i den ogästvänliga miljön: krabban odlar bakterier på sin kropp som den äter av, och bakterierna får sin näring från vulkanernas utsläpp.

Med hjälp av en fjärrstyrd miniubåt har ett forskarteam från University of Southhampton i England undersökt krabbornas livscykel. Studierna visar att krabbornas miljöval styrs av deras storlek och kön. I närheten av de svarta skorstenarnas mynningar sitter ovanligt stora krabbor – cirka fem centimeter långa – och alla är hannar. Lite längre ner på skorstenarna finner man ett myller av mindre krabbor av båda könen. Det kan finnas över 500 individer per kvadratmeter. Här är temperaturen behagliga 24 grader. Längre bort från de varma källorna hittar man enstaka honor. Dessa bär på ägg eller vårdar ungar.

Forskarna menar att honor med ägg måste röra sig bort från de varma källorna eftersom den svavelhaltiga miljön är giftig för ungarna. Honor lever därför periodvis i iskallt vatten, vilket saktar ner deras tillväxt. Hannarna tar inte hand om avkomman och kan därför söka sig upp på skorstenarna där värmen och de höga svavelnivåerna ger maximal bakterietillväxt. Hannarna växer sig därför stora och ju större de blir desto högre temperaturer klarar de av, vilket medför att de kan flytta sig allt närmare vulkanernas mynningar.

De nyfödda krabblarverna, som alltså föds i kallt vatten, måste själva söka upp varmare och svavelhaltiga miljöer för att kunna odla bakterier på sina kroppar. Det kalla vattnet medför att de utvecklas långsamt och därför räcker deras energireserver länge. Det ökar chansen att de ska hitta lämpliga livsmiljöer, menar forskarna som har publicerat sin studie i Journal of animal ecology

Här kan du se en hankrabba som odlar bakterier, lite väl nära vulkanens mynning.

Krabban Kiwa tyleri är en nyupptäckt art i Antarktiska oceanen.

Så lätt planteras minnet av ett brott

Testpersoner "mindes" påhittade kontakter med polisen i ungdomen.

Med enkla metoder kan människor fås att tro att de har begått allvarliga brott tidigare i livet. Det visar en studie vid University of Bedfordshire i Storbritannien.

Forskarna informerade sig via föräldrar om viktiga händelser i försökspersonernas liv. Därefter fick personerna två händelser ur sina liv berättade för sig. Den ena händelsen hade föräldrarna berättat om, den andra var påhittad. Försökspersonerna uppmanades att förklara båda händelserna och erinra sig så många detaljer som möjligt. 

Vid det första mötet kunde deltagarna berätta om det sanna minnet, men ingen kunde minnas det falska minnet. Deltagarna uppmanades då att anstränga sig för att minnas vad som hänt, bland annat genom att visualisera skeendena. Två veckor senare ”mindes” den stora majoriteten den händelse som forskarna hade hittat på och berättade fler egna minnesdetaljer. Hela sjuttio procent ”kom ihåg” att de hade begått ett brott som resulterade i kontakt med polisen.

Resultaten har publicerats i Psychological Science.  

Med enkla metoder kan människor fås att tro att de har begått allvarliga brott tidigare i livet.

Aktier inget för lättstressade

Det räcker inte med att var smart för att köpa aktier, man bör vara stresstålig också.

Aktieinnehav är det historiskt sett bästa långsiktiga sparandet. Men varför köper inte fler aktier för sina besparingar? Personer med hög IQ har oftare aktier än de med lägre IQ, om man jämför dem med likartad utbildning, ekonomi och socioekonomisk bakgrund. Men varför köper inte alla med hög IQ aktier om de har råd?

Ett par forskare vid Handelshögskolan vid Umeå universitet har nu analyserat svenska mönstringsdata för att ta reda på detta. De undersökt både kognitiv förmåga (”smarthet”) och psykisk funktionsförmåga (förmåga att hantera stress) och testat dessa två variabler mot aktieinnehav senare i livet. Dessutom har de jämfört personer med likartad utbildning, ålder, förmögenhet och lön för att kunna ge analysen precision.

Då framgår att högre resultat i såväl kognitiv förmåga som psykisk funktionsförmåga vid mönstringen ökar sannolikheten att inneha aktier senare i livet. Men det framgår också att personer som är smarta men lättstressade har en lägre benägenhet för aktieinnehav.

Kapitalinkomster från aktier är en allt större del av förmögenhetsutvecklingen i Sverige. Och individens eget ansvar för sparande till sin egen pension har blivit viktigare i och med premiepensionssystemet. Därför är dessa resultat viktiga då de visar att kognitiv förmåga inte räcker för att någon ska delta i aktiemarknaden. Förmågan att hantera stress – som är svårt att lära ut – påverkar alltså även sannolikheten att inneha aktier.

Studien bygger på mönstringsdata för drygt 95 000 svenska män samt SCB:s register över aktieinnehav, och är publicerad i Ekonomisk debatt.

Aktieinnehav är det historiskt sett bästa långsiktiga sparandet. Men varför köper inte fler aktier för sina besparingar?

bild av ett svart hål och dess galax

En konstnärs avbildning av ett supermassivt svart hål i centrum av en galax. Infallande gas och stoft har samlats i en disk som hindrar det svarta hålet från att växa för stort. Bild: Nasa

Svart hål trotsar teorierna

Nyhittat supermassivt svart hål bryter både rekord och teorier.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än solen har hittats i mitten av en avlägsen galax. Det är alldeles för stort för att nuvarande teorier ska kunna förklara hur det kom till. Galaxen där det svarta hålet huserar är så avlägsen att ljuset vi ser sändes ut för nästan 13 miljarder år sedan. Det svarta hål som astronomerna har observerat fanns alltså redan när universum bara var 900 miljoner år gammalt. Men ett så stort svart hål borde inte ha hunnit skapas så snart efter big bang.

Supermassiva svarta hål huserar i mitten av nästan alla större galaxer, ett finns i Vintergatans centrum. De svarta hålen växer efter hand som de suger in materia från galaxkärnan. När gas och stoft faller in uppstår dock strålning som puttar undan materia, vilket bromsar svarta hålets tillväxt.  Forskare har därför kunnat beräkna en gräns för hur snabbt ett svart hål kan växa. I och med det nya fyndet måste nu denna gräns flyttas, och nya teorier utvecklas.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än solen har hittats i mitten av en avlägsen galax.

”Negerkungar” och vårt förhållande till historia

På tal om dagens tidningsartikel att ”negerkung” nu har raderats ur böckerna om Pippi Långstrump. Detta och liknande tilltag som blivit allt vanligare på senare år bör betraktas i ljuset av hur vi hanterar vår historia. Kunskaper om historia handlar om att man utvecklar ett dubbelt historiskt betraktelsesätt: Man måste dels lära sig att bedöma varje tid och dess yttringar utifrån de förutsättningar som då rådde, och man måste dels inse att historien för att ge mening måste ”översättas” till vår tid, och därmed till de förutsättningar som råder idag.