Annons

Det kalorisnåla sötningsmedlet har en tidigare okänd effekt. Bild: iStock

Sackarin rubbar blodsockret

Konstgjorda sötningsmedel påverkar tarmfloran på ett sätt som ökar risken för fetma och diabetes.

Sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel passerar relativt oförändrade genom tarmen. Men på vägen kan kemikalierna förändra bakteriefloran. Det påverkar i sin tur kroppens ämnesomsättning så att glukostoleransen minskar, vilket innebär en ökad risk att få diabetes. Det rapporterar en grupp israeliska forskare i Nature.

– Förut använde jag alltid konstgjorda sötningsmedel i kaffet. Det har jag slutat med nu, säger Eran Elinav, immunolog vid Weizmann Institute of Science i Israel.

Men han understryker att hans resultat är preliminära och inte duger till att ändra några kostrekommendationer.

Forskarna har studerat tre konstgjorda sötningsmedel – sackarin, sukralos och aspartam – främst i möss. Sackarin hade störst effekt på tarmfloran. När avföring från möss som druckit vatten blandat med sackarin fördes in i tarmarna hos bakteriefria möss fick även de mössen tidiga tecken på diabetes.

Vad detta betyder för människor är mera oklart. Sju försökspersoner gick med på att sätta i sig en dos av sackarin motsvarande uppåt 40 burkar lightläsk varje dag under en vecka. Fyra av dem fick sämre glukoskänslighet. Men med så få personer går det inte att dra några säkra slutsatser.

Trots det spekulerar forskarna i att konstgjorda sötningsmedel kan ha bidragit till den världsomspännande ökningen av fetma och diabetes.

Sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel passerar relativt oförändrade genom tarmen. Men på vägen kan kemikalierna förändra bakteriefloran.

Lycklig fru ger lyckligt äktenskap

Är hustrun nöjd med ett äktenskap så är mannen också det.

Ett bra äktenskap ger välbefinnande, särskilt för kvinnor. Och ett dåligt äktenskap påverkar kvinnan mer negativt än mannen. Nu har amerikanska sociologer jämfört hur män och kvinnor upplever sina äktenskap och hur de påverkar varandra, och det visade sig att ju mer nöjd kvinnan är med äktenskapet, desto mer lycklig blir mannen. Däremot såg de ingen motsatt effekt.

Forskarna har undersökt nästan 400 par som varit gifta under en längre tid. De har intervjuats och fortlöpande fyllt i enkäter om sin relation och hur de upplevt livet i stort.

– Resultaten visar att en lycklig kvinna ger mer, men också engagerar sig mer i mannens liv, säger Deborah Carr, professor i sociologi vid Rutgers university i New Jersey, som är huvudförfattare till studien.  

– Kvinnor tar även ofta på sig rollen av att ”sköta” äktenskapet, säger Deborah Carr, som bara har ett enda råd till gifta par:

– Säg ”vi behöver prata”, även när det inte betyder problem. Många av de par jag och mina kolleger har undersökt kommunicerar för lite, särskilt männen. Kvinnan drar det tunga lasset med relationen, och hon behöver hjälp av mannen med det. Skilsmässor sker oftast på hustruns initiativ, och dessa resultat förklarar delvis varför, säger Deborah Carr.

Resultaten är publicerade i tidskriften Journal of marriage and family.

Ett bra äktenskap ger välbefinnande, särskilt för kvinnor. Och ett dåligt äktenskap påverkar kvinnan mer negativt än mannen.

Annons

Mest kommenterade

en bild på konstgjord atom och mikrofon

En konstgjord atom (till höger) sänder ut ljudvågor som sprider sig som krusningar på ytan av ett mikrochip fram till en mikrofon (längst till vänster). Bild: PHILIP KRANTZ; KRANTZ NANOART

Sjungande atomer kan visa vägen till kvantdatorn

Hur låter en atom? Som en D-ton visade en grupp forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

En grupp fysiker i Göteborg lyckades skapa en atom som de kunde prata med via ljudvågor. Det vanligaste sättet att hålla kontakt i atomvärlden annars är med ljus. Ljudvågorna rör sig dock 100 000 gånger långsammare än ljuset och därför kan de manipuleras lättare. Kvantfysikaliska förlopp i atomen går då att följa direkt medan de pågår.

I experimentet kyldes en konstgjord atom, 0,01 millimeter lång, till nästan absolut noll och fick ta emot en ljudvåg. Atomen absorberade vågenergin och svarade med att sända ut ljud. Enligt teorin består ljudsignalen av en ström av kvantpartiklar, fononer, de svagaste ljud som är fysiskt möjliga.

Hur lät det? Som en D-ton, fast 20 oktaver över den högsta tangenten på ett piano. Frekvensen är alltså inte hörbar för ett människligt öra. Men den är mycket användbar i studier av atomernas kvantegenskaper, något som så småningom kanske kan leda mot utvecklingen av en kvantdator.

– Vi har öppnat en ny dörr till kvantfysikens värld, där vi kan lyssna till och prata med atomer, säger Per Delsing, ledare för forskargruppen. Vår långsiktiga strävan är att tämja kvantfysiken så att vi kan dra nytta av dess lagar, till exempel i extremt snabba datorer.

En grupp fysiker i Göteborg lyckades skapa en atom som de kunde prata med via ljudvågor. Det vanligaste sättet att hålla kontakt i atomvärlden annars är med ljus.

Syskon till bipolära lyckas i politiken

Många människor med bipolär sjukdom i släkten är bra ledare. Det gäller i synnerhet de drabbades friska syskon.

Vid mönstringen utmärker sig män med bipolär sjukdom: de hamnar ovanligt ofta i den grupp som anses mest lämpad att bli officerare – och i gruppen minst lämpad.

Deras bröder, däremot, är enbart överrepresenterade bland de mest lämpade för en karriär som officerare.

Senare i livet blir syskon till personer med bipolär sjukdom utan andra diagnoser dessutom ofta ledare av olika slag, i synnerhet inom politiken. Där har de nästan dubbelt så stor chans som andra att få en ledande roll. Det visar en studie av svenska befolkningsregister.

– Det här stöder tanken på att bipolär sjukdom hänger samman med goda ledaregenskaper. Själva sjukdomen är ett hinder, men vissa gemensamma personlighetsdrag verkar vara en tillgång för syskonen, säger Simon Kyaga, forskare vid Karolinska institutet i Solna och en av författarna till en studie publicerad i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Han ingår i en forskargrupp som tidigare har visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.

Vid mönstringen utmärker sig män med bipolär sjukdom: de hamnar ovanligt ofta i den grupp som anses mest lämpad att bli officerare – och i gruppen minst lämpad.

en sten i öknen med spår efter

Stenarnas mystiska vandringar lämnar spår i Racetrack playa i nordvästra delen av Death Valley i Kalifornien, USA.

De rullande stenarnas gåta löst

Is, vatten och så en lätt vindpust ligger bakom mysteriet med de vandrande stenblocken i Death Valley i USA.

Stenarna i Racetrack playa, den nordligaste delen av Death Valley i Kalifornien kan väga från några kilo upp till flera ton. Ändå kan även de tyngsta flytta sig flera hundra meter. Stenarnas vandringar lämnar tydliga raka spår i marken. Ibland svänger de plötsligt, ibland vänder de tillbaka. Fram tills nyligen har ingen lyckats se stenarna rulla.

Det fyra kilometer långa området utgörs av uttorkad sjöbotten. Det är helt platt, ingen lutning kan få stenarna att rulla. Vindarna, nog så hårda på den ogästvänliga platån, förekommer för sällan i tillräcklig styrka. När inga naturliga svar duger hittar man på andra mer fantasifulla. Som att spöken eller utomjordingar kunde ligga bakom, och magiska eller magnetiska krafter, vilket har gjort stenarna stöldbegärliga.

Förra vintern har amerikanska forskare försett dussintals stenar – från små till stora bumlingar – med gps-sändare. Och för första gången har de kunnat följa ett 60-tal av dem i rörelse. Nu har resultaten publicerats i en vetenskaplig tidskrift, PLOS ONE.

Isen, vattnet och vinden ligger bakom förflyttningarna, konstaterar författarna. För trots att Death Valley hör till de torraste och hetaste platserna på jorden, så rinner det en del smältvatten ner från bergen. Vid frysgrader bildas här och var några millimeter tunna isskikt. Under dem uppstår vattenpölar och gyttjig lera, underlaget blir slät och halt som smör. Stenarna fångade i isen glider nästan helt utan motstånd. Då räcker det med bara små vindpustar för att flytta stenarna och rista in deras spår i marken.

Stenarna i Racetrack playa, den nordligaste delen av Death Valley i Kalifornien kan väga från några kilo upp till flera ton. Ändå kan även de tyngsta flytta sig flera hundra meter.

Den nyupptäckta arten Dreadnoughtus schrani tillhör sauropoderna – gigantiska växtätare med långa halsar och små huvuden. Bild: Jennifer Hall

Ny jättedinosaurie hittad

En nyupptäckt dinosaurie vägde drygt 59 ton och var 26 meter lång när den dog för ungefär 77 miljoner år sedan. Trots den imponerande storleken var den inte fullvuxen.

Den nya arten, som har döpts till Dreadnoughtus schrani, hittades av ett internationellt forskarteam vid en utgrävning i Argentina. Det rör sig om en sauropod, det vill säga en gigantisk växtätare med lång hals.

D. schrani är den mest välbevarade sauropoden som har upptäckts: 116 av 256 skelettben hittades. Tidigare har Futalognkosaurus dukei betraktats som den mest välbevarade arten, trots att endast 39 skelettben har hittats.

Eftersom skelettet efter D. schrani är så komplett så kunde forskarna utföra detaljerade beräkningar av storleken och vikten. De fann att en individ vägde 59.3 ton och var 26 meter lång, och att den inte var fullvuxen vid dödstillfället. Det visar detaljerade studier av benstrukturen. En fullvuxen individ bör ha vägt 65 ton. 


Rekonstruktion av Dreadnoughtus schranis skelett och siluett. De vitmarkerade benen har hittats vid utgrävningarna. Bild: Lacovara et al

Forskarna skannade lämningarna efter D. schrani med 3D-teknik så att skelettet kunde monteras och studeras i en virtuell datormiljö. På så sätt kan andra forskare få tillgång till skelettet och göra studier av dess anatomi och utveckling, menar forskarna bakom de nya rönen som publicerades i PNAS.

Den nya arten, som har döpts till Dreadnoughtus schrani, hittades av ett internationellt forskarteam vid en utgrävning i Argentina.

Datorritad bild av en superhop galaxer

Superhopen Laniakea – vår ö i rymden. Vintergatan är markerad med en blå prick. De vita prickarna är galaxer, som dras till varandra och samlas i långa stråk. Rött, grönt och blått beskriver massdensitet (blått är lägst). Bild: DP/CEA/Saclay, France

Vi är en del av något mycket större

Jorden har bytt adress. Vår nya adress är Solsystemet, Vintergatan, Laniakea.

Fortfarande bor vi i solsystemet vid utkanter av Vintergatan. Men kartan över vårt grannskap har förändrats i grunden. Amerikanska astronomer på Hawaii har nu visat att vår galax, Vintergatan, hör till en stor galaxhop, mycket större än man hittills trott. Superhopen döptes till Laniakea, från hawaiiskas lani för himmel och akea för vidsträckt. Den är faktiskt enorm: den sträcker sig drygt en halvmiljard ljusår, rymmer 100 000 galaxer och har en massa på 100 miljoner miljarder solar.

Galaxerna formar superhopens långa vita stråk hundratals miljoner ljusår långa. Vintergatan ligger i utkanten av hopen, som är ett område där alla galaxer hålls ihop av tyngdkraften, alltså rör sig mot varandra. Det är just genom att analysera hur drygt åtta tusen galaxer relativt nära oss rör sig som gränsen för vår nya superhop stakades ut. Det är ett nytt sätt att rita galaxkartan, jämfört med att bara se efter hur galaxerna är fördelade över himlen. Astronomer som gjorde mätningarna jämförde det med att studera hur vatten flyter i terrängen för att rita en markkarta.

Fortfarande bor vi i solsystemet vid utkanter av Vintergatan. Men kartan över vårt grannskap har förändrats i grunden.

Kontakten med mamma påverkar också bakteriefloran och immunsystemet. Bild: iStock

”Helt oetisk forskning”

Bröstmjölksersättning rubbar immunsystemet hos apungar, enligt forskare i USA. Men slutsatsen får hård kritik.

Sex nyfödda makaker i ett laboratorium i USA separerades direkt från sin mamma. Under sitt första halvår fick de bo i burar två och två och leva på bröstmjölksersättning i nappflaskor. Sex andra ungar fick sällskap av sin mamma i var sin bur och kunde dia.

Uppföljningar under ett halvår avslöjade att de flaskmatade ungarna fick torftigare tarmflora än aporna som diat. Dessutom skiljde sig immunsystemet mellan grupperna.

Resultaten kan bidra till att förklara skillnader mellan människors känslighet för sjukdomar kopplade till immunsystemet, liksom varierande skydd mot vissa infektionssjukdomar, skriver forskarna i tidskriften Science Translational Medicine.

­– Det är ju så dumt så att man blir fullständigt matt, säger Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Hon har lång erfarenhet av forskning om hur amning påverkar tarmfloran och immunsystemet hos spädbarn, och har läst den nya rapporten.

– Bara den ena gruppen levde med sina mammor. Självklart får de ungarna i sig en massa bakterier och virus från mammorna. Och det är bakterier och virus som stimulerar immunsystemet. Då kan man inte säga att skillnaderna beror på om de får bröstmjölk eller inte, säger Agnes Wold.

Hartigan-O’Connor, forskare i medicinsk mikrobiologi och immunologi vid University of California, Davis, medger att hans experiment inte kan avgöra vilka effekter som beror på bröstmjölk och vilka som beror på bakterier från mamman.

– Mamman kommer att överföra bakterier till ungen, och det kommer att spela roll, säger han.

Agnes Wold påpekar att det sedan länge är känt att bröstmjölk har relativt liten betydelse för tarmfloran hos spädbarn. Om något så brukar barn som får bröstmjölksersättning i genomsnitt ha en rikare tarmflora, eftersom bröstmjölk dödar en del bakterier.

– Det finns redan bra studier gjorda på människor, så varför använda apor? Jag tycker att det är helt oetiskt att bedriva sådana här meningslösa försök på stackars apor som är intelligenta och kännande varelser, säger Agnes Wold.

Sex nyfödda makaker i ett laboratorium i USA separerades direkt från sin mamma. Under sitt första halvår fick de bo i burar två och två och leva på bröstmjölksersättning i nappflaskor.