Annons

En penna i ett glas vatten (till vänster) och i ett glas fyllt med metamaterial där den nedre delen ser konstig ut, eller kan till och med försvinna helt. Bild: TECHNISCHE UNIVERSTÄT WIEN

Osynlig mantel snart här

Flygplan, bilar och även människor skulle kunna bli osynliga genom att svepas in i så kallade metamaterial. Ny forskning har tagit magin ett steg närmare verkligheten.

Metamaterial finns inte i naturen. Men nu har forskare lyckats skapa material som böjer av ljus- eller radiovågor runt ett objekt och får det försvinna ur sikte – i laboratoriemiljö. Metamaterial har ett negativt brytningsindex. En penna i ett glas med metamaterial kan till exempel se ut att vara spegelvänd och dessutom luta åt motsatt håll.

Om en människa skulle viras in i en mantel tillverkad av metamaterial skulle hon bli osynlig, i och med att ljusvågorna inte reflekteras i riktning mot våra ögon. Även ljudvågor, mikrovågor och till och med seismiska vågor ska kunna böjas bort av metamaterial. I princip skulle då byggnader av metamaterial kunna motstå jordbävningar.

Hittills har ett problem med metamaterial varit att vågorna förlorar sin energi när de böjs av i materialet. Men nu har forskare vid Arizona university i USA lyckats förstärka vågorna med hjälp av batteridrivna tunneldioder i metamaterialet. Tekniken kan till och med ge vågorna mer energi efter mötet med metamaterialet än de hade före.

Metamaterial finns inte i naturen. Men nu har forskare lyckats skapa material som böjer av ljus- eller radiovågor runt ett objekt och får det försvinna ur sikte – i laboratoriemiljö.

2015 års kulturkarta

Inom forskningsprojektet World values survey har man samlat data om värderingar i världen sedan 1981. Nu är 2015 års karta här.



Världens värderingar. Den stående axeln uttrycker mer sekulära värderingar. Den liggande axeln uttrycker mer tillit och tolerans. 
Källa: Word values survey, Institutet för framtidsstudier

”Sverige visar vägen”, skrev vi i FoF år 2000 i en artikel om den pågående forskningen om världens värderingar. Och Sverige visar fortfarande vägen, enligt den senaste mätningen. World values survey redovisar sina data bland annat i den så kallade kulturkartan, där de nordiska länderna ligger högst upp till höger. De delar sekulära värderingar som individualism och har hög tillit till medmänniskor. Många länder har rört sig sakta åt det hållet – uppåt och till höger – sedan mätningarna inleddes 1981. Sedan dess har över 300 000 människor i nästan 100 länder intervjuats om allt ifrån synen på homosexualitet till om man får slå sina barn.

Högt upp på kulturkartan kommer länder som har mer sekulära och mindre traditionella värderingar. Det handlar om synen på religion, auktoriteter, aborter, skilsmässor och nationell stolthet.

Till höger på kartan hittar man länder med hög tillit, tolerans, jämställdhet och individualism.

– Det finns en stor stabilitet i mätningarna, säger Bi Puranen, som är generalsekreterare för World values survey. Religionerna har en stor betydelse för värderingarna, vi ser till exempel att de protestantiska länderna är rätt likartade.

De förändringar man sett i den senaste kulturkartan är att de baltiska länderna har brutit sig loss från de andra postsovjetiska länderna och rör sig uppåt. En annan sak är att Hong Kong och Kina drar åt olika håll i horisontalplanet.

– Sedan 1981 har dessutom Japan rört sig snabbt åt höger. Även Sverige har rört sig uppåt och åt höger sedan 1981, medan exempelvis Mexiko har rört sig nedåt och åt höger under samma tid, berättar Bi Puranen.

Sedan 1989 har Ryssland rört sig rakt nedåt, medan USA har rört sig uppåt, och lite till vänster. Man kan även gå in på deras webbsida och göra egna analyser.

World values survey samarbetar med Institutet för framtidsstudier i Stockholm, och är en av världens största samhällsvetenskapliga projekt.

Annons

Mest kommenterade

Jämfört med andra djur så är vi inte särskilt glömska.  Bild: istock

Djur är också glömska

Vi behöver inte skämmas för att vi inte hittar våra nycklar eller glömmer att handla mjölk på väg hem från jobbet: svensk forskning visar nämligen att de flesta djur är glömska. 

Forskare vid Stockholms universitet har sammanställt resultaten från drygt 90 studier där djurs minne har analyserats med en metod som kallas DMTS – en förkortning för ”delayed matching-to-sample”.

Metoden går ut på att presentera en abstrakt symbol för djuret, som sedan visas igen – men då tillsammans med ytterligare en symbol. Djurets uppgift är att komma ihåg den första symbolen och markera den vid det andra visningstillfället. Genom att successivt öka tiden mellan de två visningstillfällena kan man undersöka hur länge djuret minns den första symbolen.

Forskarnas sammanställningar innefattar 25 arter från olika djurgrupper, som fåglar; apor; marina däggdjur och hundar. Resultaten visar att i genomsnitt hade djuren glömt den första symbolen efter 27 sekunder. Hundar mindes symbolen en dryg minut. Även delfiner, sjölejon, tallskrikor, kapucinapor och råttor har ett minne som är bättre än genomsnittet. Bin glömde symbolen efter några sekunder – och får bottenplaceringen i forskarnas sammanställningar.

– Våra släktingar människoaporna verkar ha ett medelmåttigt minne vilket är förvånande. Vi hade nog räknat med att de skulle ha minnesfunktioner som påminner mer om våra, säger Johan Lind som är docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, och huvudansvarig för studien.

Han berättar att han har utfört informella minnestest liknande DMTS med studenter på Stockholms universitet.

– Jag brukar smyga in abstrakta symboler bland de bilder och figurer jag visar under mina föreläsningar. Vid slutet av föreläsningen frågar jag studenterna om de minns symbolerna vilket många gör, trots att flera timmar kan ha passerat.

Även om minnestest som DMTS indikerar att djur har ett kort minne, så finns det gott om exempel på att djur kan minnas vissa saker under lång tid.

– Fåglar som hamstrar föda kan minnas var de gömde sina matdepåer under flera månader och flyttfåglar kan komma ihåg exakt vilken holk de häckade i föregående år, säger Johan Lind.

Forskarteamet drar slutsatsen att djur har olika minnessystem. De har ett generellt minne som lagrar all möjlig information under en tidsperiod av sekunder till ett par minuter. Dessutom har djuren specialiserade minnessystem som endast lagrar en sorts information, men under lång tid. De specialiserade minnesystemen är sannolikt artspecifika och har ekologiska funktioner, som att minnas platser med god födotillgång eller lämpliga övervintringsområden, menar forskarna som publicerade sina rön i Behavioural processes

– Människans minnessystem framstår som unikt. Vi kan ju minnas både viktiga och oviktiga saker under en lång tid, säger Johan Lind.

Detta kan förklara varför vi plötsligt kommer ihåg en trivial händelse från barndomen, medan vi letar efter de borttappade nycklarna. 

Forskare vid Stockholms universitet har sammanställt resultaten från drygt 90 studier där djurs minne har analyserats med en metod som kallas DMTS – en förkortning för ”delayed matching-to-sample”.

Dracontiasis, guineamask, dras ut ur fot

En meterlång guineamask dras varsamt ut ur en pojkes fot. Om masken går av kan resterna orsaka förlamning.   Bild: The Carter Center

Parasitmask på väg att utrotas

Effektiva informationskampanjer har bidragit till att kraftigt minska risken att smittas av den meterlånga guineamasken. Om parasiten utrotas blir det andra gången som en hel sjukdom försvinner sedan smittkoppor utrotades år 1986.

 

I dag återtår endast 126 fall av en sjukdom som drabbade 3,5 miljoner människor för 20 år sedan. Det meddelar välgörenhetsorganisationen Carter Center, som tillsammans med bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) lett arbetet med att utrota sjukdomen. 

Dracontiasis, som sjukdomen kallas, orsakas av guineamask - en parasit vars larver finns på små vattenlevande planktondjur. Människor som dricker det förorenade vattnet får i sig larverna som sedan förökar sig och utvecklas till en mask. Masken, som kan bli upp till en meter lång, stannar kvar i kroppen i nästan ett år innan den slutligen tar sig ut genom huden. Vanliga symtom är feber, illamående, kräkningar och diarréer – men oftast är det infektionerna kring det sår som uppstår när masken tar sig ut som är värst. Sjukdomen sprids genom att en infekterad person svalkar sitt sår i sötvatten. I kontakt med vatten släpper masken ut larver, som sedan kan infektera de människor som dricker av vattnet. 

Det finns inga mediciner eller vaccin som är verksamma mot sjukdomen. För att få ut masken ur kroppen har man traditionellt lindat upp den på en träpinne då den börjat tränga sig ut genom huden. Det är en plågsam och mycket långvarig process. Dessutom finns risken att masken går av. Då kan den tränga tillbaka in i kroppen och förkalkas, vilket i värsta fall kan leda till att kroppsdelar förlamas. 

För att utrota sjukdomen har man satsat på informationskampanjer. Eftersom det endast finns en smittokälla har kunskapsspridning varit effektivt. Att stoppa människor från att dricka det förorenade vattnet samt att hindra infekterade människor att svalka sina sår i vattnet har gett resultat.  Man har även delat ut sugrör med filter, som kan användas för att dricka vatten. Filtret tar bort det värddjur som larverna använder för att ta sig vidare till människor. 

Sjukdomen har främst drabbat länder där bristen på rent dricksvatten varit stor, i synnerhet länder i Afrika. I dag är Sydsudan det land som har flest fall. På grund av den oroliga situationen har det varit svårt att genomföra informationskampanjer där. 

– Det är en sjukdom som drabbar de allra, allra fattigaste. Att världssamfundet och WHO nu har lyckats visar att de har en agenda som är relevant även för de fattigaste, säger Anders Molin, verksföreträdare inom hälsa på svenska Sida. 

Om sjukdomen utrotas fullständigt blir det den första sjukdomen som försvinner utan hjälp av mediciner eller vaccin.

I dag återtår endast 126 fall av en sjukdom som drabbade 3,5 miljoner människor för 20 år sedan.

Befruktning av ägg i laboratoriemiljö, IVF

Ett ägg befruktas i laboratoriemiljö. Bild: istockphoto

Provrörsbarn allt friskare

Barn som föds med provrörsbefruktning, så kallad in vitro-fertilisering (IVF), blir allt friskare. Risk för förtidig födsel, låg födelsevikt och fosterdöd har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Det visar en stor nordisk studie av drygt 92 000 barn som fötts med hjälp av IVF sedan 1988.

De främsta förklaringarna är enligt forskarna att erfarenheten har ökat på klinikerna, samt att man har lyckats minska antalet tvillingfödslar. Dessutom erbjuds i dag IVF även till personer med relativt god reproduktiv hälsa, vilket anses vara ytterligare en anledning till att friskare barn föds. Studien, som har publicerats i tidskriften Human Reproduction, genomfördes i Sverige, Norge, Danmark samt Finland och är unik i sitt slag genom att den innefattar ett så stort antal barn i flera länder. 

Barn som föds med provrörsbefruktning, så kallad in vitro-fertilisering (IVF), blir allt friskare.

Grafik över minskad nepotism

Minskad svågerpolitik. Grafen visar sannolikheten för att två personer med samma efternamn arbetar på samma myndighet samtidigt. Placering ovanför siffran ett (1) på den stående axeln innebär att detta skett oftare än slumpmässigt, medan placering under siffran ett (1) betyder mer sällan än av slumpvis. De lodräta linjerna visar det så kallade konfidensintervallet. När det inte överlappar ett (1) är sannolikheten att skillnaden uppstått på grund av slump mindre än 5 procent. Bild: QoG institut, Göteborgs universitet.

Minskad svågerpolitik under 1800-talet

En ny studie av efternamnen i svenska myndigheter från slutet av 1700-talet och framåt visar att nepotismen verkar ha minskat.

Korruption och nepotism är alltid svårt att undersöka eftersom sådant sällan dokumenteras. Men statsvetaren Anders Sundell vid Göteborgs universitet har hittat en metod – han har använt den svenska statskalendern, som funnits sedan slutet av 1700-talet. Där kan man se om personer med samma efternamn arbetat på samma myndighet samtidigt. Sådant kan förstås ske av en slump, men även som en effekt av svågerpolitik.

Till exempel: tre personer med efternamnet Gråå arbetade på kungliga kansliet år 1790, men ingen med namnet Gråå arbetade detta år på någon annan myndighet. På samma kansli fanns dessutom både bröderna Adlersparre och bröderna Agrell detta år.

Genom en statistisk analys kan Anders Sundell se om sådant skett helt slumpmässigt, eller om det är så pass osannolikt att nepotism, det vill säga svågerpolitik kan tänkas spela in (se graf). Analysen visar att nepotism med stor sannolikhet förekom i slutet av 1700-talet och under början av 1800-talet, men att det sedan blev allt mindre vanlig. Varför?

– Jag har tyvärr ingen bra förklaring, detta är bara siffror, säger Anders Sundell. Men vi vet att lönerna för ämbetsmännen ökade under 1800-talet, och med dem kravet på motprestation. Sannolikt betyder det att kompetens blev viktigare än släktskap.

Korruption och nepotism är alltid svårt att undersöka eftersom sådant sällan dokumenteras.

En kopp kaffe

En genomsnittlig svensk konsumerar drygt 8 kilo kaffe per år. Bild: istockphoto

Fyra koppar kaffe om dagen kan skydda mot hudcancer

Kaffe kan minska risken för hudcancerformen malignt melanom. Det visar en studie på över 450 000 vita amerikaner som svarat på en hälsoenkät om sina matvanor. Forskarna följde därefter personerna under tio år för att se vilka som utvecklade malignt melanom.

Resultaten visade att de som drack fyra eller fler koppar kaffe per dag minskade risken att drabbas av malignt melanom med 20 procent. Sambandet gällde däremot inte för de personer som drack kaffe utan koffein.

Upprepade studier behövs för att kunna säkerställa en tydlig koppling, men forskarna gläds ändå åt resultaten. Kan man minska risken, om än bara lite grann, så har det betydelse för en sjukdom som malignt melanom, menar forskarna. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Kaffe kan minska risken för hudcancerformen malignt melanom. Det visar en studie på över 450 000 vita amerikaner som svarat på en hälsoenkät om sina matvanor.

Sälen är värddjur för parasiten sälmask som även drabbar torsk – men endast i vissa regioner, enligt en ny studie. Bild: Wikipedia

Parasiter sprids mellan säl och torsk

I områden med stora sälkolonier har torsken ovanligt många parasiter. Det väcker oron att de ökande sälbestånden kommer medföra ytterligare problem för fiskerinäringen.

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks. Larverna äts av små kräftdjur som i sin tur blir uppätna av fiskar som torsk, som utgör sälarnas föda. Sedan upprepas livscykeln.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av sälmask hos de svenska torskbestånden. Studierna visar att i närheten av sälkolonier på västkusten kan upp till 60 procent av torskarna innehålla sälmaskar.  Även i södra Östersjön finns ett samband mellan infektionsgrad och närhet till sälkolonier.

– Våra resultat indikerar att ökande sälbestånd leder till fler parasitangrepp, men det är oklart om den totala andelen infekterade torskar har ökat i svenska vatten, eftersom det saknas äldre studier att jämföra med, säger Maria Boström vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, som deltog i studien.

Sälmasken är en nematod som blir drygt 40 millimeter lång. Hos människan orsakar parasiten måttliga magproblem, men den kan inte föröka sig i våra kroppar.

– Ingen vill ha parasiter i maten, så sälmasken kan medföra att den svenska torsken får dåligt rykte hos konsumenterna, säger Maria Boström

Forskarna fann att parasitangreppen minskar i nordlig riktning i Östersjön. I Stockholms skärgård och i Ålands hav är endast ett fåtal torskar smittade, trots att det finns stora sälbestånd i regionen.  Forskarna vet inte varför, men misstänker att dessa vatten saknar några av de övriga värddjuren som ingår i parasitens livscykel.

– Det kan röra sig om kräftdjur som kräver salt vatten och som därför inte finns i de bräckta delarna av Östersjön, säger Maria Boström

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks.

Folkmordsminnet - exemplet Turkiet och Sverige

Har just återkommit från folkmordskonferens i Jerusalem. Nej, inte den stora, medialt omtalade konferens med Raoul Wallenberg i centrum som vår utrikesminister skulle ha deltagit i, om hon inte gjort sig till ovän med Israel, utan en betydligt mindre sådan om ungturkarnas folkmord på armenierna och andra kristna minoriteter i Osmanska riket 1915. Det var en givande konferens med svenska forskare i förgrunden, men helt i avsaknad av svensk officiell representation.