Annons
Influensaviruset är täckt av taggar som det använder till att tränga in i kroppens celler. Nya virusstammar uppstår genom att taggarnas yttersta del byter skepnad. Nu har forskare i USA utvecklat ett protein som fäster vid taggarnas bas – som är likartad hos alla stammar. De gav proteinet (HB36.6) i form av näsdroppar till möss. De behandlade mössen repade sig snabbt från flera influensastammar som var dödliga för obehandlade möss. Proteinet gav betydligt bättre skydd än Tamiflu, dagens vanligaste antivirala medicin mot influensa, enligt en rapport i tidskriften PloS Pathogens . – En dos...
Dammar med en ytarea mindre än 0.1 hektar utgör nio procent av den totala ytan sötvatten på jorden. Dessa små vattenansamlingar släpper ut 15 procent av koldioxiden från sötvatten och hela 41 procent av utsläppen av metan, som är en kraftig växthusgas.
Forskarna lät sina testpersoner höra sig själva i hörlurar när de läste upp en novell. Vad deltagarna inte visste var att ljudet manipulerades i realtid, så att de hörde en gladare, ledsnare eller räddare röst än den verkliga rösten. Det intressanta är att känsloläget förändrades i riktning mot den manipulerade röstens ton, trots att ingen av deltagarna märkte att rösten förvrängts. För dig som vill prova själv så finns röstförvrängningsprogrammet tillgängligt på cream.ircam.fr – med det förbehållet att du ju då är medveten om att din röst manipuleras. Studien har publicerat i PNAS .
En 25–30-årig man bromsar 20-åriga män. Det framgår av ett experiment som genomförts av forskare vid Temple university i Philadelphia. Män i åldern 18–22 år fick köra bil i ett datorspel på tid, och de som körde snabbast kunde tjäna 15 dollar. I spelet förekom 32 korsningar med trafikljus, och forskarna analyserade hur de körde när de fick gult ljus – då man antingen bromsar eller gasar ännu mer. Det visade sig att när de körde ensamma agerade de försiktigare än när de gjorde det i närvaro av tre jämnåriga. Men i vissa grupperna var en av deltagarna en man i 25–30-årsåldern (alla fick veta...
Unga vuxna har inte fått det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden sedan 1990-talet. Även då tog tid att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt en ny studie . – De officiella arbetslöshetssiffrorna – som varit mycket höga – kan vara vilseledande eftersom de inkluderar många studenter som är inskrivna vid arbetsförmedlingen samtidigt som de pluggar, säger Mattias Engdahl , forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han och hans kolleger har analyserat data över unga som varken arbetar eller studerar, som de menar ger en bättre bild...
Att barn som fötts för tidigt oftare får autismdiagnos har flera studier visat de senaste åren. Nu har forskare vid Karolinska institutet kunnat se en minskad hjärnvolym hos de barn som senare utvecklar autism. Av studiens 84 barn födda mer än tre månader för tidigt hade 23 fått en diagnos vid sex års ålder. Magnetkamerabilder som tagits av 33 av barnen som nyfödda visar att de som senare fick diagnos redan då hade mindre volym i delar av hjärnan som är viktiga för social kontakt och inlevelseförmåga. – Det överraskande är dels att det är så många av de för tidigt födda som utvecklar de här...
PV-celler, som utsöndrar proteinet parvalbumin, antas spela en viktig roll för kognitionsförmåga. I ett experiment har forskare vid Karolinska institutet använt optogenetik, som gör det möjligt att påverka enskilda neuroner med ljus, för att reglera aktiviteten i PV-cellerna hos möss. Därigenom har de kunnat öka och minska mössens uppmärksamhet. Forskarna lyckades även påverka uppmärksamheten genom att styra gammavågorna i prefrontala kortex, där PV-cellerna ligger. Marie Carlén, som har genomfört studien tillsammans med bland andra optogenetikens skapare Karl Deisseroth, kallar möjligheten...
Det finns en lång rad avsnitt i människans arvsmassa som ökar risken för schizofreni. Men biologin bakom sambanden har varit helt okänd. Nu har forskare i USA fördjupat analysen av det viktigaste avsnittet, som innehåller ritningarna till delar av immunsystemet. Med hjälp av data från närmare 65 000 människor kom de fram till att en av generna (C4) också hjälper till att gallra bort överflödiga nervkopplingar i hjärnbarken. Det är känt att människor med schizofreni har något tunnare hjärnbark än andra. Som en del av hjärnans normala utveckling försvinner överflödiga kopplingar i pannloberna i...